Resistensbestämning-ÖLI

Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)


Resistensbestämning

Metodval

Diskdiffusion

Rekommendationer och tolkningsunderlag för resistensbestämning med lappdiffusionsmetoden har utarbetats av RAF. De bakteriearter som är aktuella vid övre luftvägsinfektioner är näringsmässigt särskilt krävande, och för dessa finns artspecifika rekommendationer enligt följande:

Haemophilus influenzae

Medium: Basmedium (POM II el. IsoSensitest) med 1% hemogtobin och 1% IsoVitaleX (Recept, ÖLI-bilaga 14)

Inkubering: 16-20 timmar i 5% koldioxid vid 37°C

Betahemolyserande grupp A streptokoeker, Streptococcus pneumoniae

Medium: Basmedium (PDM II el. IsoSensitest) med 5% skakhästblod (Recept, ÖLI-bilaga 14)

Inkubering: 16-20 timmar i 5 % koldioxid vid 37°C

Moraxella catarrhalis

Medium: Basmedium (PDM II el IsoSensitest) med 1 % hemoglobin och 1 % isoVitaleX.

Inkubering: 16-20 timmar i 5 % koldioxid vid 37°C.

E-test

Med E-test fås ett mätvärde i mg/L. Metoden rekommenderas i första hand som ett komplement till screeningmetoden för påvisande av penicillinresistens hos pneumokocker.

Eftersom resultatet av E-test genomgående ligger något lägre (1/2-1 spädningssteg) än MIC bestämd med referensmetod (agarspädning) vid test av penicillin G mot pneumokocker, rekommenderas att avläst värde alltid höjs till närmaste ”hela” spädningssteg (dvs 0,032; 0,064; 0,125; 0,25; 0,5; 1; 2; 4; 8 osv). Härigenom fås också en anpassning till SIR-systemets definitioner för känslighetsgrupper, som bygger på referensmetodens hela spädningssteg. Detta är särskilt viktigt då avläst värde ligger intill ett MIC-gränsvärde (t ex R 2 mg/L för penicillin G).


Betalaktamastest

Referensmetod för påvisande av betalaktamas är nitrocefintest. Nitrocefin kan användas i lösning (0,5 mg/mL) vari bakterier suspenderas. Alternativ metod är att fukta ett filterpapper med lösningen och stryka ut bakterier med en ögla på papperet eller använda kommersiellt tillgängliga nitrocefindiskar. Test utförs på Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis och Neisseria gonorrhoeae. Ett omslag från gult till rött inom 30 min indikerar betalalaktamasproduktion.


Antibiotika som ingår i resistensbestämningen

Ett minimiurval av antibiotika som bör ingå vid en resistensbestämning har förslagits av RAF (6). För bakteriearter aktuella vid övre luftvägsinfektioner hänvisas till RAFs hemsida


REFERENSER

  • 1. Flodström A, Hallander HO, Microbiological aspects of peritonsillar abscesses. Scand J Infect Dis 1976;8:157-160.
  • 2. Wadowsky RM, Laus S, Libert T, Statesn SJ, Erlich GD. Inhibition of PCR-based assay for Bordetella pertussis by using calcium alginate fiber and aluminium shaft components of a nasopharyngeal swab. J Clin Microbiol 1994;32:1054-1057,
  • 3, Klein JO. Microbiology of otitis media. Ann Otol Rhinol Laryngol 1980;89: Suppl 68:98.
  • 4. Jousimies-Somer HR, Savolainen S. Ylikoski JS. Comparison of the nasal bacterial floras in two groups of healthy subjects and in patients with acute maxillary sinusitis. J Clin Microbiol 1989;27:2736-2743.
  • 5. Referensmetodik. Ifektionsdiagnostik I 4. Bakteriemi-diagnostik SBL-tryck nr 135-1993.
  • 6. Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF). Resistensbestämning av bakterier mot antibiotika. RAP:s Referens- och Metodbok 1990.