Blododling-isolering av svÄrodlade mikroorganismer

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik


Isolering av svÄrodlade mikroorganismer i blododling

Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men Àr svÄra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. CellvÀggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter stÀller betydligt högre krav pÄ nÀringsÀmnen i odlingsmediet Àn vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fÄs att vÀxa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, sÄsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (Haemophilus, vissa Neisseria-arter). Vissa arter Àr beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, Campylobacter, Brucella, CO2-beroende Escherichia coli), medan andra species Àr kÀnsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-kÀnsliga Neisseria-arter och Peptostreptococcus anaerobius). I vissa fall kan ocksÄ höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillvÀxten. En del mikroorganismer vÀxer dÄligt vid 35 - 37°C, men kan vÀxa bra vid lÀgre temperatur (vissa Pseudomonas- och svamparter).

Flera grupper av mikroorganismer kan förutom att de stÀller sÀrskilda krav pÄ tillvÀxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom krÀva förlÀngd odlingstid. Förutom de nedan sÀrskilt diskuterade mikroorganismerna kan Actinobacillus actinomycetemcomitans, Eikenella corrodens och Kingella kingae nÀmnas.

Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlingsflaskor genom mikroskopi, men sedan ej vÀxer ut vid ordinÀr subkultivering. En ej helt ovanlig orsak hÀrtill Àr att bakterierna lyserats (gÀller frÀmst pneumokocker). I en del av fallen kan en sÄdan diskrepans emellertid bero pÄ att mikroorganismen stÀller sÀrskilda krav pÄ medium och/eller miljö vid utodling. Exempel pÄ mikroorganismer som kan stÀlla till problem pÄ detta sÀtt Àr anaeroba bakterier, Campylobacter jejuni och Capnocytophaga canimorsus.

BÄde dÄ positivt utfall med en svÄrodlad mikroorganism kan förvÀntas eller dÄ subkultivering ej lyckas, trots misstanke om vÀxt i flaskan, kan den relativt enkla ÄtgÀrden att inokulera en ny blododlingsflaska med material frÄn den ursprungliga flaskan övervÀgas.

Nedan diskuteras nÄgra mikroorganismer som kan isoleras frÄn blodet och dÀr odlingsförfarandet kan vara behÀftat med sÀrskilda problem.


Anaeroba bakterier

De flesta kliniskt relevanta anaeroba bakterier vÀxer fram i den anaeroba flaskan i konventionella odlingssystem. DÄ miljön i de anaeroba flaskorna i sjÀlva verket vanligen Àr mikroaerofil kan strikta anaerober emellertid ha svÄrt att vÀxa fram.


Brucella och Francisella

Brucella bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehĂ„ller luft och 5-10 % koldioxid. Brucella-arter kan uppvisa lĂ„ng lagfas och odlingstiden bör dĂ€rför förlĂ€ngas. Utodling frĂ„n negativa bifasiska flaskor anses ej nödvĂ€ndig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter mĂ„ste speciellt beaktas.

Legionella

Det Àr mycket ovanligt att blododling med avseende pÄ Legionella utfaller positiv, Àven om sÄdan infektion föreligger. Legionella species vÀxer lÄngsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinÀra bifasiska flaskor men bör pÄgÄ under tre veckor vid 37 °C. Utodling pÄ lÀmpligt Legionella-medium (lÄg kloridjonkoncentration) föreslÄs.

Mykobakterier

Mykobakterier, frÀmst Mycobacterium avium, förekommer i blodet framför allt hos immunsupprimerade patienter. SÀrskilda medier och förlÀngd odlingstid krÀvs.


Svamp

Existerande blododlingssystem anses samtliga ha lÄg kÀnslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende pÄ lÄga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gÀller detektion av jÀstsvamp eller Cryptococcus neoformans, men vissa substrat Àr modifierade för att gynna svamptillvÀxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsprincipen vara överlÀgsen övriga system. Svamp krÀver aerob miljö och kan vÀxa lÄngsamt varför odlingstiden bör förlÀngas.