Ureaplasma species

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Se Àven Mycoplasma hominis


Ureaplasma species (tillÀggskod B96.8)

Etiologi

Ureaplasma urealyticum och Ureaplasma parvum, tidigare benÀmning U. urealyticum biovar. 1 och 2. Elementkod ATCC 27618 (avser U. urealyticum)

SmittÀmnet

Ureaplasma species, totalt 7 har hittills identifierats, klassificeras tillsammans med Mycoplasma inom familjen Mycoplasmataceae. Liksom hos Mycoplasma Àr ureaplasmagenomet mycket litet och kodar för endast drygt 700 proteiner. Storleken pÄ genomet hos U. urealyticum biovar 1 ligger mittemellan de hos M. genitalium och M. pneumoniae.

Endast U. urealyticum och U. parvum har isolerats frÄn mÀnniska. De Àr fakultativt anaeroba och liksom alla Ureaplasma species producerar de ureas. Det Àr möjligt att skilja de bÄda arterna med molekylÀrbiologiska metoder, men i flesta kliniska sammanhang har det inte sÀkerstÀllts om detta har nÄgon betydelse. Det Àr dÀrför praktiskt att sammanföra arterna inom begreppet Ureaplasma species. Bakterierna Äterfinns i första hand i orofarynx och urogenitalt.

Patogenes

Överföring mellan mĂ€nniskor sker förmodligen via sexuella kontakter, Ă€ven via oralsex. Smitta till barnet kan ocksĂ„ förekomma vid förlossningen. Virulensmekanismer Ă€r inte kartlagda. Liksom Mycoplasma species har de en förmĂ„ga att adherera till epitel. De producerar ett IgA-proteas som antas vara en virulensfaktor. De frisĂ€tter ocksĂ„ stora mĂ€ngder ammoniak genom sin urealytiska aktivitet.


Klinik

Ureaplasma kan isoleras frĂ„n urogenitalslemhinna hos mellan 40-80 % av friska sexuellt aktiva individer. Det anses klarlagt genom inokulationsstudier pĂ„ friska försökspersoner att de i vissa fall kan framkalla uretrit hos mĂ€n (se ocksĂ„ avsnitt ospecifik uretrit). Bakterien har i enstaka fall pĂ„visats i samband med epididymit och en association med kronisk prostatit diskuteras. Som andra ureasproducerande bakterier kan de sannolikt ocksĂ„ orsaka njurstenar av infektionstyp. Det Ă€r dĂ€remot tveksamt om de kan orsaka pelvic inflammatory disease (PID) och eventuellt samband med senare infertilitet Ă€r Ă€nnu endast spekulativt (1). Spridning till blodbanorna har observerats i samband med abort men Ă€ven efter normala förlossningar.

Ureaplasma kan kolonisera det nyfödda barnet genom vertikal transmission och ge upphov till kongenital pneumoni och meningit. SekundÀrt till spridning till blodbanorna kan osteomyelit och purulent artrit uppstÄ hos barn och speciellt hos individer med hypogammaglobulinemi (2). SÄrinfektion efter ingrepp i urogenitaltrakten ses ocksÄ, men Àr inte sÄ ofta rapporterad dÄ Ureaplasma inte pÄvisas pÄ konventionella bakteriologiska substrat.

Behandling

Genitala infektioner med Ureaplasma species behandlas med klaritromycin som har den bĂ€sta MIC-profilen in vitro. Tetracyklin var tidigare ”the drug of choice” men resistensutveckling Ă€r inte ovanlig. Fluorokinoloner kan vara effektiva vid generaliserad spridning av bakterierna. Kinoloner kan vara aktuella som förstahandsmedel vid samtidig förekomst av M. hominis. Behandling av allvarliga infektioner, sĂ€rskilt vid immundefekt bör ske i samarbete med specialist.


Prevention

Undersökning av partner(s) Àr sÀllan relevant.

Provtagning

Följ denna lÀnk

Laboratoriediagnostik

För deltaljerad beskrivning följ denna lÀnk.

Provtagning för mikrobiologisk diagnostik kan i enstaka fall vara aktuell vid ospecifik uretrit hos mÀn, men utförs i praktiken sÀllan. M. genitalium bör uteslutas innan diagnostik kommer pÄ tal. Ureaplasma kan isoleras frÄn alla typer av odlingsprov, förutsatt att transporten till laboratoriet sker korrekt. Pinnprov för odling och PCR kan med fördel transporteras i 2-SP-medium. Förutom 16S rRNA-genen anvÀnds genen för ureas för pÄvisande av organismen med molekylÀrbiologisk diagnostik. Ureaplasma Àr dock förhÄllandevis lÀttodlad men krÀver specialmedium för vÀxt. Den vÀxer inte i gÀngse blododlingssystem.

REFERENSER

  • 1. Abele-Horn, M. C., et al. Association of Ureaplasma urealyticum biovars with clinical outcome in neonates obstetric patients and gynecological patients with pelvic inflammatory disease. J. Clin Microbiol. 1997; 35: 1199-1202.
  • 2. Waites, K.B., B Katz and R.L Schelonka. Mycoplasmas and ureplasmas as neonatal pathogens. Clin. Microbiol. Rev. 2005; 18: 757-789.