Fecesodling, resistensbestÀmning

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Antibiotikabehandling av bakteriella tarminfektioner Àr i de flesta fall inte indicerad. DÀrför utförs vanligen inte resistensbestÀmning rutinmÀssigt med undantag för Shigella species. Antibiotikabehandling blir aktuell vid septisk sjukdom, svÄr enterokolit, fokal bakteriell infektion och kan övervÀgas vid lÄngvarigt smittbÀrarskap hos vuxna (>6 mÄnader). Val av preparat avgörs av infektionens respektive bÀrarskapets natur. ResistensbestÀmning blir i dessa fall nödvÀndig dÄ resistens mot aktuella antibiotika förekommer, sÀrskilt bland icke primÀrt inhemska isolat.

En utbredd anvÀndning av antibiotika inom sÄvÀl veterinÀrmedicin som humanmedicin har pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden bidragit till en ökande bakteriell resistens. TyvÀrr omfattar denna en ökande resistens mot kinolonerna som blivit förstahandspreparat vid septiska tillstÄnd och fokal bakteriell infektion i organ utanför tarmen. ResistensbestÀmning mot kinoloner skall utföras sÄ att Àven lÄggradig kinolonresistens avslöjas.

Resistensbeskedet bör enligt RAFŽs rekommendationer omfatta ett minimiurval av antibiotika som 2002 för Salmonella species och Shigella species bestÄr av:

  • cefalosporin
  • kinolon
  • pivmecillinam
  • trimetoprim-sulfa

och för Campylobacter species av:

  • erytromycin
  • kinolon
  • tetracyklin

och för Yersinia species av:

  • kinolon
  • tetracyklin
  • trimetoprim-sulfa

Se RAF:s hemsida (http://www.srga.org/Arafmin.htm) för aktuell uppdatering.

ResistensbestÀmning utförs med av RAF rekommenderad metodologi [1] och med sÀrskilda övervÀganden gÀllande tarmpatogena bakterier beskrivna i brytpunktstabellernas fotnoter avseende Salmonella-, Shigella-, Campylobacter- och Yersinia species (http://www.srga.org/fotnot/foteb.htm).