Appendix 2.EnkÀt

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik



EnkÀt om blododling

Under vÄren 1990 skickade referensgruppen ut en enkÀt till landets bakteriologiska laboratorier för att kartlÀgga rutinerna vid blododlingar för Är 1989. Totalt 32 av 34 laboratorier har besvarat enkÀten, vilken redovisas nedan.


Blododlingssystem

För aeroba odlingar anvĂ€nde hĂ€lften (16/32) av laboratorierna bifasiska flaskor tillverkade av/i: Biohospital (5 lab), Göteborg (5), Sundsvall (3), Linköping (2), SBL och Uppsala (1). Bactec anvĂ€ndes av 10/32 (31 %) och Becton Dickinsons (BD) vacutainersystem av 2/32 (6 %). TvĂ„ laboratorier (6 %) hade Oxoids Signal- flaskor, ett lab hade Rochesystem.

För anaeroba odlingar brukades i de flesta fall samma flasktyp som aerobt (dock annan atmosfÀr). Laboratoriet som hade Roches aeroba flaskor utnyttjade egentillverkat buljongsystem för anaerob odling. De tvÄ laboratorier som anvÀnde Signalflaskor hade ingen speciell anaerobflaska.

Speciella blododlingssystem anvÀndes i vissa fall: vid provtagning pÄ smÄ barn uppgav 7 laboratorier att BD:s Vacutainer system rekommenderades. Detta system anvÀndes Àven vid blodsmittorisk i 9 fall. Speciella odlingsmetoder anvÀndes Àven vid misstanke om mykobakterier (3 lab), svamp (3) och Legionella (2).

PĂ„ frĂ„ga om blododlingssystemet eller rutinerna vĂ€sentligt Ă€ndrats de senaste Ă„ren, svarade 15/32 (47 %) nej. Vid de laboratorier som Ă€ndrat uppgav 6 att man gĂ„tt över till Bactec, 2 till Oxoids Signal-system, 1 till Roches Septicheck. 4 hade bytt till BD:s Vacutainer vid misstanke om blodsmitta, t ex HIV.

Huddesinfektion och provtagningsmetodik

Huden desinficerades med klorhexidinsprit (0,5 % klorhexidin i 70 % sprit) enligt 14 laboratorier. Vid 13 laboratorier anvĂ€ndes sprit utan klorhexidin och vid 2 laboratorier hade man jodsprit. TvĂ„ laboratorier uppgav vĂ€teperoxid följd av M-sprit, varav ett Ă€ven följt av jod. För 4 laboratorier saknades uppgift om desinfektionssĂ€tt.

Enligt 28 laboratorier togs prov med spruta och spets, medan 11 uppgav Vacutainer och ett lab hade Difcos Blood Collector. Följaktligen rekommenderade mÄnga laboratorier mer Àn ett system för provtagning.

BlodmÀngd/flaska

Den mĂ€ngd blod laboratorierna rekommenderade i varje flaska varierade mellan 2 och 10 mL (se tabell 2). Drygt hĂ€lften av laboratorierna rekommenderade 5 mL/flaska medan 11/32 (34 %) hade en lĂ€gre volym, 2-4 mL. Det bör observeras att frĂ„gan avsĂ„g blodmĂ€ngden/flaska och inte den totala blodvolymen som dras vid en venpunktion.

Antibiotikabehandling

PĂ„ frĂ„ga om provet sĂ€rbehandlades om patienten behandlats med antibiotikum svarade 25/32 (78 %) nej. De 7 som svarade ja anvĂ€nde i 6 fall Bactecflaskor med resintillsats, det Ă„terstĂ„ende laboratoriet utnyttjade i begrĂ€nsad omfattning ARD (Antibiotic Removal Device).

I vÀntan pÄ transport

Vid 27/32 (84 %) av laboratorierna rekommenderades att flaskorna inkuberades vid kliniken i vĂ€ntan pĂ„ transport.

Inkubering och avlÀsning

Blododlingarna inkuberades mellan 5 och 10 dagar, dĂ€rav vid 8/32 (25 %) laboratorier i 5 dagar och vid 17/32 (53%) i 7 dagar. Tre laboratorier hade 8 dagars och 4 laboratorier hade 10 dagars inkubering.

FörlĂ€ngd inkubering anvĂ€ndes vid speciella frĂ„gestĂ€llningar vid 25/32 (78 %) laboratorier: fungemi (14 lab), brucellos (9), listerios (5), endokardit (4), anaerob infektion (2), legionellos (2), tularemi (1) och tillstĂ„nd med lĂ„ngsamvĂ€xande bakterier (1). Tiderna varierade frĂ„n 10-28 dagar i de fall det angavs i enkĂ€ten. Vid sju laboratorier anvĂ€nde man sig inte av förlĂ€ngd inkubering.

AvlĂ€sning skedde 1 eller 2 gĂ„nger/dygn, med den högre frekvensen vanligen under de första dygnen. Vid 13/32 laboratorier (41 %) avlĂ€stes 2 gĂ„nger/dygn under de första 1-2 dagarna. Vid 4 laboratorier lĂ€stes 2 gĂ„nger/dygn under ytterligare 1 dygn och vid 3 laboratorier ytterligare 2 dygn. De 4 laboratorier som lĂ€ste 2 gĂ„nger/dygn under 5 dagar hade alla en total inkubationstid pĂ„ 5 dygn.

RutinmÀssig odling

NĂ„gon rutinmĂ€ssig utodling frĂ„n blododlingsflaskorna förekom inte vid 28/32 (88 %) laboratorier. De fyra laboratorier som angav utodling gjorde denna frĂ„n anaerob flaska efter 3 dagar (1 lab), prov frĂ„n barn under 1 Ă„rs Ă„lder utodlades efter 1 dag (1) respektive efter 2 dagar (1) samt det Ă„terstĂ„ende laboratoriet frĂ„n flaska med ARD som utodlades efter 1 dag och 10 dagar.

SkyddsÄtgÀrder vid flasköppning

Vid 24/32 (75 %) laboratorier anvĂ€ndes dragskĂ„p, skyddsboxar eller sterilbĂ€nkar nĂ€r man öppnade flaskan för att förhindra kontakt/aerosolsmitta. För 15 laboratorier angavs att handskar anvĂ€nds (man kan förmoda att denna siffra Ă€r falskt lĂ„g; mĂ„nga har troligen betraktat detta som sjĂ€lvklart).

Svarsrutiner vid positivt fynd

Vid grumling i buljongen, kolonier pĂ„ agarn eller nĂ€r odlingssystemen pĂ„ annat sĂ€tt signalerade vĂ€xt gjordes generellt direktmikoskopi, i vissa fall kombinerad med t ex agglutination. DĂ€refter togs telefonkontakt med sjuksköterska eller lĂ€kare pĂ„ patientens avdelning. Vid 12 (38 %) laboratorier uppgavs att lĂ€kare ringer, vid 7 laboratorier sköttes kontakten av laboratorieassistenter. Vid de 13 (41 %) övriga laboratorierna sköttes kontakten av laboratorieassistenter, mikrobiologer eller lĂ€kare, ibland beroende pĂ„ budskapets komplexitet.

Fyra laboratorier uppgav att man gör snabbresistenser som besvaras pÄ eftermiddagen samma dag flaskan öppnats.

Odlingsfynd

Totala antalet blododlingar (vanligtvis bestĂ„ende av en aerob och en anaerob flaska) var för de 32 laboratorierna 213.002 (medianvĂ€rde 6.659; variationsbredd 1.500-18.300). FrĂ„n 30 laboratorier förelĂ„g uppgifter om odlingsfynd. Totalt 16.038 isolat (median 461, variationsbredd 106-2.030) pĂ„trĂ€ffades, vilket innebar en medelisoleringsfrekvens av 7,5 % (medianvĂ€rde 7,3, variationsbredd 3,7- 17,5 %). Bland de 16.038 isolaten dominerade koagulasnegativa stafylokocker 27,6 %, Escherichia coli 17,9 % och Staphylococcus aureus 10,9 %. Totalt har 256 olika benĂ€mningar anvĂ€nts i materialet. Bitvis Ă€r frĂ„nvaron av en enhetlig nomenklatur pĂ„fallande. I tabell 3 framgĂ„r hur de vĂ€sentligaste bakterieslagen fördelade sig i materialet.

Förorening

FrĂ„gan om vissa bakteriefynd normalt uppfattades som trolig hudförorening, ej resistensbestĂ€mdes, ej meddelades i svaret eller ej medtogs i sammanstĂ€llningen, kommenterades av 23/32 (72 %) av laboratorierna. Bakterier sĂ„som koagulasnegativa stafylokocker, propionibakterier, difteroida stavar kommenterades med: förorening?, tveksam signifikans eller dylikt, och de resistensbestĂ€mdes ej alltid. Detta skedde ofta efter samrĂ„d med kliniker.

Tabell 2 och 3

Bakteriemitabell2.jpg
Bakteriemitabell3.jpg