MunhÄla, svalg-provtagning och odling

Hoppa till: navigering, sök

Till innehĂ„llsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvĂ€gsinfektioner (ÖLI)


PROVTAGNING OCH ODLING

För samtliga pinnprov under denna rubrik gÀller att semikvantitering inte kan rekommenderas som referensmetod pga bristande reproducerbarhet. I rutinverksamhet kan semikvantitering av pinnprov emellertid vara av visst vÀrde för att belysa mÀngdrelationen mellan potentiellt patogena och apatogena bakteriespecies.

MunhÄla, svalg

Indikationer för provtagning

Odling av material frÄn tonsiller och farynx Àr referensmetod för att faststÀlla bakteriell etiologi vid faryngotonsillit. Odlingen tar i första hand sikte pÄ att pÄvisa förekomsten av betahemolyserande streptokocker hörande till Lancefieldgrupperna A, C och G om ej annat efterfrÄgas. Vissa andra bakterier har associerats med faryngotonsillit sÄsom Arcanobacterium haemolyticum och Neisseria gonorrhoeae Àven om den senare blivit allt mer sÀllsynt under senare Är. I motsats hÀrtill Àr det anledning att uppmÀrksamma difteri genom den kraftiga ökningen av denna sjukdom i öststaterna. En kombination mellan riklig förekomst av grupp B streptokocker och klinisk tonsillitbild har pÄvisats utan sÀkert orsakssammanhang. Andra potentiellt patogena bakterier som ibland kan pÄvisas i ökad mÀngd utan att deras betydelse för faryngotonsilliten kunnat sÀkerstÀllas Àr H. influenzae, N. meningitidis och M. catarrhalis. Meningokockodling görs för att kartlÀgga bÀrarskap i epidemiska situationer eller i anslutning till sjukdomsfall.

Vid misstÀnkt Vincents angina Àr den mikroskopiska bilden i Gram- fÀrgat utstryk frÄn tonsillen patognomon med rikligt fusiforma stavar och spiroketer (Fusobacterium species vid Treponema vincentii). Odling görs som regel ej.


Provtagningsanvisningar

  • Materiel
    • TrĂ€pinne med bomullstopp
    • Kolad trĂ€pinne för GC- och MC-odling
    • SIFF transportmedium

Provtagning: Pressa provtagningspinnen mot vardera tonsillen och för den upp och ner tvÄ gÄnger lÀngs tonsillen. Tungan skall hÄllas vÀl nedpressad sÄ att pinnen ej vidrör denna och heller inte uvulan eftersom bakterier i normalfloran frÄn dessa omrÄden kan interferera med vÀxten av bla betahemolyserande streptokocker.

Om membraner tÀcker tonsillen luxeras provtagningspinnen försiktigt in under membrankanten dÀr provet tas.

Vid misstanke pÄ Vincents angina tas prov med pinne frÄn den nekrotiska hÀrden.

Hantering av prov: Transporteras i SIFF-medium (ÖLI-bilaga 2). I avvaktan pĂ„ transport kan provet förvaras i kylskĂ„p. Vid frĂ„gestĂ€llningen meningokocker eller gonokocker skall provet vara laboratoriet tillhanda inom 24 timmar. Vid misstanke pĂ„ Vincents angina stryks provmaterialet ut pĂ„ objektglas som fĂ„r lufttorka. Glaset tĂ€cks med ett rent objektglas. Dessa bĂ„da tejpas ihop och skickas till det diagnostiska laboratoriet för fĂ€rgning och mikroskopering.


PrimÀrisolering

Basmedier: Dubbelskiktad fĂ„rblodagarplatta (ÖLI-bilaga 3).

Specialmedier: Vid frĂ„gestĂ€llningen meningokocker - selektiv GC-agar (ÖLI-bilaga 8 och 9).

Vid frĂ„gestĂ€llningen difteri - cystin/telluritagar och MTM (ÖLI-bilaga 5).

Vid frĂ„gestĂ€llningen Arcanobacterium - dubbelskiktad blodagar, human (ÖLI-bilaga 7).

Vid frĂ„gestĂ€llningen svamp - Sabouraudagar (ÖLI-bilaga 12 och 13).

Utodling och inkubering: PrimĂ€rstryk görs pĂ„ dubbelskiktad blodagarplatta genom att pinnen strykes över en fjĂ€rdedel av plattan. SekundĂ€rstryk görs med ögla. Bacitracindisk (0.2 ÎŒg) placeras nĂ€ra primĂ€rstrykets ena Ă€nde.

Blodagarplattan inkuberas anaerobt, 37°C, AvlÀses efter 1 dygn och om negativt Àven efter 2 dygn.

För odling pÄ specialmedier, se under resp. avsnitt.

Svarsrutiner

A. NedanstÄende fynd besvaras alltid:

Betahemolyserande streptokocker, grupp A,C och 0. Även riklig förekomst av Candida albicans besvaras.

B. NedanstÄende besvaras vid speciell förfrÄgan:

Arcanobacterium haemolyticum, Corynebacterium diphtheriae, Neisseria meningitidis, Neisseria gonorrhoeae, svamp.

Observera att prov frÄn patienter som benmÀrgstransplanterats eller av annan anledning behöver kontrolleras avseende förekomst av andra bakterier behandlas individuellt efter samrÄd med inremitterande lÀkare, t ex rubbad normalflora med dominans av enterokocker. Svamp bör rapporteras med artnamn.

PeritonsillÀr abscess

Indikationer för provtagning

Terapisvikt


Provtagningsanvisningar

Materiel: Steril kanyl och spruta. Propp till sprutan

Provtagning: Den peritonsillÀra abscessen punkteras och pus aspireras. Förslut sprutan.

Hantering av prov: Transporteras snarast till laboratoriet i rumstemperatur.

Kommentar: Ta ej prov frÄn pus efter incision av abscessen, dÄ stor risk för kontamination av munhÄleflora föreligger (1).

PrimÀrisolering

Basmedier: HĂ€stblodagar (tvĂ„) (ÖLI-bilaga 4), dubbelskiktad fĂ„rblodagar (ÖLI-bilaga 3).

Utodling och inkubering: HĂ€stblodagar aerobt dubbelskiktad fĂ„rblodagar anaerobt med bacitracindisk (0,2 ÎŒg). AvlĂ€ses efter 1 och 2 dygn.

HĂ€stblodagar med gentamicindisk (30 ÎŒg) anaerobt. AvlĂ€ses efter 2 dygn.

Svarsrutiner

NedanstÄende bakteriefynd svaras:

Aerober: Betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G, Staphylococcus aureus.

Anaerober: Peptostreptokocker, Bacteroides spp, Prevotella spp, Porphyromonas spp, Fusobacterium spp.