Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel (Uppdaterad januari 2010)


Till innehÄllsförteckningen för Nedre luftvÀgsinfektioner inklusive mykobakteriologisk diagnostik, 2:a upplagan 2005

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis-komplexet)


Se Àven Atypiska mykobakterier


Tuberkulos

Etiologi

Bakterier som hör till Mycobacterium tuberculosis-komplexet


SmittÀmnen

Den kliniskt vanligaste och viktigaste mykobakteriearten Ă€r Mycobacterium tuberculosis, som ger upphov till över 99 % av all tuberkulos i Sverige och Ă€r dominerande agens vid tuberkulos i andra lĂ€nder. Övriga arter inom M. tuberculosis-komplexet har distinkta genetiska skillnader mot M. tuberculosis, men ger i huvudsak upphov till samma sjukdomsbilder. M. bovis, kreaturstuberkulos, förekom tidigare i Sverige, men ingen aktiv smittspridning sker sedan slutet av 1940-talet. Reaktivering av tidigare med M. bovis smittade patienter och importsmitta ger upphov till ett litet antal kliniska fall i Sverige.

Attenuerad M. bovis-BCG anvÀnds fortfarande som vaccin pÄ utsatta grupper i Sverige, och har stor internationell anvÀndning. Viabel BCG Àr ocksÄ viktig som lokal blÄscancerbehandling. M. africanum I och M. africanum II har kliniskt stora likheter med M. tuberculosis, men vissa genetiska och biokemiska skillnader föreligger. M. microti Àr en mycket sÀllsynt geografisk variant som identifierats hos sorkar i Afrika, och nÄgon gÄng kan ge human infektion men hittills ej diagnostiserats i Sverige. M. canetti Àr en nyligen karakteriserad sÀllsynt humanpatogen som hör till de ursprungliga arterna som existerade före M. bovis och M. africanum.


Patogenes och patofysiologi

Fynd av Mycobacterium tuberculosis eller M. bovis i prov frĂ„n patient Ă€r alltid patologiskt. Smitta sker nĂ€stan alltid via inhalation, endast undantagsvis genom nedsvĂ€ljning av infekterat material (mjölk). Infektionsdosen Ă€r liten, 1-2 bakterier bĂ€rs av en aerosoldroppe ned i alveolerna och kan dĂ€r etablera infektionsfokus. PrimĂ€rinfektion lĂ€ker ut i ca 90 % av fallen och ger dĂ„ inga symtom. Infektionen kan dock aktiveras decennier senare om individens immunitet försĂ€mras av sjukdom, behandling eller Ă„lder. PrimĂ€rinfektionen kan ge upphov till spridning inom lungan och tidig pleurit samt spridning hematogent till olika organ som meninger, led-skelett, urogenitaltrakten. MiliĂ€r spridning Ă€r en massiv hematogen utsĂ„dd av bakterier i kroppen som ger upphov till disseminerade smĂ„abscesser; ett livshotande tillstĂ„nd. En lĂ„gaktiv hematogen utsĂ„dd kan ocksĂ„ ske till olika organ och mycket senare ge upphov till reaktivering med klinisk infektion.

Försvaret mot mykobakteriell infektion Ă€r T-cellsmedierat, och makrofagerna har en nyckelfunktion för avdödning av tuberkelbakterier. Ärftliga faktorer, bl.a. HLA-D- associerade, spelar roll för sjukdomsutvecklingen vid tbc. Antikroppar bildas vid tuberkulös infektion men har ingen skyddande funktion. MĂ„nga försök har gjorts att anvĂ€nda antikroppar diagnostiskt för tuberkulos, men inga övertygande resultat har uppnĂ„tts. Försvaret mot NTM-infektion Ă€r ocksĂ„ cellmedierat, och predisponerande faktorer pĂ„verkar risken för att utveckla mykobakterios likvĂ€l som tuberkulos; HIV-infektion, lĂ„ngvarig kortikosteroidbehandling, diabetes, malnutrition mm.

Symtom och klinik

Klassiska allmÀnsymtom vid tuberkulos Àr feber, viktnedgÄng, nattsvettningar, kombinerade med lÄngvarig hosta, ev. blodiga sputa. Det förekommer dock patienter med relativt stora lunginfiltrat och t.o.m. kavern, utan sÀrskilt pÄtagliga symtom. Om en patient kommer frÄn högendemiskt omrÄde (karta se who.org [1] ) bör tbc misstÀnkas i första hand Àven vid symtom som Àr mindre alarmerande. Sen urinvÀgs-tbc Àr t.ex. inte ovanligt hos vuxna och kan yttra sig som lÀtt subfebrilitet utan UVI-symtom. Hos barn frÄn riskomrÄden kan lÄngvarig mÄttlig feber vara tecken pÄ disseminerad tbc som ibland kan fÄngas in med MTB-PCR pÄ urin m.fl. undersökningar. Specifika symtom uppstÄr vid tbc i enskilda organ som meninger, senskidor, leder, skelett likvÀl som vid miliaris. För detaljer hÀnvisas till gÀngse handböcker inom lung-och infektionssjukdomar.

Epidemiologi

För aktuell statistik, se FolkhÀlsomyndighetens hemsida [2]

Prevention

BCG-vaccin finns tillgÀngligt och erbjuds till vissa riskgrupper, men inte till allmÀnheten i övrigt. Vaccinet har tÀmligen god skyddseffekt mot svÄr tuberkulos hos smÄbarn, men tveksam effekt mot lungtuberkulos hos vuxna.

Se för övrigt FolkhÀlsomyndighetens hemsida om tuberkulos [3]

Provtagning och transport

Laboratoriediagnostik

Laboratorierapportering

Infektion med M. tuberculosis regleras av smittskyddslagen (2004:168) - AllmÀnfarliga sjukdomar. Alla M. tuberculosis-komplex isolat rapporteras via SmiNet av respektive laboratorium. För tuberkulos föreligger smittspÄrningsplikt.

Referensfunktioner

Ej beslutade

REFERENSER

Följ lÀnken