Taenia solium

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 2 oktober 2012 kl. 15.02 av Jadwiga Krusnell (diskussion | bidrag) (→‎Provtagning och transport)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel, publicerad mars 2012.


Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Taenia solium (”beväpnad” bandmask, svinbandmask)[redigera]

Tarminfektion med vuxen mask.[redigera]

Smittämne[redigera]

Den vuxna masken blir oftast mellan 2-3 meter lång och kan ha upp till 4000 segment (proglottider), men vanligen har den cirka 1000 segment. Huvudet (scolex) är försett med fyra sugskålar och ett utskott (rostellum) med hakar. Gravida segment innehåller ägg, vilka mikroskopiskt är identiska med ägg från Taenia saginata och T. asiatica. Ofixerat material, som innehåller levande Taenia-ägg, bör hanteras försiktigt eftersom T. soliumägg är infektiösa för människa och kan orsaka cysticerkos. T. solium är klassificerad som en riskklass 3** agens av Arbetsmiljöverket (AFS 2005:1).

Livscykel[redigera]

Livscykeln för T. solium är i stora delar densamma som för T. saginata. Gris agerar som mellanvärd för masken. Utveckling av cysticercus-larvstadiet,(dynt), i grisen tar 60–75 dagar. Människa infekteras genom intag av otillräckligt kokt, infekterat, griskött. Utveckling av dynt till äggproducerande vuxen mask i tarmen hos människa tar 9–10 veckor. Äggen är infektiösa för mellanvärden (gris eller människa). Intag av ägg-kontaminerad mat eller dryck, resulterar i utveckling av larvstadiet (cysticercus) i människans muskulatur eller inre organ, t.ex. hjärnan (se Taenia solium-larvinfektion-cysticerkos). Infektion med T. asiatica sker efter konsumtion av inälvsmat från gris (lever, lungor, m.m.) som innehåller inkapslade larver (dynt). Det är oklart om T. asiatica-ägg är infektiösa för människa.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Den vuxna masken orsakar i de flesta fall ingen skada på tarmväggen. Magont, diarré eller förstoppning kan förekomma, dock förlöper de flesta infektioner med den vuxna masken symtomfritt. Eosinofili kan förekomma. Cysticerkos hos människa är däremot ett allvarligt tillstånd, där symtomen varierar beroende på maskens lokalisering i kroppen (se Taenia solium-larvinfektion-cysticerkos).

Epidemiologi[redigera]

Infektionen förekommer främst i områden i Afrika, Sydamerika och Asien med dåliga sanitära förhållanden. En annan Taenia-art som infekterar människa, T. asiatica, förekommer endast i asiatiska länder, t ex Indien, Kina, Thailand och Korea. Denna mask har gris som mellanvärd men är morfologiskt identisk med T. saginata.

Provtagning och transport[redigera]

Provmaterial[redigera]

Fecesprov och/eller masksegment

Provtagning[redigera]

Se provtagningsanvisningar

Förvaring/transport[redigera]

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik[redigera]

Se Taenia saginata

Laboratorierapportering[redigera]

Infektion med Taenia spp. är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Vid misstanke om inhemsk av T. solium-smitta är det viktigt att lokal smittskyddsenhet kontaktas.

Litteraturhänvisningar[redigera]

  • Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003;91:412-438.
  • Wilkins PP et al. Development of a serological assay to detect Taenia solium taeniasis. Am J Trop Med Hyg. 1999; 60:199-204.
  • Chapman A et al. Isolation and characterization of species-specific DNA probes from Taenia solium and Taenia saginata and their use in an egg detection assay. J Clin Microbiol. 1995; 33:1283-1288.
  • Eom KS,Jeon HK, Rim HJ. Geographical distribution of Taenia asiatica and related species. Korean J Parasitol. 2009; 47 Suppl: S115-24.
  • Eom KS. What is Asian Taenia? Parasitol Int. 2006;55 Suppl:S137-41. Review.