PAR 07"Skin-snip"-provtagning och påvisning av mikrofilarier i hud

Huvudartikel, publicerad i mars 2012.

---

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik

---

"SKIN SNIP"- provtagning och påvisning av mikrofilarier i hud.

Modifierad efter metod upprättad av Helena Hellqvist och Ulf Bronner (publicerad på Svenska Läkaresällskapets referensgrupp för parasitologis hemsida). http://www3.svls.se/sektioner/tm/SKIN%20SNIP.htm

Analysprincip

Mikroskopisk påvisning av levande mikrofilarier som aktivt rör sig ut från ett ”skin snip”.

Speciell utrustning

Mikroskop med kalibrerat mätokular

Provtagning

Provtagning ska ske från huden över skulderbladen, höftbenskammen och vaderna samt från andra områden av huden där patienten har symtom (dermatit, rodnad). När mikrofilarierna dör efter 0,5–2 år orsakar de kraftig klåda, varför provtagning enbart från hudpartier med klåda kan ge falskt negativt utslag då mikrofilarierna där inte längre är rörliga. Det är således av vikt att ta "skin snip" från de angivna standardiserade lokalerna. Ta en cirka 1 mm djup "skin snip" genom att lyfta upp huden med en nål och skär av en ytlig bit, ca 2 x 2 mm, med ett skalpellblad. Var noga med att inte orsaka blödning – ta alltså INTE en vanlig stansbiopsi – och lägg INTE lokalbedövning som påverkar mikrofilariernas rörlighet. Ta flera "skin snip" – minst 6 st.

Analysmetod

Placera "skin snip"-provet på ett objektsglas, tillsätt en droppe NaCl och lägg på ett täckglas. Observera att provet inte får torka ut – placera objektsglaset exempelvis i en fuktkammare. Om provet inte kan undersökas direkt på mottagningen rekommenderas transport i ett litet sterilt rör med en mindre mängd NaCl så det täcker provmaterialet och förhindrar intorkning. Provet ska förvaras i rumstemperatur och bör omgående transporteras till ett parasitologiskt laboratorium. Kontakta personal på laboratoriet i god tid innan provtagning.

Avläsning

Undersök provet efter 30 min till 3 timmar i mikroskop med låg förstoring (10x eller 40x-objektiv) för mikrofilarier som ses aktivt röra sig ut ur hudbiten. Om mikrofilarier inte påvisas vid en första analys rekommenderas förnyad undersökning nästa dag. Provet bör då förvaras i inkubator i 37° C eller i rumstemperatur under natten och åtgärder vidtas för att förhindra intorkning (t.ex. placera preparatet i en fuktkammare). Vid fynd av mikrofilarier görs Giemsa-färgning (PAR 09 ). För artbestämning se referens 1.

Tolkning av resultat

Falskt negativt svar kan bero på felaktigt valt provtagningsställe. Det är viktigt att göra artbestämning vid mikroskoperingen. Förutom Onchocerca volvulus kan två andra mikrofilarier återfinnas i huden:

• Mansonella streptocerca vars mikrofilarier rör sig långsammare än O. volvolus och har en typisk krokform. Streptocerciasis finns i Väst- och Centralafrika och förorsakar en kliande dermatit framför allt över bål- och skulderregionen.
• Mansonella ozzardi finns i Karibien och Syd- och Centralamerika och kan bl.a. ge upphov till kliande hudförändringar. Mikrofilarierna är korta med en lång smal svans och kan ses i hud och subkutan vävnad men även i perifert blod.

Kvalitetssäkring

För lämpligt bildmaterial se referens 1.

Svarsrutiner

Mikrofilarier påvisade (ange genus och art).

Mikrofilarier inte påvisade.

Litteraturhänvisningar

1. Bench aids for the diagnosis of filarial infections. World Health Organization 1997, Geneva, Switzerland.

2. Whitworth J. Diagnosis of onchocerciasis. In: Cox FEG, Kreier JP, Wakelin D, editors. Topley & Wilson’s Microbiology and microbial infections, volume 5 Parasitology, 9th ed. London: Arnold; 1998. p 628-629.

3. Ash L, Orihel T. Atlas of Human Parasitology. ASCP Press, Chicago.

---