Yersinia pestis

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Pest (Yersinia pestis)

och

Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ


Pest

Etiologi

Yersinia pestis

SmittÀmnet

Yersinia pestis Àr orörliga icke sporbildande gramnegativa kockobaciller.

Genus Yersinia inkluderar 10 species av vilka Y. pestis, Y. pseudotuberculosis och vissa stammar av Y. enterocolitica har betydelse för sjukdom hos mÀnniska. Andra species isoleras ocksÄ frÄn kliniskt material och krÀver dÀrför identifiering till speciesnivÄ. Y. pestis och Y. pseudotuberculosis Àr sÄ nÀra beslÀktade att Y. pestis föreslagits bli ett subspecies under Y. pseudotuberculosis vilket man dock motsatt sig av historiska skÀl.

Liksom hos andra patogena Yersinia species synes aktuella patogenitetsgener finnas samlade pÄ virulensplasmider. Vid 37 °C men inte vid 26 utvecklar det s.k. F1-proteinet ett geléliknande hölje eller kapsel.

Bakterien sprids till mÀnniska huvudsakligen genom loppor vilka infekterats nÀr de sugit blod av infekterade gnagare. NÀr loppans mage Àr fylld av pestbakterier bildas en plugg som blockerar strupkanalen. Vid fortsatta angrepp strömmar en del blod tillbaka, varvid smittan förs vidare. DÄ det till följd av pestens hÀrjningar börjar bli ont om rÄttor flyttar lopporna över sin blodsugande verksamhet till mÀnniskan.

Y. pestis hÀnförs till skyddsklass 3 (ASF 1997:12).


Patogenes och patofysiologi

Y. pestis sprider sig frĂ„n loppbettet till de regionala lymfkörtlarna, förmerar sig och orsakar svullna smĂ€rtsamma varbölder – s.k. buboner. Organismen överlever och förökar sig intracellulĂ€rt i makrofager. Infektionen kan dĂ€refter via blodbanan sprida sig till andra organ, vilket intrĂ€ffar i cirka hĂ€lften av fallen med lungpest som en fruktad variant. De synliga tecknen pĂ„ att nĂ„gon drabbats av sekundĂ€r septemisk pest Ă€r de svarta flĂ€ckar vilka p.g.a. kapillĂ€rskador sĂ„ smĂ„ningom uppstĂ„r pĂ„ kroppen (”black death”). Bakterien kan ocksĂ„ ta sig in genom sĂ„r och sprickor i huden pĂ„ personer som flĂ„r pestsjuka gnagare eller tillreder pestinfekterat kött. I sĂ€rskilt olyckliga fall Ă€r sjukdomsförloppet sĂ„ intensivt att bakterierna passerar rakt in i blodomloppet, angriper inre organ och orsakar dödsfall redan innan bölderna hunnit visa sig.

Symtom och klinisk bild

Man brukar skilja mellan tvĂ„ huvudformer av sjukdomen, böldpest och lungpest. Böldpest Ă€r den klassiska formen. Patienterna utvecklar feber, huvudvĂ€rk, frossa och svullna extremt ömma lymfkörtlar 2 - 6 dagar efter smittillfĂ€llet. Gastrointestinala besvĂ€r Ă€r ocksĂ„ vanliga. SekundĂ€r bakteriemi och sepsis Ă€r vanlig med spridning till andra organ. Mest fruktad Ă€r lungpest som upptrĂ€der i ca 10 % av alla pestfall. Under perioden 1947 - 77 diagnostiserades 10 % av fallen i USA primĂ€rt som septikemi. Sjukdomsbilden liknar i dessa fall annan gramnegativ sepsis. Obehandlad leder böldpest till döden i 40 – 60 % medan lungpest alltid Ă€r dödlig. I modern tid har mortaliteten i USA varit 14 %.

Epidemiologi (uppdaterad maj 2012)

Pestens historia indelas i tre stora pandemier. Den första skall ha hÀrjat mellan Är 541 och 544. Den andra pandemin bröt ut nÄgon gÄng under första hÀlften av 1300-talet och stannade till 17-1800-talen. Digerdöden förknippas med den andra pandemins allra första utbrott i Europa 1347 - 1352. Den tredje pandemin intrÀf-fade i slutet av 1800-talet och ebbade ut vid tiden för andra vÀrldskriget.

Pest Ă€r en zoonos som i naturen hĂ„lls vid liv genom samspelet mellan loppor och djur. Den orientaliska rĂ„ttloppan – Xenopsylla cheopis- Ă€r den klassiska vektorn för pest och svartrĂ„ttan –Rattus rattus- den viktigaste lĂ€nken till mĂ€nniska. Flera andra djurarter sĂ„som ekorre, prĂ€riehund och Ă€ven vanlig katt kan utveckla bakteriemi och dĂ€rmed utgöra reservoar för fortsatt spridning. MĂ€nniskan spelar en mycket underordnad roll i denna process. För att smittan skall föras vidare till mĂ€nniska krĂ€vs en stor sjukdomsvĂ„g bland djur, en s.k. epizooti. Vid lungpest kan infektionen via aerosoler spridas mellan mĂ€nniskor men det snabba sjukdomsförloppet gör att smittspridningen blir begrĂ€nsad.

LÀmpliga klimatologiska förhÄllanden för permanent endemiska foci finns i Tanzania, Zaire, Uganda, Madagaskar, Vietnam, Kina, Burma, Peru och USA fr.a. i de sydvÀstra staterna. En uppmÀrksammad epidemi intrÀffade i Indien 1994 med 5 150 fall och 53 dödsfall. Under perioden 1967 - 1993 rapporterades till WHO i genomsnitt 1 666 fall per Är, inget frÄn VÀsteuropa. Statistiken frÄn USA visar pÄ i genomsnitt elva fall per Är mellan 1984 och 1994.

Det ackumulerade antalet pestrelaterade dödsfall berÀknas till 200 miljoner. I Sverige Àr pest en anmÀlningspliktig ajukdom, men inga fall har anmÀlts under de senaste Ärtiondena.

Prevention

Om alla smittbĂ€rande loppor och rĂ„ttor kan elimineras Ă€r den böldpestsjuke i princip ofarlig för sin omgivning. Effektiv profylax kan Ă„stadkommas med sĂ„vĂ€l vaccination som antibiotika, vanligen tetracykliner. Det finns tvĂ„ typer av vaccin, ett levande attenuerat och ett formalinavdödat. Dessa Ă€r dock otillrĂ€ckligt dokumenterade och skyddseffekten Ă€r tveksam. Ett av dem testades pĂ„ fĂ„ngar som sedan exponerades varvid ca 50 % insjuknade.

Provtagning och transport

Hos mÀnniska kan pestbakterier isoleras frÄn blod, aspirat frÄn bölder (injicera 1 mL steril koksalt och aspirera omedelbart), skrap frÄn angripen hud, sputum vid pneumoni och likvor vid meningit. Vid obduktion bör material tas frÄn bölder, lever, mjÀlte och lunga. Pinnar kan transporteras i vanligt transportmedium.

Laboratoriediagnostik

Följ lÀnken för detaljerad information

För laboratoriediagnostik av pest anvĂ€nds i första hand odling och serologi. Vid böldpest Ă€r blododling positiv i 80 % av fallen.

Odling av pestbakterier och handlÀggning av prov med specifik frÄgestÀllning skall ske i BSL3-laboratorium. Laboratoriepersonal mÄste skyddas mot hudkontakt och aerosoler.

Svarsrutiner

Fynd av Yersinia pestis meddelas insÀndaren per telefon. Slutsvar lÀmnas efter konfirmering vid annat laboratorium.

Laboratorierapportering

Pest Àr tillsammans med kolera och gula febern de enda kvarvarande karantÀnsjukdomarna. Y. pestis Àr anmÀlningspliktig enligt Smittskyddslagen (2004:168), allmÀnfarliga sjukdomar.

Referensfunktioner

Ej beslutade

REFERENSER

  • Harrison, D. Stora Döden. Ordfront 2000.
  • Perry, R.D., Petherston, J.D. Yersinia pestis – Etiologic agent of plague. Clin Microbiol Rev. 1997;10:35-66.