Diagnostik av grampositiva katalaspositiva kocker

Hoppa till: navigering, sök

Artikel sammanstÀlld av information frÄn olika artiklar i denna referensmetodik februari 2013.


Diagnostik av grampositiva katalaspositiva kocker

AllmÀnt

Till katalaspositiva grampositiva kocker rÀknas familjerna Staphylococcaceae (genus Staphylococccus, och de ej humanpatogena genera Jeotgalicoccus, Macrococcus, Salinicoccus och Nosocomiicoccus), Micrococcaceae (genera Micrococcus, Arthrobacter, Kocuria och de ej humanpatogena genera Nesterenkonia, Acaricomes, Citricicoccus, Renibacterium, och Zhihengliuella), Dermacoccaceae (genera Dermacoccus, Demetria, Kytococcus, och de ej humanpatogena genera Luteipulveratus och Yimella) och Carnobacteriaceae (genus Alloiococcus otitis), Planococcaceae (ej humanpatogena genus Planococcus (hör bland annat till rÀkornas normalflora)).

Grampositiva katalaspositiva kocker kan av praktiska skÀl i rutindiagnostiken klassificeras som koagulaspositiva-eller koagulasnegativa stafylokocker. ArtbestÀmning Àr i mÄnga fall aktuell.

SmittÀmnen

Stafylokocker

Staphylococcus species förekommer i hudens normalflora. Bland katalaspositiva grampositiva kocker Àr stafylokocker de i sÀrklass mest intressanta ur klinisk synvinkel.

  • Koagulaspositiva stafylokocker
    • Staphylococcus aureus Ă€r en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sĂ„rinfektioner. S. aureus kan Ă€ven förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken pĂ„ en embolisering till urinvĂ€garna. Andra manifestationer Ă€r osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer. Se för detaljerad information Staphylococcus aureus
    • MRSA (meticillinresistent S. aureus) Ă€r resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland Ă€ven mot andra antibiotika. Den utgör dĂ€rigenom ett nosokomialt problem. Se för detaljerad information MRSA
    • Staphylococcus intermedius Ă€r en beteckning pĂ„ en grupp om tre arter (S. intermedius, S. pseudintermedius och S. delphini, klustrerna A och B). Infektioner med dessa species förekommer bland djur, bland annat hĂ€star, hundar, katter och fĂ„glar. Infektioner hos mĂ€nniska Ă€r ovanliga. Meticillinresistens förekommer men Ă€r Ă€nnu sĂ€llsynt.
    • Staphylococcus lutrae Ă€r en art som först beskrivits som patogen för uttrar. Sannolikt ej humanpatogen.
    • Staphylococcus schleiferi subsp coagulans Ă€r fenotypiskt nĂ€rstĂ„ende S. intermedius-komplexet, men genotypiskt nĂ€rmare S. schleiferi. Isolerad ursprungligen frĂ„n hund, men tycks i sĂ€llsynta fall kunna ge infektion hos mĂ€nniska som bakteriemi och sĂ„rinfektioner. Meticillinresistenta varianter har rapporterats.
  • Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Ă€r en gruppbeteckning för ett antal bakteriearter (varav ett 40-tal inom genus Staphylococcus) som inte producerar enzymet koagulas, vilket skiljer dem frĂ„n S. aureus. S. epidermidis Ă€r vanligaste species och finns i hudens normalflora. Exempel pĂ„ andra arter Ă€r S. cohnii, S. haemolyticus, S. schleiferi subsp schleiferi, S. pettenkoferi och S. warneri. S hyicus (patogen för hĂ€star, boskap) kan ibland vara koagulaspositiv. Sjukdomsframkallande förmĂ„gan Ă€r lĂ„g men infektioner utgĂ„ende frĂ„n frĂ€mmande kroppar förekommer. Sjukhusstammar Ă€r ofta antibiotikaresistenta. Vanliga kontaminanter.
    • Staphylococcus epidermidis Ă€r den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga men kan ge infektioner utgĂ„ende frĂ„n frĂ€mmande kroppar. Sjukhusstammar Ă€r ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
    • Staphylococcus lugdunensis kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp Ă€n man vĂ€ntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses lĂ„ngdragna svĂ„rbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
    • Staphylococcus saprophyticus kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor frĂ€mst i fertil Ă„lder. Ofta tĂ€ta miktioner vilket ger lĂ„ga bakterietal vid urinodling.

Övriga koagulasnegativa stafylokocker

  • Endast ett fĂ„tal arter av gramnegativa katalaspositiva arter som inte hör till genus Staphylococcus har identifierats som orsak till humana infektioner.
    • Micrococcus, Arthrobacter, Kytococcus och Kocuria Ă€r grampositiva kocker nĂ€rmast slĂ€kt med koagulasnegativa stafylokocker och inbegrips i gruppbeteckningen KNS. De finns i naturen och i huden hos mĂ€nniskor och djur. LĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga, men har associerats med endokardit, pneumoni och sepsis hos immunsupprimerade patienter.
    • Alloiococcus otitis hör till normal hörselgĂ„ngsflora och kan möjligen orsaka lokal infektion i öra.

Provtagning och transport

Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp.

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

Bakterierna som beskrivs i denna artikel vĂ€xer i 36 C i luft, CO2 eller anaerobt inom ett dygn pĂ„ fasta standardsubstrat som blodagar. Ett undantag Ă€r S. aureus subsp anaerobius som vĂ€xer bĂ€st i anaerob miljö med inkubering i tvĂ„ dygn. Referenssubstrat för selektiv isolering av S. aureus Ă€r fenol-mannit-agar, men Ă€ven kromogena substrat kan anvĂ€ndas. SĂ„dana substrat finns ocksĂ„ tillgĂ€ngliga för differentierat pĂ„visande av S. saprophyticus. För isolering av A. otitis, en lĂ„ngsamvĂ€xande bakterie, rekommenderas selektiv blod-agar med 6,5 % NaCl. I gramfĂ€rgade preparat frĂ„n kolonimaterial framtrĂ€der bakterierna som grampositiva kocker i kluster eller oregelbundna grupper.

För fenotypisk diagnostik av stafylokocker hÀnvisas i första hand till artikeln Stafylokocker-minimikriterier vid speciesbestÀmning. DÀr beskrivs vissa nyckeltester för identifiering av de kliniskt mest relevanta arterna, men Àven mer svÄridentifierade arter som i första hand Àr att betrakta som djurpatogener.

Kolonierna Àr ofta typiska; S. aureus vÀxer pÄ blodagar med krÀmgula (grÀddfÀrgade) kolonier, ofta med betahemolys. KNS vÀxer typiskt med icke pigmenterade, blanka, vita/gulaktiga kolonier. S. lugdunensis vÀxer med krÀmiga grÀddfÀrgade kolonier och S. warneri med ockra-tingerad pigmentering.

Kommersiella system som exempelvis API Staph eller VITEK (bioMerieux) har databaser som omfattar ett antal kliniskt relevanta arter inklusive KNS som inte hör till genus Staphylococcus. TrĂ€ffsĂ€kerheten för dessa och liknande system varierar enligt ASM-manualen 2011 mellan 70-90 %. Maldi-Tof erbjuder omfattande databaser för diagnostik av grampositiva kocker, men publicerat material saknas Ă€nnu för att nĂ€rmare definiera metodikens prestanda. Ett flertal metoder för molekylĂ€rbiologiskt pĂ„visande av stafylokocker i kliniska prover finns beskrivna, nĂ„gra ocksĂ„ kommersiellt tillgĂ€ngliga (exempelvis 16S och 23S rRNA, pĂ„visande av nuc-och mec-gener med flera, se MRSA). Instrument för molekylĂ€rbiologiskt direktpĂ„visande av S. aureus/MRSA i kliniska prover tillhandhĂ„lls av vissa fabrikanter. Serologi för pĂ„visande av anti-stafylokock-antikroppar brister i specificitet och har dĂ€rför knappast nĂ„gon roll för diagnostik av stafylokockinfektioner. Undantag Ă€r pĂ„visandet av antikroppsutveckling mot antigen involverade vid TSS och SSSS, men metoder finns inte tillgĂ€ngliga för rutindiagnostik.

Referensmetodik

  • S. aureus, S. intermedius, S. lugdunensis: Se Stafylokocker-minimikriterier vid speciesbestĂ€mning
  • MRSA: Se MRSA
  • Övriga koagulasnegativa bakterier: Se Stafylokocker-minimikriterier vid speciesbestĂ€mning
  • S. saprophyticus: Se Grampositiva bakterier vid UVI-diagnostik
  • Micrococcus/Dermacoccus förvĂ€xlas lĂ€tt med KNS inom genus Staphylococcus. Kolonierna Ă€r ofta gulaktiga, ibland oranga eller rosa-röda, kupiga. Referensmetodik för fenotypisk diagnostik kan inte anges. Kommersiella system kan vara av vĂ€rde för diagnostiken.
  • Alloiococcus vĂ€xer i luft med smĂ„, alfahemolytiska kolonier pĂ„ blodagar. Ingen anaerob vĂ€xt. VĂ€xer i 6,5 % NaCl. Referensmetodik för fenotypisk diagnostik kan inte anges. Kommersiella system kan vara av vĂ€rde för diagnostiken.

Se ocksÄ artikeln Maldi-Tof

Epidemiologisk typning

Vid fynd i multipla blododlingar av KNS inom genus Staphylococcus kan rutinmÀssig identitetsprövning av isolaten göras pÄ rutinlaboratorierna för relevansbedömning av fynden. Förslag till metod för detta (ej referensmetod) beskrivs i artikeln (Thore et al 1990)

Referensstammar (under utvÀrdering februari 2013)

  • Staphylococcus aureus ATCC 12600
  • Staphylococcus pseudintermedius CCUG 60703
  • Staphylococcus lutrae CCUG 52136
  • Staphylococcus schleiferi subsp coagulans CCUG 59442
  • Staphylococcus hyicus CCUG 46524
  • Staphylococcus epidermidis CCUG 61325
  • Staphylococcus lugdunensis CCUG 62001
  • Staphylococcus saprophyticus CCUG 44991
  • Micrococcus terreus CCUG 60247
  • Arthrobacter cumminsii CCUG 57490
  • Kocuria kristinae CCUG 55878

Svarsrutiner

Fynd av S. aureus/MRSA, S. lugdunensis och S. intermedius-komplexet svaras ut med angivande av art enligt laboratoriets rutiner. Vid fynd av MRSA kompletteras svaret med att bakterien Àr anmÀlningspliktig enligt smittskyddslagen.

Eventuella fynd av övriga koagulaspositiva stafylokocker svaras ut med angivande av art. S. saprophyticus besvaras enligt rutiner för utsvarande av urinodlingar, för övriga prov enligt KNS.

KNS inom genus Staphylococcus svaras ut som vĂ€xt av koagulasnegativa stafylokocker oavsett fyndlokal. Vid enstaka fynd i blododling eller annars steril lokal av KNS kan svaret kompletteras med ”sannolik provförorening”. Fynd av multiresistenta KNS i renkultur i prov frĂ„n hud- och mjukdelsinfektioner kan med fördel besvarar med angivande art enligt resultat med Maldi-tof. Övriga KNS besvaras om möjligt med genus.

LaboratorieanmÀlan

Fynd av MRSA Ă€r anmĂ€lningspliktigt enligt smittskyddslagen. AnmĂ€lan görs enligt gĂ€llande falldefinition: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA).Övriga fynd Ă€r inte anmĂ€lningspliktiga.

Referensfunktioner

Ej utsedda

Författare och faktagranskare

  • Magnus Thore, SMI
  • Berndt Claesson, Skövde (faktagranskare)

REFERENSER

  • Becker, K., et al. Kocuria rhizophila adds to the emerging spectrum of micrococcal species involved in human infections. J Clin Microbiol.2008;46:3537-3539
  • Foster, G., Ross, H. M., Hutson, R. A. & Collins, M. D. (1997). Staphylococcus lutrae sp. nov., a new coagulase-positive species isolated from otters. Int J Syst Bacteriol 47, 724–726.
  • Igimi, S., et al. Staphylococcus schleiferi subsp coagulans subsp nov., Isolated from the external auditory meatus of dogs with external ear otitis. Int J System Bact 1990;40:409-411
  • Bosley, G.S., et al. Characterization of ear fluid isolates of Alloiococcus otitidis from patients with recurrent otitis media. J Clin Microbiol.1995;33:2876-2880.
  • Renneberg, J., et al. Evaluation of Staph ID 32 system and Staph-Zym system for identification of coagulase-negative staphylococci. J Clin Microbiol. 1995;33:1150-1153.*Becker, K., von Eiff, C. Staphylococcus, Micrococcus, and other catalase-positive cocci. In Man Clin Microbiol Eds: Versalovic and others, ASM. 2011; Chapter 19
  • Thore M, KĂŒhn I, Löfdahl S, Burman LG. Drug-resistant coagulase-negative skin staphylococci. Evaluation of four marker systems and epidemiology in an orthopaedic ward. Epidemiol Infect. 1990 August; 105(1): 95–105.