Brucella

Hoppa till: navigering, sök

Artikel uppdaterad april 2012, innehÄll preliminÀr i vÀntan pÄ konsensusförfarande


Huvudartikel


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ eller

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Brucellos


Brucella (brucellos, undulantfeber eller maltafeber)

SmittÀmnet

Brucella spp Àr gramnegativa orörliga kockobaciller. De Àr aeroba men krÀver ofta CO2 för vÀxt speciellt vid primÀrisolering. Inom genus Brucella brukar tre humanpatogena typer sÀrskiljas: B. melitensis (frÄn fÄr och getter), B. abortus (frÄn nötkreatur) och B. suis (frÄn svin och nöt). Moderna DNA-analyser ger dock vid handen att de skulle kunna sammanföras till ett species, B. melitensis. Ytterligare fyra Brucella spp, som enbart förekommer hos djur, har identifierats.

Brucella hĂ€nförs till skyddsklass 3 (ASF 1997:12). De utgör en av de vanligaste orsakerna till laboratorieinfektion. Öppet arbete med brucellabakterier innebĂ€r stor risk för infektion. DĂ€rför bedrivs arbetet i BSL 3-laboratorium i speciell sĂ€kerhetsbĂ€nk.

Patogenes och patofysiologi

Brucella spp Àr intracellulÀra parasiter liksom tuberkelbakterierna och sjukdomen kan i sin subakuta form förvÀxlas med tbc. Sedan bakterien penetrerat genom hud, slemhinnor, mag-tarmkanal, konjunktivae eller luftvÀgar tas de upp och förökar sig i lymfkörtlar, varifrÄn de kan gÄ ut i blodbanan och tas upp i organ rika pÄ retikuloendotelialt system, t.ex. mjÀlte, lever, benmÀrg. I levern utvecklas granulom som kan vara av diagnostisk betydelse. Bovin placenta utgör ett perfekt odlingsmedium för B. abortus troligen p.g.a. att den innehÄller erytriol. Denna kolhydrat finns ej hos mÀnniska, varför brucellos inte utgör nÄgon sÀrskild risk för gravida kvinnor.

Symtom och klinisk bild

Brucella-bakterier förorsakar brucellos (undulantfeber eller maltafeber).

Brucellos hos mÀnniska kan vara en akut, periodvis Äterkommande eller kronisk sjukdom med sepsis/influensa-liknande symtom.

Inkubationstiden hos mÀnniska varierar frÄn veckor till flera mÄnader. Insjuknandet kommer ofta smygande med lÄngsamt stigande feber och bradykardi. NÄgon gÄng gÄr febern i vÄgor, undulerar. Den kliniska bilden Àr skiftande: sjukdomskÀnsla, lÀtt diffus ledvÀrk, svettningar sÀrskilt nattetid och sÀnkt stÀmningslÀge förekommer. MjÀlten kan vara öm och förstorad och levern palpabel.

Kronisk brucellos Àr en lokaliserad sjukdom som persisterat minst ett Är. Fokala lesioner kan upptrÀda i alla organ men i mer Àn hÀlften av fallen Àr skelett och leder involverade.

Mortaliteten Àr lÄg, spontant tillfrisknande sker vanligen inom nÄgra veckor, men i synnerhet hos obehandlade patienter förekommer ofta recidiv. Dessa kan leda till synnerligen terapiresistenta kroniska tillstÄnd med lokala hÀrdar, möjligen beroende pÄ den intracellulÀra lokalisationen av bakterierna.

I endemiska omrĂ„den förekommer titerstegringar utan symtom hos 30-40 % av exponerade personer.

Epidemiologi (uppdaterad mars 2012)

Brucellos Àr en sjukdom som kan överföras mellan djur och mÀnniskor (zoonos). Humanfall orsakas frÀmst av 4 arter av bakterien. De olika arterna förekommer hos vissa djurslag, Brucella melitensis hos fÄr och getter, B. suis hos grisar, B. abortus hos nötkreatur och B. canis hos hund. Ett symtom pÄ sjukdomen hos djur Àr abort (kastning), hos mÀnniskor Àr symtomen lÄngdragna feberperioder, huvudvÀrk, muskelvÀrk och trötthet, som obehandlad kan övergÄ i ett allvarligare sjukdomsförlopp med t ex led- och skelettinfektioner. MÀnniskor smittas vanligen genom djurkontakt eller genom att Àta opastöriserade mjölkprodukter utomlands företrÀdesvis i MedelhavsomrÄdet. Vanligaste smittland Àr Irak, dÀrefter Syrien.

I Sverige Àr bovin brucellos utrotad sedan 1950-talet. Ingen inhemsk smitta hos mÀnniska förekommer men laboratoriesmitta förekommer ibland. Mellan 3-12 fall rapporterades Ärligen till SMI perioden 2004-2011.

Prevention

Genom extensiva vaccinationskampanjer Àr nu mÄnga lÀnder fria frÄn bovin brucellos. B. abortus avdödas vid pasteurisering.

Provtagning och transport

För odling av Brucella rekommenderas blod, sternalpunktat (sÀrskilt i subakuta fall) eller punktat frÄn annan steril lokal. Materialet inokuleras i aerob blododlingsflaska innan transport. Koagulerat material lÀmpar sig ej för odling, eftersom sÄdana prov krÀver mortling med ökad risk för smittspridning och kontamination. Dessutom Àr överlevnaden av sÄdana intracellulÀra bakterier osÀker efter koagulation.

Störst sannolikhet att isolera Brucella ur ett blodprov eller benmĂ€rgspunktat Ă€r tidigt i en febertopp. Även aspirat frĂ„n abscess, lymfkörtel eller i nödfall pinnprov kan övervĂ€gas. Vid misstanke om Brucella sĂ€nds blododlingsflaskan till sĂ€kerhetslaboratorium för utodling.

VÀvnadsprov transporteras i en steril provtagningsburk innehÄllande en mindre mÀngd steril koksalt.

Pinnprov transporteras nedstoppat i ett transportsubstrat.

Laboratoriediagnostik

Diagnosen brucellos kan verifieras med odling och serologi. Odling Àr referensmetod. Serologi i sin nuvarande utformning har bedömts inte fylla kraven pÄ standardisering.

Följ lÀnken för detaljerad information

Laboratorierapportering

Brucella-infektion Àr anmÀlningspliktig enligt Smittskyddslagen (Smittskyddsförordningen 2004:255) och smittspÄrningspliktig.

Referensfunktioner

Ej beslutade

REFERENSER

  • Lindberg, J., Larsson, P. Transmission of Brucella melitensis. Lancet. 1991;337:848-849.
  • Ruben, B., Wong, P, Band J.D., Colville, J. Person-to-person transmission of Brucella melitensis. Lancet. 1991;337:14-15.
  • Yagupsky, P., Peled, N., Riesenberg, K., Banai, M. Exposure of hospital personnel to Brucella melitensis and occurrence of laboratory-acquired disease in endemic area. Scand J Infect Dis. 2000;32:31-35.