Helicobacter pylori-laboratoriediagnostik

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel: Helicobacter pylori



Laboratoriediagnostik av Helicobacter pylori[redigera]

Allmänt[redigera]

H. pylori växer långsamt, varför selektiva substrat med antibiotika kan vara lämpliga för primärodling. Bakterien växer bäst vid 37 °C i mikroaerofil miljö, vanligen 5 % O2 och 10 % CO2.


Referensmetodik[redigera]

Referenssubstrat[redigera]

Selektiv Campylobacter-agar med blod Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat används för primärodling av biopsimaterial. För renspridning används oselektiva näringsrika agarplattor, t.ex. Columbia agar, Mueller-Hinton agar, Wilkins-Chalgren agar.

Isolering[redigera]

Biopsimaterial från magsäck eller tolvfingertarm homogeniseras i frysmedium. Provmaterial förs över till agarplattan och stryks ut med steril ögla, varefter sekundärstryk görs.

Plattan inkuberas mikroaerofilt i 37 °C i 2-3 dygn. Lämplig atmosfär kan uppnås genom inkubering i 5 % O2 och 10 % CO2 eller genom kommersiella gasgenererande kits. Om ingen växt detekterats efter 7 dygn är provet negativt.


Identifiering och minimikriterier[redigera]

H. pylori-kolonier är små och gråaktiga. Misstänkta kolonier sprids om på ny icke selektiv agarplatta och identifieras med mikroskopi och biokemiska test.

Helicobacter är gramnegativa, böjda stavar med ”måsvingeutseende”. De kan även uppträda som korta stavar, hästskoformer eller kockoida stavar. Helicobacter är oxidas- och katalaspositiva, samt mycket snabbt ureaspositiva. Med dessa kriterier uppfyllda kan isolat från människa anses identifierat som H. pylori.


Alternativ diagnostik[redigera]

Förutom odling kan man även utföra histologisk undersökning av biopsimaterial, samt ickeinvasiva tester: urea utandningstest, och serologi med immunoblot, ELISA och snabbtest för blod/serum. Svårighet att odla och den spridda distributionen av bakterier i vävnaden gör invasiva tester mindre känsliga. Den kockoida formen är ej odlingsbar med dagens metodik. Direkt detektion från biopsimaterial med PCR används ej rutinmässigt. Snabbtest för feces finns på marknaden och utvärderas i den kliniska situationen


Resistensutveckling och resistensbestämning[redigera]

Resistensbestämning med E-test eller agarspädning rekommenderas efter misslyckad behandling. Kombinationsbehandling med protonpumpshämmare (PPI) och två antibiotika används idag och vanligaste alternativet i Sverige är PPI, klaritromycin och metronidazol. Resistens mot klaritromycin är ännu ovanligt i Skandinavien (2-4 %), men kan komma att öka med ökad användning av preparatet. Metronidazolresistensen ligger på 10-40 %. Resistens mot amoxycillin förekommer i enstaka fall utanför Skandinavien och tetracyklinresistens är mycket sällsynt (se RAF’s hemsida).


Epidemiologisk typning[redigera]

H. pylori-isolat från olika individer skiljer sig i princip alltid åt med vanliga molekylärbiologiska fingerprintmetoder. Etablerade typningsmetoder saknas idag.


Kvalitetskontroll[redigera]

  • Referensstam
    • H. pylori NCTC 11637 (CCUG 17874)


Svarsrutiner[redigera]

Fynd av bakterier som odlingsmässigt, morfologiskt och biokemiskt överens-stämmer med H. pylori besvaras som ”Växt av H. pylori”.