Smittskyddslagstiftningen, mag-och tarminfektioner

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Artikeln uppdaterad februari 2010


Smittskyddslagstiftningen och dess tillÀmpningar

Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen (med kompletterande föreskrifter till lagen) reglerar samhÀllets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har beslutat om en smittskyddslag (2004:168) (SmL) som trÀdde i kraft den 1 juli 2004 och som kan hÀmtas pÄ nÀtet: [1]

Huvudansvaret för smittskyddet ligger hos landstingen (smittskyddslÀkarna samt hÀlso- och sjukvÄrdnÀmnderna). Ansvaret för smittspridning via den fysiska miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger kvar hos miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnderna. SmittskyddslÀkaren Àr delvis understÀlld hÀlso- och sjukvÄrdsnÀmnden, och fÄr delvis stÀllning som en sjÀlvstÀndig myndighet. Ansvaret för kostnaderna regleras av författningarna. I lagen framgÄr Àven vid vilka sjukdomar som samhÀllet fÄr vidta ÄtgÀrder mot den enskildes vilja och vilket intrÄng i den enskildes integritet som fÄr göras.

De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebÀra lÄngvarig sjukdom eller svÄrt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och dÀr det finns möjligheter att förebygga smittspridning benÀmns i lagen som allmÀnfarliga och Àr anmÀlnings- och smittspÄrningspliktiga. SamhÀllsfarliga sjukdomar enligt lagen Àr sÄdana som kan fÄ spridning i samhÀllet som kan innebÀra en allvarlig störning av viktiga samhÀllsfunktioner. För nÀrvarande (januari 2014) klassas bara smittkoppor och SARS dit. Vid samhÀllsfarliga sjukdomar fÄr preciserade intrÄng i den enskildes integritet göras.

Av övriga smittsamma sjukdomar anses vissa sÄ allvarliga, att det ur smittskyddsaspekt Àr angelÀget att fortlöpande bevaka deras utbredning. Dessa benÀmns anmÀlningspliktiga sjukdomar utöver allmÀnfarliga sjukdomar och listas i smittskyddsförordningen. De anmÀls pÄ ett likartat sÀtt, och flera av dem Àr ocksÄ smittspÄrningspliktiga. NÀr det gÀller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i den enskildes frihet. SÄdana kan dÀremot tÀnkas bli aktuella enligt annan lagstiftning (t.ex. vid tecken pÄ livsmedelsburen smitta).

AllmÀnfarliga sjukdomar - tarminfektioner

AnmÀlningspliktiga sjukdomar utöver allmÀnfarliga sjukdomar

^1^)(S) innebÀr smittspÄrningsplikt


Den mikrobiologiska tolkningen av detta Àr att alla former av Salmonella species och Shigella species Àr anmÀlningspliktiga. För kolera gÀller att sjukdomen skall vara orsakad av toxinproducerande stammar tillhörande O1 eller O139; för Campylobacter-infektion att bakterien skall tillhöra gruppen C. jejunum/coli och för Yersinia-infektion att den skall ha orsakats av invasiva kloner av Yersinia enterocolitica.

Praktiska rÄd för handlÀggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned frÄn SmittskyddslÀkarföreningens hemsida [2].


En mer allmÀn information om olika smittsamma sjukdomar stÄr att finna pÄ FolkhÀlsomyndighetens hemsida: [3]

Patogener (se nedan) vilka ingÄr i den frivilliga laboratorierapporteringen (SMI 2002-02-28) anmÀls av laboratorielÀkaren utan patientidentitet, d.v.s. enbart patients födelseÄr och kön.

AnmÀlan stÀlls till SmittskyddslÀkaren i det lÀn varifrÄn provet insÀnts samt till FolkhÀlsomyndigheten.