Förord och författare (Hud och mjukdelar)

Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ


Förord

Syftet med denna referensbok I 11 har varit att komplettera tidigare referensböcker med en beskrivning av idag accepterade metoder för provtagning och diagnostik av bakteriella infektioner i hud och mjukdelar, ortopediska infektioner, urogenitala infektioner som ej berörts inom STI- eller UVI-böckerna, purulenta infektioner i bukhålan, huvud/ halsområdet samt sådana infektioner inom thorax som ej berörts inom området "nedre luftvägsinfektioner".

I den första Allmänna och Kliniska delen beskrivs översiktligt de ovannämnda infektionstyperna samt systematik och nomenklatur med korta beskrivningar av kliniskt intressanta bakterier. Den Speciella delen beskriver provtagning och minimikriterier för diagnostiken. Där finns också beskrivning av ett antal agens associerade med specifika sjukdomstillstånd. Infektioner orsakade av typiska och atypiska mykobakterier har utelämnats liksom djupa mjukdelsinfektioner orsakade av svamp, vilka beskrivs i I 2 respektive I 10. Skriften berör inte heller parasit- och virusinfektioner.

I november 1997 gjorde arbetsgruppen ett utskick med olika blandfloror som är vanliga i kliniska sårprov (EQUALIS 9742/115-119; se bilaga 4). Mot varje prov ställdes fyra återkommande anamneser. Som framgår av kommentarerna till utskicket förekom en betydande variation i benämningar av bakterier, urval av antibiotika för resistensbestämning, val av inkubationsförhållanden och identifiering av bakterier. En hög grad av subjektiv bedömning genomsyrar svarsutfallet. De rekommendationer som ges i föreliggande gula bok (I 11) är ett försök att något närma sig en internationell standard vad gäller provtagning, val av medier i primärodling, inkubationsförhållanden, identifiering och bedömning.

Vid merparten av patientkontakter i öppen och sluten vård klassificeras åkomman/symtomen i journalsystemet. Ambitionen har därför varit att länka klinisk information i form av Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar mot lämplig algoritm för omhändertagande av prov och utodling på laboratoriet. Den s.k. ICD 10 koden finns därför angiven i rubriken för varje klinisk entitet i den allmänna delen. Detta försök till standardisering kan ses som en hjälpbrygga för att överföra information elektroniskt från journalsystem i vården till den lokala IT-applikationen på laboratoriet. Den ersätter naturligtvis inte den kliniska informationen eller frågeställningen på remissen.

I de kliniska textavsnitten förekommer en del ”svåra ord”, som dock är medicinskt etablerade uttryck och kan förekomma i remisstexter. Vi har i stort valt att avstå från att använda de förkortningar av medicinarslang som snabbt ändras över tiden och har många lokala dialekter.

Solna september 2003


  • Arbetsgrupp
    • Berndt Claesson
    • Hans Hallander
    • Anders Nyberg
    • Magnus Thore
    • Ralfh Wollin

Gula böcker – ett konsensusprojekt

Underlaget för de gula böckerna tas traditionsenligt fram av informellt sammansatta expertgrupper. Materialet remissbehandlas dels genom ett utskick till de mikrobiologiska laboratoriernas verksamhetschefer dels via ett diskussionsforum på nätet. Inkomna skriftliga synpunkter tillvaratas och inarbetas av arbetsgruppen. Då en ny upplaga föreligger inbjuder SMI till en öppen konsensuskonferens. Denna avslutas med en protokollförd konsensusdiskussion under ledning av neutral ordförande.

En slutversion underställs ordföranden i Föreningen för Medicinsk Mikrobiologi och Generaldirektören vid SMI. Dessa avgör om konsensusdiskussionens slutsatser uppfylls och upprättar därefter ett gemensamt konsensusprokotoll vilket samtidigt är ett klartecken för tryckning.

Författare

  • Allmän och klinisk del
    • Berndt Claesson
  • Systematik-Nomenklatur:
    • Urban Forsum, Gunnar Kahlmeter, Peter Larsson
  • Speciell del:
    • Sven Bergström, Berndt Claesson, Hans Hallander, Anders Nyberg, Magnus Thore, Ralfh Wollin