Influensa (CNS)

Hoppa till: navigering, sök

Till förgreningssidan om influensa


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet


INFLUENSA

SmittÀmnet

Influensa tillhör gruppen orthomyxovirus. Dessa Àr höljeförsedda RNA- virus med segmenterade genom. Det finns tre typer av influensavirus, A, B och C. Av influensa A förekommer Ätminstone tre antigena subtyper, som infekterar mÀnniska. Olika typer eller subtyper av influensa orsakar Ärligen större eller mindre sjukdomsutbrott (se Referensmetodik I 2, Nedre luftvÀgsinfektioner).


Sjukdomsbild

CNS-infektion vid influensa Àr ovanlig och incidensen Àr inte klarlagd. Vid vissa influensautbrott sÄsom Spanska sjukan 1918-20 (orsakad av influensa AH1N1) och Asiaten (orsakad av influensa AH2N2) 1957 har encefaliter rapporterats i större utstrÀckning Àn vid epidemier med andra influensatyper. Influensa föregÄr ibland Reyes syndrom, myelit och Guillain-Barrés syndrom.


Diagnostik

Referensmetodik

Referensmetodik för diagnostik av influensainfektion i CNS finns inte. Virus isoleras i Sverige oftast pÄ hundnjureceller (MDCK) medan isolering i Àgg dominerar i mÄnga utvecklingslÀnder. Cellerna mÄste vara serumfria och trypsinbehandlas för optimalt isoleringsresultat.

Virusisolering Àr referensmetodik för diagnostik av influensa (I 2, Nedre luftvÀgsinfektioner), men virus har sÀllan isolerats frÄn likvor.


Övriga diagnostiska metoder

  • AntigenpĂ„visning: Med immunologiska metoder pĂ„visas influensa rutinmĂ€ssigt i celler frĂ„n nasofarynxsekret. Metoden finns dock ej beskriven för CNS-diagnostik.
  • NukleinsyrapĂ„visning: RNA-PCR finns etablerad för influensa, men Ă€r ej utprövad för diagnostik av CNS-sjukdom.
  • Serologi: MĂ€tbart, specifikt IgM uppkommer inte alltid vid influensainfektioner, och serologisk diagnostik av aktuell infektion baseras pĂ„ titerstegring i IgG mellan akut och konvalescentprov. Komplementbindning och ELISA kan skilja mellan influensa A och B. Med hemagglutinationsinhibition (HI) kan Ă€ven det serologiska svaret mot olika subtyper av influensa A identifieras. HI och ELISA har anvĂ€nts för detektion av intratekal antikroppsproduktion, men nĂ„gon systematisk evaluering finns ej.


ResistensbestÀmning

Influensa A kan behandlas med amantadin, rimantadin och ribavirin om behandling insÀtts tidigt efter insjuknandet. Nya antivirala medel Àr under utprövning. Resistens uppstÄr relativt lÀtt in vitro, men utgör inget kliniskt problem för nÀrvarande. RutinmÀssig resistensbestÀmning utförs ej i Sverige.


Laboratorierapportering

FÄgelinfluensa och den nya influensan Àr anmÀlningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168). Influensa för övrigt omfattas av den frivilliga laboratorierapporteringen.