Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y

(Omdirigerad från Providencia alcalifaciens)
Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ


Till artikeln Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K


Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier

Förklaringar till förkortningar

  • QU kod Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsv√§rde, av C-NPU √•satt ett element eller annat n√∂dv√§ndigt begrepp n√§r det inte finns n√•gon annan professionellt v√§ldefinierad kod.
  • MSH = Medical Subject Heading kod.
  • UMLS = United Medical Language System.
  • ATCC = American Type Culture Collection accession number.
  • NCTC = National collection of type cultures.



Bakterielista L-Y

  • MSHD007778---- Lactobacillus species √§r grampositiva stavar tillh√∂rande normalfloran i munh√•la, tarm och vagina. Deras sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga √§r l√•g men de f√∂rekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Enstaka fall av UVI och endokardit har beskrivits.

  • MSHD017045---- Lactococcus species √§r grampositiva kocker n√§rbesl√§ktade med streptokocker och enterokocker. Kan ibland vara kontaminanter. Enstaka blododlingsfynd fr√•n patienter med konstgjorda hj√§rtklaffar finns rapporterat.

  • ATCC33152---- Legionella pneumophila √§r en gramnegativ stav som normalt f√∂rekommer i s√∂tvatten och jord. Via vatten (befuktning, vattenberedare) kan den vid stora smittdoser ge upphov till sv√•rartad lunginflammation. Individer med nedsatt immunf√∂rsvar √§r speciellt k√§nsliga. Andra legionellaarter kan ge liknande sjukdomsbild.

  • MSHD007919---- Leptospira species √§r spiroketer med √§n s√• l√§nge ofullst√§ndigt kartlagd taxonomi. De ger upphov till leptospiros, ett samlingsnamn f√∂r akuta febersjukdomar hos djur och m√§nniskor.

  • ATCC14201---- Leptotrichia buccalis √§r en anaerob gramnegativ stav, som normalt f√∂rekommer i munh√•lan men √§ven gastrointestinalt. Har isolerats vid infektioner i huvud-halsomr√•det och i blododlingar fr√•n immundefekta patienter samt rapporterats ge asymptomatisk bakteriemi efter tandingrepp.

  • MSHD007934---- Leuconostoc species √§r grampositiva kocker som tillh√∂r normalfloran i magtarmkanalen och huden. Bakterien √§r l√•gvirulent. Enstaka fall av endokardit finns rapporterade liksom fynd fr√•n dialysat, likvor och s√•r.

  • ATCC15313---- Listeria monocytogenes √§r en cefalosporinresistent grampositiv stavbakterie som f√∂rekommer i v√•r omgivning och ibland i v√•r tarmflora. Via livsmedel kan den ge septikemi och meningit. Den kan tillv√§xa i kylsk√•pstemperatur. Speciellt utsatta √§r gravida kvinnor och deras foster/barn samt individer med nedsatt immunf√∂rsvar.

  • Meningokocker √§r en accepterad beteckning f√∂r Neisseria meningitidis.

  • MSHD008837---- Micrococcus species √§r grampositiva kocker n√§rmast sl√§kt med koagulasnegativa stafylokocker och inbegrips i gruppbeteckningen KNS. De finns i naturen och i huden hos m√§nniskor och djur. L√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga.

  • MSHD017904---- Mobiluncus √§r gramnegativa, anaeroba, kr√∂kta stavar. De har associerats med bakteriell vaginos.

  • MSHD009016---- Moraxella species √§r kockoida gramnegativa, aeroba bakterier som ofta f√∂rekommer som normalflora i luftv√§garna. I undantagsfall ger de upphov till konjunktivit (M. lacunata), akut otit och laryngit (M. catarrhalis) men √§r endast i s√§llsynta fall invasiva.
    • ATCC25238---- Moraxella catarrhalis √§r en gramnegativ kock i luftv√§garnas normalflora framf√∂r allt hos barn. Den anses orsaka ca 10 % av akuta otiter samt kunna orsaka trakeit och laryngit. N√§stan alla stammar bildar betalaktamas.

  • MSHD020596---- Morganella species √§r gramnegativa stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae vilka f√∂rekommer i tarmfloran.
    • ATCC25830---- Morganella morganii (f.d. Proteus morganii) kan orsaka nosokomial urinv√§gsinfektion, s√•rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • ATCC12600, QU71320 MRSA-meticillinresistenta Staphylococcus aureus som inneh√•ller mecA-gen. De har fr.a. f√∂rknippats med allvarliga nosokomiala utbrott.

  • MSHD009161---- Mycobacterium species √§r grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
    • QU66471---- Mycobacterium avium-intracellulare √§r tv√• olika arter av mykobakterier vilka √§r mycket sv√•ra att s√§rskilja p√• laboratoriet. De behandlas d√§rf√∂r som en egen grupp. De f√∂rekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga. Hos individer med normalt immunf√∂rsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
    • ATCC29571---- Mycobacterium malmoense kan ge kronisk lunginfektion som r√∂ntgenologiskt p√•minner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
    • ATCC927---- Mycobacterium marinum (√§ven kallad M. balnei) f√∂rekommer i s√•v√§l s√∂tt som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet p√•minner om reumatoida noduli. Smitta kan √∂verf√∂ras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
    • ATCC27294---- Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien, tbb) ger upphov till tuberkulos. Vanligast √§r lungtuberkulos men infektionen kan sl√• ner i andra organ (meningit m.m.). S√§rskilt utsatta √§r individer med nedsatt immunf√∂rsvar (AIDS, undern√§ring). Klassas som BSL 3 patogen.

  • MSHD009174---- Mycoplasma species √§r sm√• bakterier som saknar cellv√§gg.
    • QU66494---- Mycoplasma genitalium √§r en av 14 mykoplasmor av humant ursprung och har associerats med akut icke gonorrhoeisk uretrit (NGU). Bakterien √§r l√•ngsamv√§xande och p√•visas d√§rf√∂r f√∂retr√§desvis med PCR.
    • ATCC23114---- Mycoplasma hominis isoleras fr√•n urogenitaltrakten hos b√•de m√§n och kvinnor. Vid f√∂rekomst i st√∂rre m√§ngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
    • ATCC15531---- Mycoplasma pneumoniae √§r en vanlig orsak till atypisk pneumoni med feber, hosta och huvudv√§rk.

  • MSHD009343---- Neisseria species √§r gramnegativa aeroba kocker som (med undantag av N. gonorrhoeae) tillh√∂r luftv√§garnas normalflora. N√§r begreppet anv√§nds har N. gonorrhoeae och N. meningitidis uteslutits. √Ėvriga Neisseria spp har l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga och betraktas vanligen som normalflora. Dessa innefattar N. elongata, N. flavescens, N. sicca, N. subflava m.fl.
    • ATCC19424---- Neisseria gonorrhoeae (gonokocker) orsakar gonorr√©. Vanligen sexuellt √∂verf√∂rd smitta. Uretrit √§r vanligaste symtom. Andra symtom kan vara vaginal flytning, prostatit, artrit, septikemi m.m. I samband med f√∂rlossning kan barnets √∂gon bli infekterade.
    • ATCC13077---- Neisseria meningitidis (meningokocker) kan asymtomatiskt finnas i nasofarynx. Bakterien kan ge upphov till septikemi och meningit. I s√§llsynta fall har den isolerats fr√•n ledv√§tska, perikardv√§tska, genitalia och rektum.
    • ATCC51223---- Neisseria weaveri √§r en gramnegativ stav tillh√∂rande Neisseriaceae och kan hittas vid infektion efter hundbett.

  • MSHD009615---- Nocardia species √§r grampositiva, "grenade" stavar som finns i jord och vatten. De kan ge opportunistiska infektioner (N. asteroides och N. brasiliensis), s√§rskilt hos individer med nedsatt immunf√∂rsvar, vanligen utg√•ende fr√•n luftv√§garna.

  • QU60523---- Nonfermentativa gramnegativa stavar √§r en gruppbeteckning f√∂r i milj√∂n f√∂rekommande aeroba bakterier fr√§mst tillh√∂rande Pseudomonas-, Flavo- och Alcaligenes-sl√§ktena samt Stenotrophomonas och Burkholderia. Deras sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga √§r l√•g men de kan ge opportunistiska infektioner.

  • ATCC 27155---- Pantoea agglomerans (f.d. Enterobacter agglomerans) √§r en gramnegativ stav tillh√∂rande Enterobacteriaceae som f√∂rekommer i tarmens normalflora. Den kan ge upphov till opportunistiska infektioner i urinv√§gar, bens√•r m.m. Hos immundefekta patienter kan den ge septikemi.

  • ATCC43137---- Pasteurella multocida √§r en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. S√•rinfektion efter djurbett √§r vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna √§r ofta sv√•rl√§kta trots att bakterien in vitro √§r mycket antibiotikak√§nslig.

  • MSHD010376---- Pediococcus √§r fakultativt anaeroba grampositiva kocker som kan kolonisera gr√∂nsaker och andra matvaror och kan ocks√• f√∂rst√∂ra bryggerij√§st. De √§r f√∂ga patogena f√∂r v√§xter och djur inklusive m√§nniska.

  • MSHD010460---- Peptococcus utg√∂rs av anaeroba grampositiva kocker tillh√∂rande normalfloran i munh√•lan, mag- tarmkanalen och kvinnliga genitalia. Peptokockerna omfattar numera endast species Peptococcus niger √∂vriga har √∂verf√∂rts till genus Peptostreptococcus.

  • MSHD010462---- Peptostreptococcus species √§r anaeroba grampositiva kocker som tillh√∂r m√§nniskans normalflora. De isoleras i abscesser utg√•ngna fr√•n mag- tarmkanal, genitalia, luftv√§gar samt i hj√§rnabscesser.

  • ATCC14029---- Plesiomonas shigelloides √§r en gramnegativ stav som finns i vatten i subtropiska och tropiska omr√•den. Den kan ge gastroenterit. Endast i undantagsfall ger bakterien extraintestinala infektioner.

  • ATCC33400---- Pneumokocker √§r en accepterad beteckning f√∂r Streptococcus pneumoniae.

  • MSHD017861---- Porphyromonas species √§r gramnegativa anaeroba stavar i munfloran, urogenitalt samt i tarmen. Kan orsaka infektioner i nedre luftv√§gar samt i huvud, nacke och munh√•lan.

  • MSHD018720---- Prevotella species (f.d. Bacteroides spp) √§r gramnegativa anaeroba stavar i luftv√§gar och tarm.
    • ATCC29303---- Prevotella bivia och
    • ATCC29426---- Prevotella disiens ger b√§ckeninfektioner (endometrit).
    • ATCC25845---- Prevotella melaninogenica ses tillsammans med aeroba bakterier i sv√•rl√§kta s√•r, abscesser och osteiter.

  • MSHD011424---- Propionibacterium species √§r grampositiva anaeroba stavar i hudens normalflora. De kan ge upphov till l√•gvirulenta infektioner, s√§rskilt i samband med ins√§ttande av fr√§mmande material inom ortopedi och k√§rlkirurgi. Nedsatt immunf√∂rsvar medf√∂r √∂kad infektionsrisk.
    • ATCC06919---- Propionibacterium acnes √§r den vanligaste arten.
    • ATCC14157---- Propionibacterium propionicum (tidigare ben√§mnd Arachnia propionica) tillh√∂r den normala konjunktivalfloran men anses orsaka kanalikulit i t√•rkanalen.

  • MSHD011511---- Proteus species √§r gramnegativa, r√∂rliga stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae som f√∂rekommer i tarmfloran.
    • ATCC29906---- Proteus mirabilis √§r den vanligaste proteusarten. Den kan orsaka urinv√§gsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinv√§gskonkrement. Bakterien ger √§ven s√•rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC 33519---- Proteus penneri (tidigare Proteus vulgaris biotyp 1) kan orsaka urinv√§gsinfektioner men ocks√• bakteremi och i enstaka fall meningit. Oftare antibiotikaresistent √§n P. mirabilis.
    • ATCC13315---- Proteus vulgaris kan orsaka urinv√§gsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinv√§gskonkrement. Bakterien ger √§ven s√•rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • MSHD011532---- Providencia species √§r relativt ovanliga gramnegativa stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae i tarmfloran. Flera species finns t.ex.
    • ATCC09886---- Providencia alcalifaciens,
    • ATCC29944---- Providencia rettgeri (f.d. Proteus rettgeri),
    • ATCC29914---- Providencia stuartii. De kan orsaka nosokomial urinv√§gsinfektion, s√•rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • MSHD011549---- Pseudomonas species √§r gramnegativa, aeroba, nonfermentativa stavar. De √§r vanligt f√∂rekommande p√• v√§xter, i jord och vatten.
    • ATCC10145---- Pseudomonas aeruginosa kan √§ven f√∂rekomma i tarmfloran, s√§rskilt i samband med sjukhusv√•rd. Den kan ge s√•rinfektion (gr√∂naktigt var) och nosokomial urinv√§gsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, √∂goninfektion (efter skada eller operation). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
    • ATCC13525---- Pseudomonas fluorescens trivs i fuktiga milj√∂er. Den kan ge l√•gvirulenta, opportunistiska infektioner s√§rskilt hos individer med nedsatt immunf√∂rsvar. Bakterien isoleras fr√•n urinv√§gar, s√•r och empyem.
    • ATCC17588---- Pseudomonas stutzeri ger l√•gvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunf√∂rsvar - empyem, urinv√§gsinfektion, s√•rinfektion.

  • ATCC06939---- Rhodococcus equi √§r en grampositiv stav som normalt f√∂rekommer i jord och v√§xter. R. equi har l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga och orsakar infektioner (hudinfektion, pneumoni och septikemi) n√§stan uteslutande hos individer med nedsatt immunf√∂rsvar (AIDS m.m.).

  • MSHD012281---- Rickettsia species √§r sm√• obligat intracellul√§ra bakterier som brukar indelas i tyfusgruppen med R. prowazekii som orsakar fl√§cktyfus och spotted fever-gruppen med bl.a. R. rickettsii som orsakar Rocky mountain spotted fever. Sprids med bl.a. l√∂ss, loppor och f√§stingar. Flera species klassas som BSL 3 patogener.

  • ATCC17931---- Rothia dentocariosa √§r en grampositiv stav n√§ra besl√§ktad med aktinomyceterna. Den f√∂rekommer i √∂vre luftv√§garna och brukar placeras under beteckningen difteroida stavar. De har beskrivits vid endokardit.

  • ATCC43971---- Salmonella enterica. Salmonella tillh√∂r Enterobacteriaceae och √§r gramnegativa stavar. Alla kliniskt relevanta stammar tillh√∂r arten S. enterica som √§r ett nybildat artnamn. Mer √§n tv√• tusen olika serotyper finns beskrivna. Dessa anv√§nds till vardags som ‚ÄĚartnamn‚ÄĚ. Vanligaste serotyperna √§r S. Enteritidis, S. Typhimurium. Genom otillr√§ckligt v√§rmda livsmedel kan bakterierna ge gastrointestinal infektion med diarr√©. I s√§llsynta fall f√∂rekommer septikemi och urinv√§gsinfektion. B√•de inhemska och importerade fall f√∂rekommer. Salmonella Typhi √§r en humanadapterad serotyp som ger tyfoidfeber, vilken kan b√∂rja som en gastrointestinal infektion d√§r septiska symtom senare dominerar genom bakteriens invasiva f√∂rm√•ga. Sekund√§rt till septikemin kan artrit, osteomyelit, abscesser m.m. f√∂rekomma. Mindre virulenta √§r S. Paratyphi A och B.

  • MSHD020357---- Selenomonas √§r en anaerob stavbakterie som finns i subgingivan vid periodontit.

  • MSHD012705---- Serratia species √§r relativt ovanliga gramnegativa stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae i tarmfloran.
    • QU66694---- Serratia liquefaciens kan orsaka nosokomial urinv√§gsinfektion, s√•rinfektion (stora br√§nnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC13880---- Serratia marcescens kan orsaka nosokomial urinv√§gsinfektion, osteit, s√•rinfektion (stora br√§nnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna fr√•n neonatalavdelningar samt fr√•n blodp√•sar. Mest k√§nd √§r de r√∂dpigmenterade varianterna av denna bakterie som ‚ÄĚj√§rteckensbakterie‚ÄĚ.

  • ATCC08071---- Shewanella putrefaciens (f.d. Pseudomonas putrefaciens), √§r en gramnegativ stav som normalt lever i fuktig milj√∂. Den har l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga men kan f√∂rekomma i blododlingar. Isoleras ocks√• fr√•n urinv√§gar, bens√•r och abscesser.

  • MSHD012760---- Shigella species √§r gramnegativa stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae. Fyra olika species finns: S. dysenteriae, S. flexneri S. boydii och S. sonnei. Taxonomiskt √§r de egentligen invasiva kloner av E. coli. Bakterierna kan med kontaminerad f√∂da, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. Diarr√©n karakteriseras av blodtillblandning (r√∂dsot) genom bakteriens invasiva f√∂rm√•ga i tarmslemhinnan. Endast s√§llan invaderas blodbanan.

  • MSHD013139---- Spirillum √§r beteckningen p√• en grupp spiroketer som √•terfinns i munh√•la och svalg. De ses bl.a. i preparat fr√•n periodontit.
    • QU66699---- Spirillum minus √§r en av tv√• bakterier som f√∂rknippas med r√•ttbettsfeber. Den √§r gramnegativ men har inte odlats fram p√• syntetiska medier. Mikroskopi och injektion p√• marsvin kan anv√§ndas f√∂r diagnostik. Jfr. Streptobacillus moniliformis.

  • Stafylokocker se Staphylococcus species.

  • MSHD013210---- Staphylococcus species √§r grampositiva, katalaspositiva kocker. De f√∂rekommer i hudens normalflora.
    • ATCC12600---- Staphylococcus aureus √§r en vanlig orsak till abscesser, impetigo och s√•rinfektioner. S. aureus kan √§ven f√∂rekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken p√• en embolisering till urinv√§garna. Andra manifestationer √§r osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutl√∂st matf√∂rgiftning f√∂rekommer.
    • MRSA (meticillinresistent S. aureus) √§r resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland √§ven mot andra antibiotika. Den utg√∂r d√§rigenom ett nosokomialt problem.
    • ATCC14990---- Staphylococcus epidermidis √§r den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga men kan ge infektioner utg√•ende fr√•n fr√§mmande kroppar. Sjukhusstammar √§r ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
    • QU66716---- Staphylococcus lugdunensis kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut f√∂rlopp √§n man v√§ntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses l√•ngdragna sv√•rbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
    • ATCC15305---- Staphylococcus saprophyticus kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor fr√§mst i fertil √•lder. Ofta t√§ta miktioner vilket ger l√•ga bakterietal vid urinodling.

  • ATCC13637---- Stenotrophomonas maltophilia (f.d. Xanthomonas/Pseudomonas maltophilia) √§r en gramnegativ stav som trivs i fuktig milj√∂. Den ses i urinv√§gar (KAD), bens√•r och abscesser. Trots l√•g sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga f√∂rekommer den vid ett flertal olika infektionstyper inkluderande sepsis och meningit. Alltid resistent mot imipenem och meropenem. Nosokomialt problem fr.a. p√• IVA.

  • ATCC25296---- Stomatococcus mucilaginosus √§r en grampositiv kock som normalt finns i munh√•lan. Hos fr√§mst immundefekta patienter kan den ge upphov till endokardit, bakteremi, intravaskul√§r kateterinfektion, meningit och peritonit.

  • ATCC 14647---- Streptobacillus moniliformis √§r en gramnegativ stav som orsakar r√•ttbettsfeber.

  • MSHD013291---- Streptococcus species √§r grampositiva, katalasnegativa kocker. De indelas traditionellt efter sin hemolys p√• blodagarplattor. Alfastreptokocker ger en gr√∂n hemolys eller ingen hemolys, betahemolyserande streptokocker (eller f√∂renklat betastreptokocker) ger en klar hemolys. Alfastreptokocker anv√§nds i denna bok som gruppbeteckning f√∂r ej n√§rmare identifierade streptokocker d√§r de vanligaste arterna √§r uteslutna och n√§rmare identifiering ej anses kliniskt n√∂dv√§ndig. De √§r normalflora i munh√•la, svalg och tarm d√§r de ofta har sina egna ekologiska nischer. Streptokocker kan med serologisk metodik indelas i olika grupper.
    • Streptococcus agalactiae (GBS), se Grupp B Streptokocker.
    • ATCC33397---- Streptococcus anginosus ing√•r i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den finns normalt i luftv√§gar, mag-tarmkanal och hud. Den kan ge empyem, abscesser, septikemi, meningit och endokardit.
    • ATCC33317---- Streptococcus bovis tillh√∂r GDS (grupp D streptokocker). Den finns normalt i mag-tarmkanal och luftv√§gar. Den kan orsaka septikemi (statistisk koppling mellan kolonmalignitet och S. bovis i blod) och endokardit.
    • ATCC27823---- Streptococcus constellatus ing√•r i Streptococcus milleri-gruppen.
    • QU66726---- Streptococcus milleri-gruppen √§r en gruppbeteckning f√∂r sm√• betahemolyserande streptokocker tillh√∂rande S. anginosus, S. constellatus och S. intermedius. De tillh√∂r normalfloran men f√∂rekommer ocks√• i olika typer av abscesser.
    • ATCC27335---- Streptococcus intermedius ing√•r i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den f√∂rekommer normalt i munh√•la, luftv√§gar och tarm. Den kan orsaka endokardit, abscesser och meningit.
    • ATCC29178---- Streptococcus iniae-orsakad cellulit har beskrivits efter hudskador hos arbetare i fiskodlingar.
    • ATCC3399---- Streptococcus mitis ing√•r i gruppen alfastreptokocker. Den f√∂rekommer normalt i munh√•la, luftv√§gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och abscesser.
    • ATCC25175---- Streptococcus mutans ing√•r i gruppen alfastreptokocker. Den f√∂rekommer normalt i munh√•la, luftv√§gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och medverkar till bildningen av dentala plaque.
    • ATCC35037---- Streptococcus oralis (f.d. S. mitior) ing√•r i gruppen alfastreptokocker. Den f√∂rekommer normalt i munh√•la, luftv√§gar och tarm, och √•terfinns vid endokardit.
    • ATCC33400---- Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit k√§nslig f√∂r penicillin men p√• senare √•r √§r resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett v√§xande problem.
    • Streptococcus pyogenes, se Grupp A streptokocker.
    • ATCC 7073---- Streptococcus salivarius ing√•r i gruppen alfastreptokocker. Den f√∂rekommer normalt i munh√•la och tarm. Den √•terfinns vid endokardit.
    • ATCC10556---- Streptococcus sanguis ing√•r i gruppen alfastreptokocker. Den f√∂rekommer normalt i munh√•la, luftv√§gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och sinuit och medverkar vid bildningen av dentala plaque.

  • Streptokocker Grupp B, se Grupp B streptokocker.
  • Streptokocker Grupp C, se Grupp C streptokocker.
  • Streptokocker Grupp D, se Grupp D streptokocker.
  • Streptokocker Grupp G, se Grupp G streptokocker.

  • MSHD014210---- Treponema pallidum tillh√∂r spiroketerna och ger upphov till syfilis (lues). Sjukdomen sprids huvudsakligen sexuellt och kan ha en mycket varierande symtombild. Prim√§rinfektionen √§r ett s√•r med regional lymfk√∂rtelsvullnad. Sekund√§rfasen kan domineras av mukokutana lesioner, feber och generell lymfk√∂rtelsvullnad. I terti√§rstadiet ses framf√∂r allt symtom fr√•n cirkulations- och nervsystem.

  • ATCC27618---- Ureaplasma urealyticum har som √∂vriga ureaplasma inkomplett cellv√§gg. De f√∂rekommer normalt i urogenitaltrakten hos m√§n och kvinnor. Vid f√∂rekomst i st√∂rre m√§ngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.

  • ATCC10790---- Veillonella parvula √§r en anaerob gramnegativ kock med l√•g patogenicitet. Kan i s√§llsynta fall ses vid infektioner i huvud, nacke och luftv√§gar.

  • MSHD014733---- Vibrio species √§r gramnegativa, oxidaspositiva b√∂jda stavar (m√•svingar). De √§r vanligt f√∂rekommande i marina milj√∂er. M√•nga arter √§r halofila och kr√§ver salt i substraten f√∂r att tillv√§xa.
    • ATCC17749---- Vibrio alginolyticus kan ge hudinfektioner, cellulit och extern otit. Eftersom bakteriens normala nisch √§r vattenassocierade milj√∂er, ses infektioner framf√∂rallt hos fiskare och simmare. Hos immundefekta kan bakterien ge livshotande bakteriemi.
    • MSHD014734---- Vibrio cholerae f√∂rekommer i s√∂tt eller br√§ckt kontaminerat vatten, frukt och gr√∂nsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarr√©er kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska l√§nder.
    • ATCC33539---- Vibrio damsela kan liksom Vibrio alginolyticus ge s√•rinfektioner efter hudtrauma i salt eller br√§ckt vatten.
    • ATCC17802---- Vibrio parahemolyticus f√∂rekommer i tempererat saltvatten √∂ver hela v√§rlden. Den kan kontaminera skaldjur och hos m√§nniska ge toxinutl√∂st matf√∂rgiftning. Den kan ge s√§llsynta opportunistiska infektioner i s√•r, √∂ga och √∂ra.
    • ATCC27562---- Vibrio vulnificus f√∂rekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande f√∂rm√•ga (sommartid) och kan ge s√•rinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av r√•a ostron. Individer med leversjukdom √§r s√§rskilt k√§nsliga.

  • MSHD016983, QU71318---- VRE √§r beteckning f√∂r vankomycinresistenta enterokocker.

  • MSHD016968---- Wolinella species √§r gramnegativa anaeroba stavar som tillh√∂r luftv√§garnas normalflora. Bakterien kan p√•visas vid periodontit.

  • MSHD015007---- Yersinia species √§r gramnegativa stavar tillh√∂rande Enterobacteriaceae.
    • ATCC09610---- Yersinia enterocolitica. Inom arten finns kloner som har invasiv f√∂rm√•ga. Serotyp O3 √§r vanligast i Sverige. Kan genom kontaminerad f√∂da ge diarr√© eller lymfadenit liknande appendicit. √Ąven artrit och bakteriemi har beskrivits.
    • ATCC19428---- Yersinia pestis orsakar pest och antas vara ansvarig f√∂r de stora epidemierna av digerd√∂d i Europa under medeltiden. Sjukdomen f√∂rekom i tv√• former, b√∂ldpest och lungpest. B√∂ldpest uppstod efter bett av infekterade loppor f√∂r vilka svartr√•ttor var reservoar. Om infektionen n√•dde lungorna kunde infektionen spridas genom aerosol som d√• gav en prim√§r infektion i lungorna hos den infekterade. Pest f√∂rekommer i stora delar av v√§rlden med olika gnagare som reservoar. Klassas som BSL 3 patogen.
    • ATCC29833---- Yersinia pseudotuberculosis ses fr.a. hos djur men kan orsaka gastroenterit hos m√§nniska.