Gnathostoma spp.

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel, publicerad mars 2012.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Gnathostoma spp.

Smittämne

Gnathostoma är en nematod som finns i magsäcken hos vissa fiskätande hund- och kattdjur. Människa kan bli infekterad av fyra maskarter varav G. spinigerum anses vara den enda som har medicinsk betydelse.

Livscykel

Vuxna maskar finns i mags√§cksv√§ggen hos infekterade hund- och kattdjur. √Ąggen passerar med feces till vatten d√§r de kl√§cks och de frisl√§ppta larverna √§ts av sm√• kr√§ftdjur (Cyclops). Fiskar, grodor och f√•glar fungerar som en andra mellanv√§rd efter intag av infekterade Cyclops. Larverna migrerar till muskulaturen och utvecklas till det infekti√∂sa stadiet och encysterar. Om de √§ts av en definitiv v√§rd migrerar de till mags√§cken d√§r de mognar till vuxna maskar. M√§nniska kan bli infekterad efter intag av kontaminerad, otillr√§ckligt kokt fisk, grod- eller kycklingk√∂tt, vatten kontaminerat med infekterade Cyclops eller efter hudpenetration av larver vid hantering av kontaminerad fisk. I m√§nniska vandrar larverna via levern till olika organ och v√§vnader, dock sker ingen mognad till vuxna maskar.

Symtom och klinisk bild

Gnathostoma-larver √§r mycket invasiva och r√∂rliga och kan orsaka varierande symtom i olika delar av kroppen. Patogenesen vid gnathostomiasis √§r inte helt k√§nd. Symtomen upptr√§der troligen p√• grund av de mekaniska skadorna och av de exkretoriska/sekretoriska √§mnen (acetylkolin, hyaluronidas, hemolytiska och proteolytiska enzymer) som uts√∂ndras under larvmigrationen. Eosinofilin √§r vanligen h√∂g (35‚Äď80 % vid kutan migration). Feber, magont och f√∂rstoppning kan uppst√• i samband med att larverna passerar lever och mj√§lte. Kutana symtom med √∂mma svullnader och subkutana bl√∂dningar f√∂rekommer oftast 3‚Äď4 veckor efter intag av kontaminerad mat. Hosta kan f√∂rekomma vid passage genom luftv√§gar. Huvudv√§rk, eosinofil meningit, subarachnoidal bl√∂dning f√∂rekommer vid invasion av hj√§rna. Synrubbningar, glaukom, skador i retina och bl√∂dningar noteras vid √∂goninvasion. Prognosen f√∂r patienter som endast har kutana symtom, utan √∂gon- och hj√§rnp√•verkan, √§r bra.

Epidemiologi

Parasiten f√∂rekommer endemiskt i flera l√§nder i Fj√§rran √Ėstern, men majoriteten av humana fall finns i Japan och Thailand. Under de senaste √•ren har en √∂kning av antal fall noterats i Centralamerika, Mexiko, Zambia och Botswana. Humana infektioner √§r f√∂rknippade med en matkultur d√§r intag av r√• fisk √§r vanlig. Turister i endemiska omr√•den intresserade av exotiska matr√§tter tillh√∂r riskgruppen.

Provtagning och transport

Provmaterial

Serum

Provtagning

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

Allmänt

Laboratoriediagnostik f√∂r Gnathostoma √§r baserad p√• antikroppsp√•visning. Korsreaktioner med Angiostrongylus , Strongyloides och Paragonimus f√∂rekommer i serologiska tester som anv√§nder orenat maskantigen. Renat 24 kDa larvantigen ger minst korsreaktioner och anses ha diagnostisk v√§rde. WB har sensitivitet och specificitet p√• 99 %. Metoden utf√∂rs vid specialiserade laboratorier.

Referensmetod

Påvisning av antikroppar med WB.

Svarsrutiner

Inga antikroppar /Antikroppar mot Gnathostoma påvisade.

√Ėvriga diagnostiska metoder

Identifiering av larver i histologiska preparat från hud eller öga efter kirurgiskt ingrepp. Metoden var tidigare det enda sättet att bekräfta klinisk diagnos. Utveckling av serologiska tester med förbättrad känslighet och specificitet kan ersätta histologisk undersökning.

Laboratorierapportering

Infektion med Gnathostoma är inte anmälningspliktig enlight smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

  • Herman JS, Chiodini PL. Gnathostomiasis, another emerging imported disease. Clin Microbiol Rev. 2009; 22 (3): 484-492.
  • Katchanov J, Sawanyawisuth K, Chotmongkol V, Nawa Y. Neurognathostomiasis, a neglected parasitosis of the central nervous system. EID. 2011; 17 (7):1174-1181
  • Ramirez-Avila L, Slome S, Schuster FL, Gavali S, Schantz PM, Sejvar J, Glaser CA. Eosinophilic meningitis due to Angiostrongylus and Gnathostoma species. Clin Infect Dis. 2009; 48(3):322-7.