Mikroskopi och testremsor vid UVI-diagnostik

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: UrinvÀgsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000


Mikroskopi och testremsor

Diagnostiska metoder för bakteriuri eller pyuri uppvisar olika prestanda beroende pÄ vilken typ av UVI de Àr avsedda att tillÀmpas pÄ. UtvÀrderingen av sÄdana metoder mÄste dÀrför alltid göras pÄ kliniskt vÀl definierade patientgrupper.

Viktiga faktorer att ta hĂ€nsyn till Ă€r prevalensen av bakteriuri, vald brytpunkt för bakteriuri och prevalensen av pyuri. Detta kan Ă„skĂ„dliggöras genom tvĂ„ exempel. Prevalensen av asymtomatisk bakteriuri hos unga kvinnor Ă€r lĂ„g (1-2 %), brytpunkten för bakteriuri Ă€r ≄10^8 CFU/L i tvĂ„ konsekutiva MSU-prov och pyuri förekommer hos 30 - 50 %. Unga kvinnor med symtom pĂ„ akut cystit har en hög prevalens av bakteriuri (80 - 85 % ) dĂ„ brytpunkten ≄ 10^6 CFU/L MSU anvĂ€nds och 90 % av dem har pyuri. Det bör observeras att pyuri kan förekomma utan samtidig bakteriuri och vice versa. Förekomst av leukocyter eller leukocytrelaterade enzym indikerar inflammation i urinvĂ€garna men har lĂ„g specificitet för bakteriuri. Leukocyter i urinen kan ocksĂ„ bero pĂ„ kontamination frĂ„n vagina.


Mikroskopering

Bakgrund: Mikroskopisk undersökning av urin kan ge upplysning om förekomst av bakterier eller svamp och om det föreligger ökad utsöndring av vita blodkroppar (pyuri) som tecken pÄ inflammatorisk reaktion.

Bristen pĂ„ standardiserad metodik Ă€r slĂ„ende i synnerhet vad gĂ€ller preparation av ett urinsediment. Proceduren Ă€r behĂ€ftad med mĂ„nga felkĂ€llor vilket ger osĂ€krare resultat Ă€n undersökning av ocentritugerad urin. Det Ă€r viktigt att undersökaren har mikroskoperingsvana och Ă€r vĂ€l förtrogen med att tolka fynden. Sedimentundersökning för pĂ„visande av bakterier har i flera stadier tĂ€mligen god specificitet ca 90 %.

Endast fÀrska urinprov bör undersökas, eftersom leukocyter snabbt destrueras vid högt pH lÄg urinosmolalitet och rumstemperatur

Diagnostik av bakteriuri

  • 1. OfĂ€rgad ocentrifugerad urin: Kvantifiering av bakterier i ofĂ€rgad, ocentrifugerad fĂ€rsk urin i en rĂ€knekammare som placeras i ljusmikroskop (400x) Ă€r referensmetod. Fynd av >100 bakterier/ÎŒL (minst) motsvarar >10^8 CFU/L odlad urin
  • 2. GramfĂ€rgad ocentrifugerad urin utgör referensmetod för kvalitativ urinundersökning pĂ„ bakteriologiskt laboratorium, nĂ€r diskrepans rĂ„der mellan odlingsfynd och klinisk information.

Med pasteurpipett eller ögla lÀggs 1-2 droppar fÀrsk urin pÄ ett objektglas. Efter lufttorkning och vÀrmefixering gramfÀrgas preparatet och undersöks sedan i mikroskop med oljeimmersion och l000x förstoring. Minst 5 synfÀlt granskas och det genomsnittliga antalet bakterier per synfÀlt anges.

Fynd av 1 bakterie/synfĂ€lt motsvarar i omkring 90 % av fallen 10^8 CFU/L vid urinodling. Som alternativ fĂ€rgmetod kan metylenblĂ„tt eller karbolfuchsin anvĂ€ndas. GramfĂ€rgning ger dock mer information, eftersom gramnegativa stavar med lĂ€tthet kan skiljas frĂ„n kontaminerande grampositiva stavar (laktobaciller).

Diagnostik av pyuri

1. OfĂ€rgad ocentrifugerad urin: Kvantifiering av vita blodkroppar i ofĂ€rgad, ocentrifugerad, fĂ€rsk urin i rĂ€knekammare utgör referensmetod. Fynd av >10 leukocyter/ÎŒL (mm3) anses vara patologiskt, d.v.s. pyuri föreligger.

2. FÀrgad centrifugerad urin: 10 mL urin centrifugeras i en vanlig bordscentrifug vid ett varvtal av 2500 rpm i 5 minuter. Ovanskiktet hÀlls av och en droppe Sedistain (kristallviolett och safranin enligt Sternheimer och Malbin) sÀtts till sedimentet, som sedan resuspenderas genom kraftig omskakning av röret.

En droppe av suspensionen placeras pÄ ett objektglas och tÀcks med ett tÀckglas. Tio synfÀlt granskas med 400x förstoring och det genomsnittliga antalet celler per synfÀlt anges.

Fynd av 5 leukocyter/synfÀlt indikerar pyuri. Sedimentundersökningen ger osÀkrare resultat, speciellt vid lÄggradig pyuri, Àn kvantifiering av ocentrifugerad urin i rÀknekammare. Det finns undersökningar som visat, att endast hÀlften av leukocyterna i ocentrifugerad urin finns kvar efter centrifugenng.

Testremsor

1. Detektion av granulocytesteras: Neutrofila granulocyter bildar esteraser som kan detekteras i urinen med en testremsa (BM LN-test, Cytur-test, Ecur4-test, Multistix 5). Testet krÀver ej intakta leukocyter. Remsan doppas hastigt i urinprovet. Cyturtest avlÀses efter 15 minuter, medan de övriga kan avlÀsas redan efter 1 minut. Förekomst av granulocytesteras medför att reagensfÀltet lilafÀrgas. Ju högre esterasaktivitet desto intensivare fÀrg. Testremsorna har vanligen ocksÄ en övre tidsgrÀns för avlÀsning, se bruksanvisning frÄn respektive fabrikant.

Granulocytesterastestets sensitivitet för pyuri varierar i olika undersökningar mellan 73 % och 99%, medan specificiteten varierar mellan 91 % och 100 %. I en studie jĂ€mfördes dess förmĂ„ga att detektera pyuri med mikroskopisk kvantifiering av leukocyter i urinsediment respektive ocentrifugerad urin i rĂ€knekammnare. JĂ€mfört med rĂ€knekammaremetoden ( 10 celler/mL) var sensitiviteten 88 % och specificiteten 94 %. Sedimentundersökning gav ungefĂ€r samma resultat som testremsan. För diagnostik av pyuri torde sĂ„ledes granulocytesterastestet kunna ersĂ€tta mikroskopisk undersökning.

2. Nitrittest: NÀstan alla bakteriearter tillhörande Enterobacteriaceae har ett enzym som omvandlar nitrat till nitrit. Förekomst av nitrit i urinen kan faststÀlllas med testremsa (Niturtest, BM LN-test, Multistix 5) som hastigt doppas i urinprovet och avlÀses efter 30-60 sekunder.

Rött fĂ€rgomslag pĂ„ remsan indikerar nĂ€stan alltid bakteriuri (positivt nitrittest). Specificiteten Ă€r sĂ„ledes nĂ€ra 100 %. Testet har emellertid ganska lĂ„g sensitivitet (50-80 %) dĂ„ 10^8 CFU/L anvĂ€nds som grĂ€ns för bakteriuri. Vid lĂ„g bakteriekoncentration blir sensitiviteten Ă€nnu lĂ€gre (10-25 %), vilket innebĂ€r att bakteriuri kan föreligga trots utebliven fĂ€rgreaktion (negativt nitrittest).

Det finns flera förklaringar till negativt nitrittest trots bakteriuri:

  • 1. Kort blĂ„sinkubationstid.
  • 2. LĂ„g bakteriekoncentration i urinen.
  • 3. Vissa bakterier kan i urinen omvandla nitrit vidare till ammoniak, kvĂ€vgas eller NH2-grupper i organiska föreningar (t.ex. P. aeruginosa).
  • 4. NĂ„gra urinvĂ€gspatogena bakterier kan inte omvandla nitrat till nitrit (t.ex. enterokocker och S. saprophyticus).
  • 5. Intag av höga doser C-vitamin.
  • 6. LĂ„g nitratkoncentration i urinen.

REFERENSER

  • Gadeholt H. Quantitative estimation of urinary sediment, with special regard to sources of error. Br Med J l964;l:1547-9.
  • Hallander H.O, Kallner A, Lundin A, Österberg E. Snabbdiagnostik vid urinvĂ€gsinfektion — utvĂ€rdering och rekommendationer. LĂ€kartidningen 1988;85:23 19-24.
  • Jellheden B, Norrby SR, Sandberg T. Symptomatic urinary tract infection in women in primary health care. Bacteriological, clinical and diagnostic aspects in relation to host response to infection. Scand J Prim Health Care 1996; 14:122-8.
  • Jenkins RD, Fenn JP, Matsen JM. Review of urine microscopy for bacteriuria. JAMA 1986; 255:3397-403.
  • Kierkegaard H, Feldt-Rasmussen U, HØrder M, Andersen HJ, JØrgensen PJ. Falsely negative leukocyte counts due to delayed examination. Scand J Clin Lab Invest 1980;40: 259-6 1.
  • Kouri T Ed. et al. ECLM European Urinalysis Guidelines. Scand J Clin Lab Invest 2000;60:Suppl 231.
  • Kusumi RK, Grover PJ, Kunin CM. Rapid detection of pyuria by leukocyte esterase activity. JAMA 1981;245:1653-5.
  • Pels RJ, Bor DH, Woolhandler S et al. Dipstick urinalysis screening of asymptomatic adults for urinary tract disorders. II. Bacteriuria. JAMA 1989;262: 122 1-4.
  • Pezzio M.T. Detection of urinary tract infections by rapid methods. Clin Microbiol Rev 1988;1:268-280.
  • Stamm WE. Measurement of pyuria and its relation to bacteriuria. Am J Med 1983;75:53-8.
  • US Preventive Services Task Force. Recommendations on screening for asymptomatic bacteriuria by dipstick urinalysis. JAMA 989;262: 1220.
  • Österberg E, Aspevall 0, Grillner L, Persson E. Young women with symptoms of urinary tract infection. Prevalence and diagnosis of chlamydial infection and evaluation of rapid screening of bacteriuria. Scand J Prim Health Care. 1996; 14:43-9.