Babesia spp.

(Omdirigerad frÄn Babesia divergens)
Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel, publicerad augusti 2011.


Till innehÄllsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Babesia spp.

SmittÀmne

Babesia Àr en vektorburen protozo som i likhet med malaria invaderar röda blodkroppar. Sju av de drygt 100 Babesia-arter, som finns beskrivna, kan infektera mÀnniska. De flesta humana fall orsakas av B. microti (parasit hos gnagare) eller B. divergens (parasit hos boskap). Parasiten sprids med fÀstingar.

Livscykel

Livscykeln för Babesia krĂ€ver tvĂ„ vĂ€rdar: en fĂ€sting (definitiv vĂ€rd) och ett ryggradsdjur (mellanvĂ€rd). FĂ€stingar fĂ„r i sig parasiter via blodmĂ„l frĂ„n infekterade djur. Den sexuella delen av livscykeln sker i fĂ€stingens tarmkanal. I salivkörtlarna omvandlas parasiter till sporoblaster och övergĂ„r dĂ€refter till ett vilostadium. I samband med nĂ€sta blodmĂ„l aktiveras utvecklingen till sporozoiter – det invasiva stadiet för mellanvĂ€rden. Sporozoiterna deponeras inne i huden vid nĂ€sta bett. Den asexuella utvecklingen sker i mellanvĂ€rdens röda blodkroppar.[1]

Symtomoch klinisk bild

Babesios (eller piroplasmos) Ă€r en sjukdom med influensaliknande symtom som debuterar 1 till 6 veckor efter smittotillfĂ€llet. Symtomen omfattar feber, frossa, muskelvĂ€rk och gulsot. Personer som saknar fungerande mjĂ€lte kan utveckla allvarlig sjukdom, med hög feber och njursvikt, som ibland kan fĂ„ dödligt förlopp. I svĂ„ra fall kan upp till 10 % av erytrocyterna innehĂ„lla parasiter medan lĂ€gre halter ses i lindrigare fall. Patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan fĂ„ en mycket allvarlig infektion med parasitemi upp till 85 %.

Epidemiologi

Babesios Àr vanligt över hela vÀrlden bland boskap och vilda djur. Human babesios Àr en sÀllsynt, men ökande zoonos. Idag finns det ca 1000 fall rapporterade, varav de flesta frÄn USA och betydligt fÀrre frÄn Europa inklusive Sverige. Det Àr oklart hur mÄnga Babesia-fall som förekommer i tropikerna, sÀrskilt i lÀnder med hög förekomst av malaria, dÄ dessa tvÄ parasiter kan uppvisa liknande symtom- och mikroskopibild. I Europa orsakas infektioner av B. divergens och det Àr i stort sett bara personer som saknar fungerande mjÀlte som drabbas, medan de flesta sjukdomsfall i USA orsakas av B. microti, oberoende av mjÀltstatus. I USA Àr framför allt smÄgnagare reservoarer, till skillnad frÄn Europa dÀr reservoarerna Àr hjortdjur och tamboskap. I Europa sprids sjukdomen via den vanliga fÀstingen (Ixodes ricinus). Sjukdomen kan ocksÄ överföras via blodtransfusion eftersom parasiterna kan överleva i röda blodkroppar upp till 35 dagar. De flesta fall av transfusionsöverförd smitta har rapporterats frÄn USA. Enstaka fall av kongenital babesios finns ocksÄ beskrivna.

Provtagning och transport

Provmaterial

  • KapillĂ€rblod eller nytaget EDTA-blod. Preparat för mikroskopi bör göras inom 6 timmar
  • Serum

Provtagning

se provtagningsanvisningar

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

Diagnosen stĂ€lls genom mikroskopisk undersökning av blodutstryk eller pĂ„visning av antikroppar. Mikroskopi bör upprepas under flera dagar eftersom parasitemin kan vara lĂ„g (ca 1 %). Negativt fynd utesluter inte Babesia-infektion.

Referensmetodik

PÄvisning av parasiter i röda blodkroppar i tjock droppe och tunt utstryk efter Giemsa-fÀrgning (PAR 09 ).

För bildmaterial se: [2]

AvlÀsningskriterier

SmĂ„, runda, ovala eller pĂ€ronformade ringformer (1–5 ”m) intracellulĂ€rt i röda blodkroppar. Cytoplasman fĂ€rgas blĂ„ och kan innehĂ„lla vakuoler; medan kromatinet fĂ€rgas rött. Flera ringar kan finnas i en enda röd blodkropp. IntracellulĂ€ra parasit-tetrader (malteserkors) Ă€r karakteristiska men förekommer sĂ€llan. ExtracellulĂ€ra parasiter kan pĂ„trĂ€ffas. ArtbestĂ€mning av Babesia i humana prov med mikroskopi Ă€r svĂ„r pĂ„ grund av polymorfism hos vissa arter.

FörvÀxlingsorganism

IntracellulÀra former av Babesia kan likna Plasmodium falciparum-ringar men Babesia-infekterade erytrocyter innehÄller inte pigment (hemozoin). Blodutstryk frÄn patienter med hematologiska sjukdomar (t.ex. sickelcellsanemi) kan innehÄlla kÀrnrester frÄn omogna röda blodkroppar vilka kan misstolkas som Babesia-parasiter.

KvalitetssÀkring

Babesia spp. i blodutstryk ingÄr sporadiskt i UK-NEQAS utskick

Svarsrutiner

Inga Babesia-organismer pÄvisade

Babesia-organismer pÄvisade

Övriga diagnostiska metoder

  • PĂ„visning av Babesia-antikroppar med serologiska metoder (t.ex. immunfluorescenstest) anvĂ€nds vid misstĂ€nkta fall med upprepad negativ mikroskopi (t.ex. mycket lĂ„ga parasitemier hos icke immunnedsatta patienter). Serologi kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för screening av blodgivare eller vid epidemiologiska studier. Antikroppsutvecklingen sker vanligtvis under den akuta fasen men hos patienter med B. divergens kan höga titrar pĂ„visas nĂ„gon vecka efter den första hemolytiska episoden. Korsreaktion observeras mellan vissa Babesia-arter. Serologiska metoder finns endast tillgĂ€ngliga i nĂ„gra referenslaboratorier.
  • PCR-baserade metoder kan anvĂ€ndas till artbestĂ€mning eller till differentialdiagnostik (vid malaria och svĂ„rtolkade artefakter) men Ă€r inte allmĂ€ntillgĂ€ngliga.

Laboratorierapportering

Sjukdomen Àr inte anmÀlningspliktig enligt smittskyddslagen. IntrÀffade fall bör meddelas smittskyddslÀkaren och lÀnsveterinÀren, eftersom de Àr av epidemiologiskt intresse.

LitteraturhÀnvisningar

  • Gubernot D.M., Nakhasi H.L., Mied P.A., Asher D.M., Epstein J.S., Kumar S. Transfusion-transmitted babesiosis in the United States: summary of a workshop. Transfusion 2009;49: 2759-2771.
  • Hunfeld K.P., Hildebrandt A., Gray J.S. Babesiosis: recent insights into an ancient disease. Int. J. Parasitol. 2008;38: 1219-1237.
  • Krause P.J. Babesiosis. Sem. Pediatr. Inf. Dis. 2000;11(3): 182-188.
  • Vannier E., Gewurz B.E., Krause P.J. Human babesiosis. Infect. Dis. Clin. N. Am. 2008;22: 469-488.