Virologisk provtagning och referensmetodik-ÖLI

Hoppa till: navigering, sök

Till innehĂ„llsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvĂ€gsinfektioner (ÖLI)


Virologisk provtagning och referensmetoder

Indikationer för rutinmĂ€ssig provtagning vid misstĂ€nkt viral ÖLI

  • LĂ„ngdragen och svĂ„r sjukdom. GĂ€ller vanligast körtelfeber och liknande tillstĂ„nd.
  • PĂ„visande av herpesetiologi till orala blĂ„sor pĂ„verkar behandlingsval.
  • Positiv viral diagnos gör att antibiotikabehandling kan undvikas.
  • Nosokomiala infektioner
  • Epidemiologiska utredningar.

Referensmetodik, SMI

Körtelfeber

Epstein-Barrvirusinfektion diagnostiseras rutinmÀssigt serologiskt. Med referensmetoden för faststÀllande av pÄgÄende primÀr EBV-infektion detekteras IgG- och IgM-antikroppar mot de antigener, som uttrycks under EBVs lytiska infektion, och Ig-antikroppar mot EBVs transformerande antigener (EBNA).

Metod för detektion av IgG och IgM mot lytiska antigener

Antigen: Droppreparat med Burkitt lymfom-celler frĂ„n en virusproducerande cellinje (P3HR1) (bil 16) fixeras i aceton. FĂ€rska preparat görs varje vecka. Serum spĂ€ds i 0,9 % koksalt, PBS eller trypsineringsbuffert. TillĂ€gg av 0,5 % bovint serumalbumin och 0,05 % Tween 20 (ELISA-buffert, FolkhĂ€lsomyndigheten) förĂ€ndrar inte slutresultatet.

IgG-undersökning: SerumspÀdning 1/20 droppas pÄ glaset. Inkuberas 1 timme, 37°C i fuktig kammare. Glaset sköljs x 3 i fys NaCl eller PBS. FluoresceinmÀrkt anti-IgG antikropp i uttitrerad spÀdning droppas pÄ glaset och inkuberas vid 37°C under 1 timme i fuktig kammare.

Preparaten sköljs Ă„nyo x 3, och kontrafĂ€rgas i Evans blue (spĂ€dning 1:3 x 10) under minst 3 min. Monteras med glycerol 87 % i glycinbuffert 9/1. AvlĂ€ses i fluorescensmikroskop under 400x förstoring. Mellan 1 och 5 % av cellerna uttrycker de lytiska antigenerna. Dessa har mycket varierande utseende, och viss vana krĂ€vs för att sĂ€kert kunna bedöma preparaten.

IgM-undersökning: SerumspÀdningar 1/20 och 1/80 droppas pÄ glaset. Inkuberas i 37°C över natt i fuktig kammare. Sköljs x 3 i varm PBS. FluoresceinmÀrkt anti-lgM antikropp (DAKO) i uttitrerad spÀdning inkuberas under 30 min i rumstemp, fuktig kammare. Preparaten sköljs Änyo x3, och kontrafÀrgas med Evans blue, sp 1/30000 under 2 min. AvlÀses i fluorescensmikroskop (400x). Vid positivt resultat görs omfÀrgning efter behandling med anti-IgG-antikropp (Behring, Gull) för avlÀgsnande av IgG och eventuell rheumatoid faktor.

Metod för detektion av komplementbindande antikroppar mot EBNA

Antigen: 10^6 celler frĂ„n en icke producerande EBV-transformerad Burkitt lymfomlinje (Raij eller NC 37) (bil 16) behandlas i 50 ÎŒl hypoton lösning (Karolinska Apoteket) ca 1 min. AnvĂ€nds till 8 droppreparat. Preparaten fixeras i aceton/metanol 2/1.

Antikomplement-fluorescens: Serum spÀds i buffert sÄsom vid detektion av antikroppar mot lytiska antigen. SerumspÀdning 1/2 eller 1/5 inaktiveras i vattenbad, 56°C , 30 min. Serum droppas pÄ glaset, och inkuberas 30 min i 37°C i fuktig kammare. Sköljs x 3 i NaCl. Serum frÄn en EBV-negativ donator anvÀnds som komplement i spÀdning 1/7. HÄlls kallt i isbad under upptining och spÀdning. Droppas pÄ glasen inkuberas 20 min i 37°C i fuktig kammare. Fluoresceinkonjugerat anti-C3c-konjugat i uttitrerad spÀdning inkuberas 30 min, 37°C i fuktig kammare. Preparaten monteras och avlÀses i fluorescensmikroskop (400x). Om antikroppar finns ses en granulerad eller prickig kÀrnfluorescens i alla celler.

Kontroll för ospecifik fÀrgning: Celler frÄn en icke EBV-transformerad lymfomlinje behandlas och fÀrgas enligt ovan.

Bedömning: Vid primĂ€r EBV-infektion har patienten IgG- och IgM antikroppar mot lytiska antigener, men saknar EBNA.antikroppar. Hos 1-3 % kan IgM-antikroppar saknas, Förekomst av IgG-antikroppar mot lytiska antigener men avsaknad av IgM-antikroppar och EBNA-antikroppar kan indicera primĂ€r EBV-infektion, men uppföljningsprov behövs för sĂ€kerstĂ€llande av diagnosen.


Herpes simplex-infektion

Virusisolering (referensmetod) och direktmikroskopi frÄn blÄsbottenskrap utförs enligt ref 2. Om typiska blÄslesioner inte finns, men HSV-infektion ÀndÄ misstÀnks kan viusisolering göras pÄ svalgsköljvÀtska. Patienten fÄr skölja munnen i vatten, och gurglar dÀrefter i 30 sek med NaCl eller transportmedium. Provet behandlas enligt referensmetodik. 1 6 (2).

PĂ„visande av influensavirus, RS-virus, parainfluensavirus 1-3 och adenovirus

Nasofarynxprov anvÀnds för direktdiagnostik och virusisolering. SvalgsköljvÀtska kan Àven anvÀndas för virusisolering. Dessa infektioner kan Àven diagnostiseras serologiskt. För referensmetodik för provtagning och omhÀndertagande vid laboratoriet hÀnvisas till ref 1.


Rhinovirus, coronavirus och influensa C

Dessa virus ger mestadels sÄ lindriga infektioner att diagnostik inte anses indicerad. SÄdan finns heller ej för rutinbruk, men vid speciella frÄgestÀllningar kan tex virusisolering anvÀndas. Kontakt bör tas med viruslaboratoriet i varje enskilt fall före undersökning.

REFERENSER

  • 1. Referensmetodik. Infektionsdiagnostik I 2. Nedre luftvĂ€gsinfektioner. SBL-tryck nr 123-1990
  • 2. Referensmetodik. Infektionsdiagnostik I 6 Sexuellt överförbara infektioner. SMI-tryck nr 101-1994.