SmiNet, tillÀmpningar vid STI

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)



Se Àven SmiNet, allmÀn beskrivning (Huvudartikel) i Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


SmiNet

SmiNet Àr ett samprojekt mellan FolkhÀlsomyndigheten och landstingens smittskyddslÀkare för datorstödd nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen.

Ett 60-tal sjukdomar Àr anmÀlningspliktiga enligt smittskyddslagen. Detta innebÀr att en person som misstÀnker att han eller hon Àr smittad av en anmÀlningspliktig sjukdom Àr skyldig att söka lÀkare för undersökning. AnmÀlan genom SmiNet görs bÄde av behandlande lÀkare (klinisk anmÀlan) och av den laboratorielÀkare (laboratorieanmÀlan) som diagnostiserar det smittÀmne som orsakat en anmÀlningspliktig sjukdom. Den kliniska anmÀlan görs pÄ fördefinierade elektroniska formulÀr i SmiNet. AnmÀlan gÄr parallellt till smittskyddslÀkaren och FolkhÀlsomyndigheten. För anmÀlan behövs en klinikinloggning som erhÄlls av smittskyddslÀkaren i respektive landsting. AnmÀlan kan ocksÄ ske pÄ anmÀlningsblankett för utskrift i de fall anmÀlaren inte Àr anslutna till SmiNet. Denna tjÀnst krÀver inte klinikinloggning.

Alla svenska mikrobiologiska laboratorier Ă€r anslutna till SmiNet. HĂ€lften av dessa laboratorier har automatisk överföring till SmiNet via laboratoriedatasystemen. Övriga anmĂ€ler till SmiNet via nĂ€tet.

AnmÀlan skall enligt smittskyddslagen innehÄlla uppgifter om den smittades namn, personnummer (vid STI rikskod) och adress, samt sannolik smittkÀlla och/eller smittvÀg. Dessutom skall den kliniska anmÀlan innehÄlla uppgifter om de ÄtgÀrder som lÀkaren vidtagit för att hindra smittspridning och andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.

SammanstÀllning av inrapporterade data

PÄ FolkhÀlsomyndigheten registreras uppgifterna som inkommit till SmiNet varefter de kliniska anmÀlningarna och laboratorieanmÀlningarna sammanlÀnkas med hjÀlp av person-id-uppgifterna. För klamydia och gonorré lÀmnar laboratorierna ocksÄ sÀrskilda numeriska hel- eller halvÄrsrapporter med uppgift om antalet undersökta (och dÀrav positiva) personer indelat i kön och femÄrsÄldersklass. Rapporterna och anmÀlningarna frÄn smittskyddslÀkare, behandlande lÀkare och mikrobiologiska laboratorier sammanstÀlls och analyseras. Trendanalyser görs med utgÄngspunkt frÄn förÀndringar i sjukdomsförekomst mellan olika landsting, Äldersgrupper och kön. PÄ detta sÀtt fÄr FolkhÀlsomyndigheten en bild av det epidemiologiska lÀget i landet.

Statistiska uppgifter mÄste alltid stÀllas i relation till den yttre kontexten. Allt frÄn ny metodik, varierande eller Àndrade laboratorierutiner och skiftande befolkningsstrukturer till glidande indikationer för provtagning pÄverkar den statistiska verkligheten. Av denna anledning Àr analysen ett viktigt instrument för att tolka siffrorna pÄ rÀtt sÀtt. All övervakning syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrÄgor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. SÄdan information kan bestÄ av sÄvÀl snabb Äterrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender.

Den snabba Äterrapporteringen sker via FolkhÀlsomyndighetens webbplats, dÀr all statistik finns tillgÀnglig. En mer ingÄende trendanalys förmedlas via skriften Epidemiologisk Ärsrapport och annan svensk och utlÀndsk medicinsk litteratur.