Referensmetodik för kliniskt mikrobiologiska laboratorier– ett konsensusprojekt

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 9 januari 2014 kl. 14.20 av Öjar Melefors (diskussion | bidrag) (→‎Målgrupper)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Artikel uppdaterad februari 2012


Till Huvudsida


Konsensusprojektet[redigera]

Artiklarna tas fram av författare med särskild kompetens inom ämnesområdet, i första hand inom den mikrobiologiska professionen, men också från andra medicinska specialitetsområden, utsedda av en redaktion som i sin tur utses gemensamt av SMI och FMM. Artiklar som nyproducerats eller uppdaterats kan fortlöpande läggas in i Wikibasen, men är då försedda med text överst i artikeln: Artikel, publicerad/reviderad (datum). Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande. Detta innebär att de metoder som beskrivs ännu inte formellt är att betrakta som referensmetoder, och att texten kan komma att ändras/kompletteras. För att få status som referensmetodik måste varje artikel genomgå remissförfarande inom professionen (beslut om hur detta går till fattas av redaktionsgruppen) och därefter godkännas på en konsensuskonferens under ledning av FMM:s ordförande eller av denne utsedd person. Enligt tradition hålls detta möte som en SMI-dag.

Redaktion[redigera]

Arbetet med uppdateringar och underhåll av referensmetodiken leds av en särskild redaktionsgrupp, utsedd med mandat av Folkhälsomyndigheten och FMM. År 2012 bestod gruppen av följande personer:

  • Magnus Thore (SMI)
  • Erja Chryssanthou (Karolinska Univ.sjh, Solna)
  • Berndt Claesson (Unilabs, Skövde)
  • Jadwiga Krusnell (SMI)
  • Sven Löfdahl (SMI)
  • Anita Svahn (Karolinska Univ.sjh, Solna)
  • Magnus Unemo (USÖ, Örebro)
  • Christina Welinder-Olsson (Sahlgrenska, Göteborg)
  • Kristian Ängeby ((Karolinska Univ.sjh, Solna))

Målgrupper[redigera]

Ursprungligen var böckerna tänkta som laboratoriemanualer avsedda för personalen (läkare, biomedicinska analytiker, mikrobiologer sedermera också molekylärbiologer och övrig personal) på de mikrobiologiska laboratorierna. Denna målgrupp är fortfarande den primära och nätupplagan kan därför i dag ses som ett led i Folkhälsomyndighetens roll enligt Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten,[1] att svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd. Stödet till kvalitets-och metodutveckling innebär också författande av referensmetodik. Inom ramen för samarbetet med FMM har nätupplagan liksom tidigare också böckerna kommit att omfatta hela det mikrobiologiska diagnostiska området, även för organismer som inte omfattas av smittskyddslagen. Nätupplagan är också lämpad för utbildningsändamål, inkluderande förutom laboratoriepersonal också blivande laboratorieläkare och annan personal under utbildning.


Med tiden har böckerna och nu nätupplagan vidgats till att också vända sig till sekundära målgrupper som smittskyddsläkare och intresserade kliniker från alla specialiteter och annan sjukvårdspersonal. Även om Wikiupplagan är allmänt tillgänglig via nätet och således kan läsas av alla, är inte allmänheten avsedd som målgrupp. Artiklarna är författade för att läsas av medicinskt skolade personer, varför de inte generellt kan anses förstås av allmänheten.

"Historisk" bakgrund[redigera]

Referensmetodikböckerna ("Gula böckerna")

Arbetet med bokserien började i slutet av 1980-talet på initiativ av medlemmarna i referensgruppen för klinisk bakteriologi Hans Hallander, Göran Kronvall och Torvald Ripa. Parallellt med detta arbete definierades också "riksdiagnostik" för sådana agens som förekommer sällan eller är särskilt resurskrävande med avsikten att göra den diagnostiken bekant för de svenska laboratorierna.

Rikskoordinatorer[redigera]

Inom ramen för det riksdiagnostiska projektet utsågs 1990 ett antal riks-eller referenskoordinatorer bland företrädare för sådan diagnostik inom professionen, de flesta av naturliga skäl vid Statens Bakteriologiska Laboratorium. Deras uppgift var att fungera som stöd för diagnostiken och kunskapsöverföring, och också presentera informationsblad som definierade diagnostiken. Ett sådant häfte producerades också och omfattade i princip alla smittskyddslagens bakteriella diagnoser men också allmän bakteriologi med typningsverksamheten på CCUG i Göteborg. Häftet definierade exempelvis typning av pneumokocker, fagtypning av stafylokocker, diagnostik av Legionella och difteri. På den tiden var den molekylärbiologiska metodiken ännu i sin linda, men i häftet presenterades metoder för DNA-påvisning av S. aureus-toxin, meningokocker och mykobakterier.

Rikskoordinatorer finns ännu kvar och namngivna i så kallade "R-listor" för viss diagnostik, numera för såväl bakteriologi som virologi. I listorna finns angivet respektive koordinators diagnostiska åtaganden. I framtiden är förhoppningen att dessa R-listor skall kunna tjäna som bas för definiering av formella mikrobiologiska referensfunktioner i landet.

Bokserien om referensmetodik[redigera]

Samtidigt pågick ett arbete utgående från samma initiativtagare att skapa en bokserie där hela den kliniska mikrobiologin skulle definieras med avsikten att fungera som stöd vid de enskilda laboratoriernas kvalitetssäkringsarbete genom att definiera och presentera lämpliga referensmetoder i form av referensmanualer. Redan från början slogs det fast att avsikten inte var att utfärda föreskrifter, utan att i detalj beskriva en referensmetodik användbar både för lokal metodinställning och som standard vid utvärdering av ny metodik. Grundläggande är också att böckernas innehåll produceras av experter inom respektive områden.

Den första boken, diagnostik av Tarminfektioner, utkom 1990 med Hans Hallander och Birgitta Henriques som första redaktion. Boken producerades av en grupp sammansatt av 13 experter med Alf Lindberg som ordförande.

Arbetet med produktion av övriga 10 böcker i serien bedrevs på motsvarande sätt och innehållet i det ursprungliga riksdiagnostiska häftet inkorporerades i böckerna. Arbetet med att revidera volymerna med andra upplagan började år 2000 då med diagnostik av urinvägsinfektioner. Revisionsarbetet med de fysiska böckerna pågick ända till mars 2009 då andra upplagan av STI-diagnostiken gavs ut. Denna, liksom alla övriga böcker i huvudserien överfördes under 2009 och 2010 till Wikiformat. Som första bok utgiven enbart i detta format handlade om molekylärbiologisk diagnostik (volym M4.). Arbete med diagnostik av smittskyddslagens sjukdomar och parasitologi pågår. På planeringsstadiet 2012 är PNA-analyser och serologisk metodik.

Nätupplagor[redigera]

Beslutet att överföra bokserien till nätupplaga fattades mot bakgrund av att det ofta var svårt för experterna att avsätta tillräckligt med tid för att koordinerat producera nya eller reviderade artiklar lämpade för böckerna. Arbetet med att revidera en bok blev därför mycket tidskrävande och svår. För att underlätta det arbetet har arbete att överföra bokserien till denna nätupplaga baserad på MediaWiki-databasen.

Referenser[redigera]