Plesiomonas och Aeromonas

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel, uppdatering pågår maj 2012


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Plesiomonas och Aeromonas[redigera]

Smittämnen[redigera]

Placeringen av Aeromonas och Plesiomonas i familjen Vibrionaceae är helt baserad på fenotypiska egenskaper. Senare studier med DNA-baserad metodik visar att ingen av dem är nära besläktad med Vibrio. Genus Plesiomonas har baserat på sådana studier föreslagits bli placerad i familjen Entrobacteriaceae. Detta är kontroversiellt, bland annat av det skälet att bakterien är oxidaspositiv, och förslaget har inte vunnit allmän acceptans. Det kan för övrigt anses som praktiskt att hänföra Vibrio, Aeromonas och Plesiomonas till samma grupp då alla är marina bakterier med ekologiska nischer i tempererat sött, bräckt eller salt vatten där de både överlever och tillväxer. Smittkällan vid infektion är ofta kontaminerad ”sea food” eller kontaminerat vatten. Större utbrott är ovanliga.

Aeromonas kan idag med DNA-baserad metodik indelas i 14 olika species (eller snarare DNA-hybridiseringsgrupper) som är svåra att skilja från varandra med traditionell metodik. Tre species anses ge upphov till diarrésjukdom, A. hydrophila, A. caviae och A. veronii biotyp sobria.

I genus Plesiomonas finns bara ett species, P. shigelloides.

Patogenes och patofysiologi[redigera]

Det är i dagsläget oklart om Aeromonas- och Plesiomonas-bakterier kan betraktas som primära tarmpatogener. Volontärförsök har utfallit negativt men i litteraturen hänvisas till epidemiologiska samband.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Plesiomonas species och Aeromonas species förknippas med milda, självbegränsande diarrétillstånd.

Epidemiologi[redigera]

Text tillkommer

Prevention[redigera]

Text tillkommer

Provtagning[redigera]

Följ länken för detaljerad information

Laboratoriediagnostik[redigera]

Referensmetodik[redigera]

Föreslagen metodik är inte att betrakta som referensmetodik i egentlig mening, snarare en vägledning för hur diagnostik kan genomföras på det enskilda laboratoriet med ett visst mått av säkerhet.

  • eventuellt kan substratpanelen kompletteras med
    • Blodagar
    • Thiosulfate-citrate-bile-sucrose (TCBS) agar

Isolering[redigera]

Aeromonas växer på flertalet av substraten som används i fecesdiagnostik. På DC-agar växer den med typiska stora rosa, opaka och oftast oxidaspositiva kolonier. På CIN-agar uppges att Aeromonas-kolonier har ett utseende som påminner om Yersinia.

Plesiomonas växer vanligen på både DC och XLD och har då ofta ett koloniutseende som påminner om Shigella. För isolering av Aeromonas species, Plesiomonas species förordas vid sidan om övriga standardsubstrat ett icke selektivt substrat, t.ex. blodagar som vid misstänkt växt flödas med oxidasreagens.

Identifiering och minimikriterier[redigera]

Typiska isolat av Plesiomonas shigelloides och potentiellt patogena Aeromonas kan i praktiken, med god säkerhet, identifieras med den föreslagna biokemiska panelen för Vibrio cholerae. Dessa bakterier har då nedanstående biokemiska profil enligt Tabell 20.

Fecestabell20.jpg

Epidemiologisk typning[redigera]

I praktiken görs inte någon epidemiologisk typning.

Kvalitetskontroll[redigera]

  • Referensstammar
    • Aeromonas hydrophila CCUG 217
    • Plesiomonas shigelloides CCUG 27761

Svarsrutiner[redigera]

Växt av/ingen växt av Aeromonas species eller Plesiomonas species

Laboratorierapportering[redigera]

Aeromonas eller Plesiomonas är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Referensfunktioner[redigera]

Ej beslutade