Variola

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel publicerad mars 2012 (Anna-Lena Hammarin, Ali Mirazimi)


Smittkoppsvirus Bild:CDC ID#2292

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

och

FolkhÀlsomyndighetens falldefinition Smittkoppor


Smittkoppor

SmittÀmne

Smittkoppor orsakas av variolavirus (smittkoppsvirus), ett stort och komplicerat virus som tillhör familjen Poxviridae, genus orthopoxvirus. Viruspartikeln, som omsluts av ett hölje (den extracellulÀra virionen har dubbelt hölje) innehÄller ett dubbelstrÀngat DNA som kodar för ett hundratal proteiner.

Smittkoppor var under Ärtusenden en av de mest fruktade sjukdomarna med stor smittsamhet och hög dödlighet, men efter Ärtionden av vÀrldsomfattande vaccinationskampanjer kunde WHO förklara vÀrlden fri frÄn smittkoppor 1980. De viktigaste orsakerna till att sjukdomen kunde utrotas var, ett effektivt vaccin utvecklat av Edward Jenner i slutet av 1790-talet, samt att smittkoppsvirus endast kan infektera mÀnniska. För forskningsÀndamÄl finns i dag smittkoppsvirus bevarat pÄ tvÄ laboratorier i vÀrlden, ett i USA och ett i Ryssland.

Smittkoppsvirus har potential att anvÀndas i terrorsyfte.

Symtom och klinisk bild

Infektion med smittkoppsvirus förekom i tvĂ„ kliniska former, variola major och variola minor. Variola major, som var den vanligast förekommande formen, hade en dödlighet pĂ„ 20-30 %. Variola minor gav en mildare sjukdom med fĂ„ dödsfall (< 1%).

Efter inkubationstiden, som kan variera mellan 7-17 dagar, insjuknar patienten med hög feber, huvudvÀrk, ont i kroppen och allmÀn sjukdomskÀnsla. Cirka tre dagar senare upptrÀder ett makulopapulöst utslag. Först upptrÀder utslaget i ansiktet men ganska snabbt ses en spridning pÄ extremiteter och bÄl. Utslagen övergÄr inom ett par dagar till blÄsor som sedan torkar ut till krustor. Det Àr inte ovanligt med svÄra bakteriella sekundÀrinfektioner.

Smittkoppsvirus Àr ytterst smittsamt. Virus kan spridas via aerosol, vid direktkontakt med infekterad patient eller indirekt via kontaminerade föremÄl. Infekterade patienter Àr smittsamma frÄn slutet av inkubationstiden tills samtliga krustor försvunnit.

Epidemiologi

År 1980 förklarade vĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) vĂ€rlden vara fri frĂ„n smittkoppor efter ett framgĂ„ngsrikt genomfört drygt tioĂ„rigt utrotningsprojekt.

Se ocksÄ FolkhÀlsomyndighetens hemsida[1]

Prevention

I Sverige upphörde man med allmÀn smittkoppsvaccination Är 1976, tre Är senare (1979) ocksÄ av "viss personal inom karantÀnsvÀsendet samt hÀlso- och sjukvÄrden".

Fyllig information om vaccination mot smittkoppor finns tillgÀnglig pÄ FolkhÀlsomyndighetens hemsida[2]

Provtagning

LÀmpligt provtagningsmaterial för pÄvisning av virus eller virusnukleinsyra Àr blÄsmaterial. För antikroppsbestÀmning anvÀnds serum eller venblod utan tillsats.

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

Provmaterial ska pÄ grund av risken för smittspridning hanteras i klass 4- laboratorium.

Vid misstÀnkt sjukdom rekommenderas pÄvisning av virus eller virusnukleinsyra i blÄsmaterial. Möjligen kan Àven blod kan anvÀndas för detta.

I undantagsfall, om blÄsmaterial ej finns tillgÀngligt, kan pÄvisning av antikroppar anvÀndas i diagnostiskt syfte. Observera att uppgift om eventuell smittkoppsvaccinering Àr nödvÀndigt för en korrekt bedömning av analyssvaret.

Referensmetod

Genamplifikation

Övrig diagnostik

Serologi

Antikroppar detekteras med neutralisationstest (NT), som antigen anvÀnds vacciniavirus. NT anvÀnds framför allt för antikroppspÄvisning efter vaccination. Om antikroppsanalysen anvÀnds för pÄvisning av aktuell infektion rekommenderas parade sera, ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 14 dagar senare. Vid NT ses korsreaktion mellan samtliga orthopoxvirus.

KvalitetssÀkring

Text tillkommer

Svarsrutiner

Ej fastlagda

Laboratorierapportering

Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmÀnfarlig- och tillsammans med SARS som samhÀllsfarlig sjukdom. IntrÀffade fall anmÀls till smittskyddslÀkaren i landstinget och FolkhÀlsomyndigheten. Vid misstanke om samhÀllsfarlig sjukdom kan karantÀnsÄtgÀrder (t.ex. isolering) vidtas mot friska mÀnniskor som kan misstÀnkas vara utsatta för smittan.

Smittkoppor Àr en smittspÄrningspliktig sjukdom.

AnmÀls enligt gÀllande falldefinition

Referensfunktioner

FolkhÀlsomyndigheten.

REFERENSER och hemsidor