Anatomi och sjukdomsbegrepp, mag-tarmkanalen

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Tarmanatomi.jpg

Anatomi

Mag-tarmkanalens anatomi visas schematiskt i Figur 1. Den bestÄr av munhÄla (cavum oris), svalg (pharynx), matstrupe (esophagus), magsÀck (ventriculus), tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (ileum och jejunum), tjocktarm (colon) samt Àndtarm (rectum). Normalfloran i de olika delarna beskrivs nÀrmare i följande kapitel. I munhÄlan tuggas maten och blandas med saliv som innehÄller enzymer, varefter födan transporteras genom esofagus till ventrikeln. DÀr utsöndras saltsyra som tillsammans med ytterligare enzym pÄbörjar nedbrytningen. I ventrikeln sker Àven en mekanisk bearbetning av födan. Magsaft och mat transporteras via nedre magmunnen (pylorus) till duodenum dÀr det blandas med galla, tarmsafter och pankreassaft innehÄllande ett flertal nedbrytande enzymer. Under den vidare transporten i tunntarmen digereras födan och nÀringsÀmnen tas upp. NÀr tarminnehÄllet kommer till tjocktarmen har merparten digererbar nÀring i födan extraherats. TarminnehÄllet Àr dÄ lÀttflytande. Tjocktarmens huvudsakliga funktion Àr att extrahera vatten ur tarminnehÄllet.

Mag-tarmkanalen har andra viktiga funktioner Àn att ta upp nÀringsÀmnen ur födan. Tarmen utgör en viktig barriÀr mot kolonisering med inkrÀktande mikrober. En stor del av kroppens immunförsvar regleras genom funktioner i tarmen och dess grannskap. En beskrivning av tarmens funktion för immunitet Àr ett omrÄde som faller utanför avsikten med denna bok.

Infektioner i magtarmkanalen

Gastrit

Histologiskt pÄvisbar inflammation i magslemhinnan. Orsakas bl.a. av Helicobacter pylori, som huvudsakligen pÄvisas i antrum ventriculi.

Enterit, akut infektiös

Kliniskt begrepp för tillstÄnd som karakteriseras av krÀkningar, diarré, illamÄende, buksmÀrtor och ibland feber. Sjukdomen Àr som regel sjÀlvbegrÀnsande med en duration av 4-8 dagar.

Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer krÀkningar, mer sÀllan feber eller buksmÀrtor. Orsaken Àr en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vÀtska och elektrolyter frÄn tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel pÄ smittÀmnen Àr Vibrio cholerae och rotavirus.

Inflammatorisk enterit

ger ofta slemmig och blodig diarré, i regel förenad med feber och buksmÀrtor. Infektionen orsakas av smittÀmnen med förmÄga att invadera och skada mukosan i kolon (kolit), t.ex. Campylobacter, Salmonella, Shigella, EHEC, Clostridium difficile och Entamoeba histolytica.

Gastroenterit

Kliniskt begrepp som upptrĂ€der inom ett dygn efter förtĂ€ring av kontaminerade livsmedel eller genom annan smitta och initialt karakteriseras av illamĂ„ende och krĂ€kningar som oftast försvinner efter ett antal timmar och följs av buksmĂ€rtor och diarrĂ©. Begreppet gastroenterit Ă€r ocksĂ„ specifikt kopplat till salmonella-infektion för att skilja ”vanlig” salmonellainfektion frĂ„n tyfus/paratyfus

Dysenteri

(rödsot) symtomgivande shigellainfektion. AnvÀnds ocksÄ i sammansÀttningar med annan etiologi sÄsom amöbadysenteri.

REFERENSER

  • Uhnoo, I., Wiström, J. Infektioner i magtarmkanalen. LĂ€kemedelsboken 2001/2002. Apoteket AB.