Blododling-isolering av svårodlade mikroorganismer
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik
Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling[redigera]
Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (Haemophilus, vissa Neisseria-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, Campylobacter, Brucella, CO2-beroende Escherichia coli), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga Neisseria-arter och Peptostreptococcus anaerobius). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa Pseudomonas- och svamparter).
Flera grupper av mikroorganismer kan förutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan Actinobacillus actinomycetemcomitans, Eikenella corrodens och Kingella kingae nämnas.
Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlingsflaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst pneumokocker). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, Campylobacter jejuni och Capnocytophaga canimorsus.
Både då positivt utfall med en svårodlad mikroorganism kan förväntas eller då subkultivering ej lyckas, trots misstanke om växt i flaskan, kan den relativt enkla åtgärden att inokulera en ny blododlingsflaska med material från den ursprungliga flaskan övervägas.
Nedan diskuteras några mikroorganismer som kan isoleras från blodet och där odlingsförfarandet kan vara behäftat med särskilda problem.
Anaeroba bakterier[redigera]
De flesta kliniskt relevanta anaeroba bakterier växer fram i den anaeroba flaskan i konventionella odlingssystem. Då miljön i de anaeroba flaskorna i själva verket vanligen är mikroaerofil kan strikta anaerober emellertid ha svårt att växa fram.
Brucella och Francisella[redigera]
Brucella bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10 % koldioxid. Brucella-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas.
Legionella[redigera]
Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på Legionella utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. Legionella species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37 °C. Utodling på lämpligt Legionella-medium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
Mykobakterier[redigera]
Mykobakterier, främst Mycobacterium avium, förekommer i blodet framför allt hos immunsupprimerade patienter. Särskilda medier och förlängd odlingstid krävs.
Svamp[redigera]
Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller Cryptococcus neoformans, men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsprincipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.