Ureaplasma species

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
(Omdirigerad från Ureaplasma)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Se även Mycoplasma hominis


Ureaplasma species (tilläggskod B96.8)[redigera]

Etiologi[redigera]

Ureaplasma urealyticum och Ureaplasma parvum, tidigare benämning U. urealyticum biovar. 1 och 2. Elementkod ATCC 27618 (avser U. urealyticum)

Smittämnet[redigera]

Ureaplasma species, totalt 7 har hittills identifierats, klassificeras tillsammans med Mycoplasma inom familjen Mycoplasmataceae. Liksom hos Mycoplasma är ureaplasmagenomet mycket litet och kodar för endast drygt 700 proteiner. Storleken på genomet hos U. urealyticum biovar 1 ligger mittemellan de hos M. genitalium och M. pneumoniae.

Endast U. urealyticum och U. parvum har isolerats från människa. De är fakultativt anaeroba och liksom alla Ureaplasma species producerar de ureas. Det är möjligt att skilja de båda arterna med molekylärbiologiska metoder, men i flesta kliniska sammanhang har det inte säkerställts om detta har någon betydelse. Det är därför praktiskt att sammanföra arterna inom begreppet Ureaplasma species. Bakterierna återfinns i första hand i orofarynx och urogenitalt.

Patogenes[redigera]

Överföring mellan människor sker förmodligen via sexuella kontakter, även via oralsex. Smitta till barnet kan också förekomma vid förlossningen. Virulensmekanismer är inte kartlagda. Liksom Mycoplasma species har de en förmåga att adherera till epitel. De producerar ett IgA-proteas som antas vara en virulensfaktor. De frisätter också stora mängder ammoniak genom sin urealytiska aktivitet.


Klinik[redigera]

Ureaplasma kan isoleras från urogenitalslemhinna hos mellan 40-80 % av friska sexuellt aktiva individer. Det anses klarlagt genom inokulationsstudier på friska försökspersoner att de i vissa fall kan framkalla uretrit hos män (se också avsnitt ospecifik uretrit). Bakterien har i enstaka fall påvisats i samband med epididymit och en association med kronisk prostatit diskuteras. Som andra ureasproducerande bakterier kan de sannolikt också orsaka njurstenar av infektionstyp. Det är däremot tveksamt om de kan orsaka pelvic inflammatory disease (PID) och eventuellt samband med senare infertilitet är ännu endast spekulativt (1). Spridning till blodbanorna har observerats i samband med abort men även efter normala förlossningar.

Ureaplasma kan kolonisera det nyfödda barnet genom vertikal transmission och ge upphov till kongenital pneumoni och meningit. Sekundärt till spridning till blodbanorna kan osteomyelit och purulent artrit uppstå hos barn och speciellt hos individer med hypogammaglobulinemi (2). Sårinfektion efter ingrepp i urogenitaltrakten ses också, men är inte så ofta rapporterad då Ureaplasma inte påvisas på konventionella bakteriologiska substrat.

Behandling[redigera]

Genitala infektioner med Ureaplasma species behandlas med klaritromycin som har den bästa MIC-profilen in vitro. Tetracyklin var tidigare ”the drug of choice” men resistensutveckling är inte ovanlig. Fluorokinoloner kan vara effektiva vid generaliserad spridning av bakterierna. Kinoloner kan vara aktuella som förstahandsmedel vid samtidig förekomst av M. hominis. Behandling av allvarliga infektioner, särskilt vid immundefekt bör ske i samarbete med specialist.


Prevention[redigera]

Undersökning av partner(s) är sällan relevant.

Provtagning[redigera]

Följ denna länk

Laboratoriediagnostik[redigera]

För deltaljerad beskrivning följ denna länk.

Provtagning för mikrobiologisk diagnostik kan i enstaka fall vara aktuell vid ospecifik uretrit hos män, men utförs i praktiken sällan. M. genitalium bör uteslutas innan diagnostik kommer på tal. Ureaplasma kan isoleras från alla typer av odlingsprov, förutsatt att transporten till laboratoriet sker korrekt. Pinnprov för odling och PCR kan med fördel transporteras i 2-SP-medium. Förutom 16S rRNA-genen används genen för ureas för påvisande av organismen med molekylärbiologisk diagnostik. Ureaplasma är dock förhållandevis lättodlad men kräver specialmedium för växt. Den växer inte i gängse blododlingssystem.

REFERENSER[redigera]

  • 1. Abele-Horn, M. C., et al. Association of Ureaplasma urealyticum biovars with clinical outcome in neonates obstetric patients and gynecological patients with pelvic inflammatory disease. J. Clin Microbiol. 1997; 35: 1199-1202.
  • 2. Waites, K.B., B Katz and R.L Schelonka. Mycoplasmas and ureplasmas as neonatal pathogens. Clin. Microbiol. Rev. 2005; 18: 757-789.