Nedre luftvägsinfektioner-svamp

Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner



Nedre luftvägsinfektioner orsakade av svamp

Dimorfa svampar

Svampinfektioner i lungorna √§r s√§llsynta i Europa. Endemiskt f√∂rekommer i vissa delar av Nord- och Sydamerika generella svampinfektioner som b√∂rjar med pneumoni: histoplasmos, coccidioido- och paracoccidioidomykos samt blastomykos. Ocks√• i Afrika och Indien ses luftv√§gsinfektioner med Histoplasma. Dessa mykoser kan f√∂rekomma som importfall. √Ąven den kosmopolitiska och europeiska kryptokockosen har ett likartat samband med omgivningen och d√§rav beroende infektionsv√§g.


Mögel

I Sverige är aspergillos den vanligaste lungmykosen. Den kan förekomma i olika former. Aspergillom kan bildas i preformerade hålrum som t.ex. i kavern efter genomgången tuberkulos. Svampen koloniserar hålrummen utan att nödvändigtvis angripa vävnaden. Ibland bildas en svampboll, vilket tydligt kan ses på lungröntgen.

Vid immundefekta tillstånd förekommer att Aspergillus angriper lungvävnaden direkt, invasiv aspergillos. Lungvävnaden reduceras då snabbt och infektionen kan vara letal om inte effektiv behandling ges.


Jäst

Candida albicans

Den vanligaste jästsvampen, ger nästan aldrig upphov till nedåtstigande, djup luftvägsinfektion. Hos för tidigt födda är emellertid risken för Candida-pneumoni vid aspiration av Candida-haltigt material större.

I samband med disseminerad candidos kan lunginfektion uppkomma som ett delfenomen efter hematogen spridning. Tillståndet är vanligast hos transplanterade och leukemipatienter med granulocytopeni.


Cryptococcus neoformans

Kryptokockinfektion i lungan är ofta asymtomatisk. Man kan emellertid få infiltrat med måttliga symtom. Sjukdomen manifesterar sig senare som meningit eller disseminerad infektion. Den är vanligast vid AIDS eller annan T-cells defekt som sarcoidos, lymfom, cytostatika- eller kortisonbehandling. Kryptokockinfektion är ovanlig i Sverige men kan bl.a. förekomma som importfall.


Pneumocystis

Feber, icke-produktiv hosta och progressiv dyspne är de vanligaste symtomen vid Pneumocystis jiroveci-pneumoni (PCP). Symtomen ökar gradvis över flera veckor, men förloppet kan vara fulminant med död inom en vecka i andningssvikt. Förloppet är ofta snabbare hos patienter, som ej har HIV-infektion. Lungröntgen visar vanligen bilaterala, spridda, interstitiella och alveolära infiltrat.

Predisponerande faktorer för Pneumocystis jiroveci-pneumoni är: AIDS, primär immundefekt (< 1 år), malnutrition hos barn, lymfatisk leukemi, Hodgkin’s sjukdom, transplantation samt behandling med cytostatika, glukokortikoider, ciklosporin och antitymocytglobulin.

Laboratoriediagnostik

F√∂r diagnos av svampinfektion i lungorna tas sputumodling, ev. bronkioalveol√§rt lavage (BAL), s√§llan biopsi. Fynd av Aspergillus vid sputumodling tyder p√• lunginfektion. Upprepade odlingar kan dock kr√§vas f√∂r att f√• fram svampen, eftersom svamptr√•darna ofta ligger inne i lungv√§vnaden. Man b√∂r dock √∂verv√§ga m√∂jligheten av kontamination s√§rskilt vid isolerad v√§xt p√• ett substrat. Sputa som √§r representativa f√∂r nedre luftv√§garna karakteriseras av att antalet makrofager och leukocyter √§r st√∂rre √§n antalet epitelceller. I akuta fall kan Aspergillus-antigen ibland p√•visas i serum med k√§nslig ELISA-teknik. Vid kronisk lungaspergillos finner man med immunelektroosmofores multipla precipitat av IgG-antikroppar i serum. Om man har tillf√§lle till biopsi ger s√•dan ofta snabb och s√§ker information. Kryptokocker kan odlas fr√•n sputum vid lunginfektion. Candida-infektion i lungorna kan d√§remot inte diagnostiseras p√• sputum utan kr√§ver i princip biopsi. √Ąven BAL blir l√§tt f√∂rorenat med Candida fr√•n √∂vre luftv√§garna.