Epidemiologi och prevention-infektioner i mage och tarm

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Epidemiologi och prevention, infektioner i mage och tarm

Magsjuka har oftast intrÀffat under sommaren och har dÄ Àven benÀmnts sommarsjuka. Under senare tid har Àven anhopningar av diarréfall förekommit under vintern. Idag har vi större möjlighet att nÀrmare identifiera orsakerna till dessa olika utbrott av mag tarminfektion. Under sommaren ses oftast bakteriella infektioner medan virusinfektioner företrÀdesvis grasserar vintertid.

Varje Är insjuknar ett okÀnt antal personer i landet med symtom frÄn mag-tarmkanalen, mÄnga gÄnger pÄ grund av bristande livsmedelshygien. Livsmedelsverket lÀt 1994 SIFO frÄga ett urval vuxna personer om de varit sjuka med mag-tarmsymtom det senaste Äret och om de trodde att sjukdomen berodde pÄ intag av mat eller vatten. Studien visade att cirka 750 000 personer förknippade sitt insjuknade med intag av mat eller vatten. Av dessa personer hade cirka 500 000 insjuknat i landet och 250 000 under utlandsvistelse. Av de personer som insjuknat i Sverige ansÄg hÀlften att det berodde pÄ restaurangmat eller mat frÄn annat storkök. I den officiella matförgiftningsstatistiken registreras endast utbrott dÀr minst tvÄ personer insjuknat efter intag av mat eller vatten. Enligt denna statistik insjuknar cirka 2 000 personer Ärligen vilket Àr en kraftig underrapportering mot bakgrund av SIFO-resultaten. Det framgÄr ocksÄ att flera stora vattenburna utbrott i landet med tusentals insjuknade orsakats av Campylobacter species. Vid ett utbrott registrerades tvÄ dödsfall. Vad gÀller livsmedelsburna utbrott stÄr Salmonella för de flesta, vilket troligen beror pÄ att Salmonella Àr anmÀlningspliktig enligt smittskyddslagen till skillnad frÄn utbrott med Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens eller Bacillus cereus. Sedan elektronmikroskopisk diagnostik introducerades har det visat sig att calicivirus Àr lika vanligt förekommande bland livsmedelsburna utbrott som Campylobacter species vid vattenburna utbrott.

Majoriteten av de tarminfektioner som anmÀls till FolkhÀlsomyndigheten Àr förvÀrvade utomlands. Men underdiagnostiken av antalet infektionstillfÀllen Àr stor och det kan Àven vara sÄ att de inhemskt smittade personerna stÄr för en större del av underdiagnostiken Àn de utlandssmittade dÄ benÀgenheten att ta prov Àr större om personen har varit utomlands. Detta förhÄllande grundar sig troligen pÄ att man tror sig veta att de flesta infektionerna Àr förvÀrvade utomlands och sannolikheten att fÄ ett positiv resultat Àr större om sÄ varit fallet. Det Àr önskvÀrt att man i högre grad provtar de personer som har en infektion förvÀrvad i landet dÄ det Àr av stor vikt att följa det epidemiologiska lÀget inom landets grÀnser och snabbt kunna vidtaga adekvata smittskyddsÄtgÀrder för att förhindra en vidare smittspridning.

Under 1996 angavs 165 lÀnder pÄ de kliniska anmÀlningarna. Högst pÄ listan ligger de populÀraste turistmÄlen runt Medelhavet, men Àven Thailand visar sin popularitet som turistmÄl under vintern. Under november 1997 insjuknade mÄnga svenskar som varit pÄ Kanarieöarna med en ovanlig salmonellatyp (Salmonella Enteritidis fagtyp 1). DÄ de flesta insjuknade efter hemkomsten och hade vistats pÄ olika orter och öar riktades misstankar mot nÄgot de Àtit under flygresan hem. Det visade sig att nÄgra flygbolag serverat en kaka med krÀm som var den troliga orsaken till utbrottet. Drygt 480 personer rapporterades till SMI, men troligen var mÄnga fler personer smittade dÄ det serverades 52 000 kakor till skandinaviska resenÀrer under denna tidsperiod. Insjuknanden upphörde i och med att kakan togs bort frÄn flygplansmenyerna. Detta utbrott Àr det största som berört svenskar sedan utbrottet i Tenstaskolorna 1977, med cirka 3 000 fall. Exemplet visar hur viktig en snabb typning av patogena mikroorganismer Àr för att förhindra vidare smittspridning.

Generellt gÀller för tarmsmittor att personer med diarrésymtom utgör störst smittrisk, dels pÄ grund av att fler mikroorganismer utsöndras, dels för den uppenbart ökade risken att kontaminera omgivningen vid upprepade lösa avföringar. Det Àr dÀrför angelÀget att alla personer med diarrésjukdom oavsett typ av smittÀmne iakttar en mycket god hygien, sÀrskilt handtvÀtt efter toalettbesök, och undviker att hantera oförpackade livsmedel. Vad gÀller salmonellainfektion utgör symtomfria bÀrare med goda hygienvanor en obetydlig smittrisk. Patienter med akut diarrésjukdom behöver ofta sjukskrivas. Livsmedelsarbetare, restaurangpersonal m.fl. grupper mÄste ges sÄdana kunskaper och arbetsrutiner att risken för överföring och tillvÀxt av smittÀmnen generellt förhindras.