Helicobacter pylori

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Helicobacter pylori

SmittÀmnet

Helicobacter pylori Àr spiralformade, mikroaeroba, gramnegativa stavar med en till flera unipolÀra flageller. Bakterien isolerades första gÄngen frÄn human magslemhinna 1982 och namngavs initialt Campylobacter pyloridis. Sedan 1989 utgör Helicobacter ett eget genus som inkluderar ca 25 species, dÀr nÀstan alla djurarter som undersökts verkar ha sin egen Helicobacter.

Endast H. pylori Àr associerad med gastro-duodenal sjukdom hos mÀnniska.


Patogenes och patofysiologi

KÀnda virulensmekanismer hos bakterien Àr motilitet i magsÀckens slemlager, vidhÀftning till epitelceller, ett vakuoliserande cytotoxin (vacA) och Cag-patogenicitetsön, inkluderande genen cagA som kan betraktas som en markör för hela patogenicitetsön.

Typ I-stammar, som Àr cagA-positiva och uttrycker cytotoxinet, Àr associerade med gastro-duodenal sjukdom i högre grad Àn typ II-stammar, som saknar cagA och ej uttrycker toxinet. Infektionen sker vanligen tidigt i livet och Àr i de flesta fall livslÄng. Bakterien orsakar inflammation, gastrit, vilket efter lÄngvarig infektion kan leda till peptiska sÄr. H. pylori-infektion kan Àven leda till kronisk atrofisk gastrit, som kan vara ett förstadium till magcancer. Sedan 1994 Àr bakterien klassificerad som en s.k. klass I carcinogen. Intressant Àr att bakterien ocksÄ tycks skydda mot cancer i övre delen av magsÀcken och nedre esofagus.


Symtom och klinisk bild

Det finns ett starkt samband mellan peptiska sĂ„r i duodenum och H. pylori-infektion. Vid ventrikelsĂ„r Ă€r endast 70 % associerade med H. pylori. Endast en liten andel (ca 10 %) av alla infekterade individer utvecklar peptiska sĂ„r eller cancer. Det finns inget samband mellan funktionell dyspepsi (epigastrisk smĂ€rta, epigastrisk brĂ€nnande kĂ€nsla, besvĂ€rande postprandiell uppkördhet samt tidig mĂ€ttnadskĂ€nsla) och H. pylori-infektion. Standardbehandling med s.k. syrahĂ€mmare och 2 antibiotika förhindrar Ă„terfall av peptiska sĂ„r. Infektionen har mycket liten tendens till sjĂ€lvlĂ€kning. Det finns inga belĂ€gg för att antimikrobiell behandling ger förbĂ€ttring av symtom vid funktionell dyspepsi.

Epidemiologi

Helicobacter pylori Ă€r en vanlig orsak till gastrit. I Skandinavien uppskattas 30-40 % av hela befolkningen vara infekterad och i vissa invandrargrupper Ă€r prevalensen Ă€nnu högre. Smitta sker ofta under barnaĂ„ren och i Nordeuropa förvĂ€rvar Ă„rligen ca 1 % av förskolebarnen H. pylori-infektion. PĂ„ grund av bĂ€ttre levnadsförhĂ„llanden har incidensen minskat under de senaste decennierna och den kommer sannolikt att fortsĂ€tta minska. Det finns inga reservoarer för H. pylori pĂ„visade utanför mĂ€nniska. (Information frĂ„n LĂ€kemedelsverket 1996; 7:23).

Prevention

Vaccin finns inte tillgÀngligt. Effektiva förebyggande ÄtgÀrder finns inte beskrivna.

Provtagning och Transport

Transport inom 48 tim i speciellt transportmedium t.ex. (Portagerm).

Se för övrigt Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport

Laboratoriediagnostik

Följ lÀnken för detaljerad information

Laboratorierapportering

H. pylori rapporteras ej enligt smittskyddslagen

REFERENSER

  • Dunn BE, Cohen H, Blaser JM. Helicobacter pylori. Clin Microbiol Rev 1997;10:720-741.
  • Enroth H. LĂ€kartidningen. 2000:3 sid 150-3. Helicobacter pylori - upptĂ€ckten som stĂ„r sig in i det nya millenniet. BĂ„de bra och dĂ„liga bakterier i magen?
  • European Helicobacter Pylori Study Group (www.helicobacter.org)
  • Referensgruppen för AntibiotikafrĂ„gor (RAF); (www.srga.org)