<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar</id>
	<title>Ögats infektioner och infektionsförsvar - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T09:37:54Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=6098&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Ögoninfektioner */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=6098&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-02-09T11:10:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Ögoninfektioner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 februari 2010 kl. 11.10&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l22&quot; &gt;Rad 22:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 22:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Talgkörtelinfektioner, vaglar, spontanläker som regel och kräver normalt ingen särskild behandling. De orsakas främst av &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039;. Vid yttre vaglar, dvs infekterade cilietalgkörtlar, kan incision påskynda läkningen. Inre vaglar, dvs infektion i Meiboms körtlar, kan hos vissa recidivera tätt och då bör antibiotika per os övervägas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Talgkörtelinfektioner, vaglar, spontanläker som regel och kräver normalt ingen särskild behandling. De orsakas främst av &amp;#039;&amp;#039;[[S. aureus]]&amp;#039;&amp;#039;. Vid yttre vaglar, dvs infekterade cilietalgkörtlar, kan incision påskynda läkningen. Inre vaglar, dvs infektion i Meiboms körtlar, kan hos vissa recidivera tätt och då bör antibiotika per os övervägas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Blefarit&amp;#039;&amp;#039; är en kronisk dubbelsidig inflammation av ögonlockskanterna. Man skiljer på flera typer, bl a huvudformerna ulcerativ, skvamös och seborroisk. Någon säker orsak till tillståndet har inte kunnat fastställas. Troligen spelar en dysfunktion i de inre &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;talgkörtlama &lt;/del&gt;in. Man har nämligen funnit en annan lipidsammansättning i sekret hos sjuka än hos friska. Kolonisation med koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och jästsvampen &amp;#039;&amp;#039;Malassezia furfur&amp;#039;&amp;#039; (&amp;#039;&amp;#039;Pityrosporum ovale&amp;#039;&amp;#039;) har också tillskrivits en roll, men uppgifter från skilda studier är motstridiga. Vaglar är en vanlig komplikation vilket ändå talar för en infektiös komponent i många fall. Sjukdomen är svårbehandlad. Lokala steroider ger god lindring, men ofta bara tillfälligt. Mikrobiologisk utredning kan i särskilt svåra eller akutiserade fall vara av värde.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Blefarit&amp;#039;&amp;#039; är en kronisk dubbelsidig inflammation av ögonlockskanterna. Man skiljer på flera typer, bl a huvudformerna ulcerativ, skvamös och seborroisk. Någon säker orsak till tillståndet har inte kunnat fastställas. Troligen spelar en dysfunktion i de inre &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;talgkörtlarna &lt;/ins&gt;in. Man har nämligen funnit en annan lipidsammansättning i sekret hos sjuka än hos friska. Kolonisation med koagulasnegativa stafylokocker, &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och jästsvampen &amp;#039;&amp;#039;Malassezia furfur&amp;#039;&amp;#039; (&amp;#039;&amp;#039;Pityrosporum ovale&amp;#039;&amp;#039;) har också tillskrivits en roll, men uppgifter från skilda studier är motstridiga. Vaglar är en vanlig komplikation vilket ändå talar för en infektiös komponent i många fall. Sjukdomen är svårbehandlad. Lokala steroider ger god lindring, men ofta bara tillfälligt. Mikrobiologisk utredning kan i särskilt svåra eller akutiserade fall vara av värde.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Infektiös dermatit&amp;#039;&amp;#039; förekommer huvudsakligen vid zoster oftalmicus varvid det är det övre ögonlocket som engageras, om inte också &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;n.&lt;/del&gt;maxillaris är angripen vilket är ovanligt. En betydligt sällsyntare orsak till infektiös dermatit är [[Herpes simplex virus]], vanligen då vid primärinfektion. Vid oklara fall kan det vara motiverat med &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;virusiso1ering &lt;/del&gt;från blåsmaterial.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Infektiös dermatit&amp;#039;&amp;#039; förekommer huvudsakligen vid zoster oftalmicus varvid det är det övre ögonlocket som engageras, om inte också &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Nervus &lt;/ins&gt;maxillaris är angripen vilket är ovanligt. En betydligt sällsyntare orsak till infektiös dermatit är [[Herpes simplex virus]], vanligen då vid primärinfektion. Vid oklara fall kan det vara motiverat med &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;virusisolering &lt;/ins&gt;från blåsmaterial.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;[[Molluscum contagiosum(Mollusker)]]&amp;#039;&amp;#039; på ögonlockshuden förekommer hos barn men är ovanligt hos vuxna utom vid [[HIV-infektion|aids]]. Ibland förekommer en samtidig förmodligen sekundärt till usöndring av viruspartiklar. Diagnosen är klinisk och behandlingen kirurgisk med kurettage.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;[[Molluscum contagiosum (Mollusker)]]&amp;#039;&amp;#039; på ögonlockshuden förekommer hos barn men är ovanligt hos vuxna utom vid [[HIV-infektion|aids]]. Ibland förekommer en samtidig förmodligen sekundärt till usöndring av viruspartiklar. Diagnosen är klinisk och behandlingen kirurgisk med kurettage.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Mjukdelsinfektion preseptal cellulit&amp;#039;&amp;#039;, förekommer bara efter trauma och är även då sällsynt. Den orsakas av virulenta bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolytiska &lt;/del&gt;streptokocker och clostridier. Odlingsprov kan erhållas från den abscess som vanligen bildas. Erysipelas är också ovanligt och svårt att verifiera etiologiskt, men man kan försöka isolera streptokockerna från konjunktivalsäck. Alla fall av mjukdelsinfektion ska behandlas med systemiska antibiotika.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Mjukdelsinfektion preseptal cellulit&amp;#039;&amp;#039;, förekommer bara efter trauma och är även då sällsynt. Den orsakas av virulenta bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolyserande &lt;/ins&gt;streptokocker och clostridier. Odlingsprov kan erhållas från den abscess som vanligen bildas. Erysipelas är också ovanligt och svårt att verifiera etiologiskt, men man kan försöka isolera streptokockerna från konjunktivalsäck. Alla fall av mjukdelsinfektion ska behandlas med systemiska antibiotika.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Den vanligaste infektionen i tårsystemet är tårsäcksinflammation, dakryocystit. Den beror på ett distalt tårvägshinder. Etiologin är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, koagulasnegativa stafylokocker och ganska ofta &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolytiska &lt;/del&gt;streptokocker och gramnegativa stavar. Dakryocystit behandlas med systemiska antibiotika. Vid behandlings svikt är odling indicerad. Kirurgiska åtgärder för att åstadkomma fri passage av tårar ner till näshålan krävs vid remitterande eller kronisk dakryocystit.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Den vanligaste infektionen i tårsystemet är tårsäcksinflammation, dakryocystit. Den beror på ett distalt tårvägshinder. Etiologin är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, koagulasnegativa stafylokocker och ganska ofta &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolyserande  &lt;/ins&gt;streptokocker och gramnegativa stavar. Dakryocystit behandlas med systemiska antibiotika. Vid behandlings svikt är odling indicerad. Kirurgiska åtgärder för att åstadkomma fri passage av tårar ner till näshålan krävs vid remitterande eller kronisk dakryocystit.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket sällsynt är tårkanalsinfektion, kanalikulit. Den är kronisk och orsakas av bla &amp;#039;&amp;#039;[[Actinomyces israelii]], [[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; eller aspergillusarter. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;konkrementbildning &lt;/del&gt;är regel och behandlingen består av renspolning och ibland uppklippning av kanaliklarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket sällsynt är tårkanalsinfektion, kanalikulit. Den är kronisk och orsakas av bla &amp;#039;&amp;#039;[[Actinomyces israelii]], [[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; eller aspergillusarter. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Konkrementbildning &lt;/ins&gt;är regel och behandlingen består av renspolning och ibland uppklippning av kanaliklarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket ovanlig är också tårkörtelinfektion, dakryoadenit. Agens kan ha nått körteln hämatogent som vid infektion med [[gonokocker]] men tillståndet kan också ses vid infektion med EB-, influensa-, eller parotitvirus. Diagnostiskt prov tas i dessa fall från annat fokus än ögat. En exogen spridning av bakterier via utförsgångarna i konjunktiva upp till körteln är också möjlig. &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolytiska &lt;/del&gt;streptokocker är orsaker i dessa fall. Odlingsprov tas från övre palpebrala konjunktiva temporalt. Kroniska infektioner i tårkörteln kan förekomma vid bl a [[tuberkulos]], [[syfilis]] och mykoser. Biopsi krävs för diagnos. Dakryoadenit ska systembehandlas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket ovanlig är också tårkörtelinfektion, dakryoadenit. Agens kan ha nått körteln hämatogent som vid infektion med [[gonokocker]] men tillståndet kan också ses vid infektion med EB-, influensa-, eller parotitvirus. Diagnostiskt prov tas i dessa fall från annat fokus än ögat. En exogen spridning av bakterier via utförsgångarna i konjunktiva upp till körteln är också möjlig. &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolyserande &lt;/ins&gt;streptokocker är orsaker i dessa fall. Odlingsprov tas från övre palpebrala konjunktiva temporalt. Kroniska infektioner i tårkörteln kan förekomma vid bl a [[tuberkulos]], [[syfilis]] och mykoser. Biopsi krävs för diagnos. Dakryoadenit ska systembehandlas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Bindehinnan (konjunktiva) ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Bindehinnan (konjunktiva) ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l43&quot; &gt;Rad 43:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 43:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Konjunktiviternas skilda utsenden kan ge en diagnostisk vägledning, etiologin står inom parentes:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Konjunktiviternas skilda utsenden kan ge en diagnostisk vägledning, etiologin står inom parentes:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;purulent konjunktivit ([[gonokocker]]), mukopurulent konjunktivit (bakterier), serös konjunktivit (virus), follikulär konjunktivit (virus och [[klamydia|&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;chlamydia&lt;/del&gt;]]), pseudomembranös konjunktivit (virus, streptokocker), membranös konjunktivit ([[difteri]]), hemorragisk konjunktivit ([[adenovirus]] och &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;). [[Enterovirus]] är agens vid akut hemorragisk &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;koujunktivit &lt;/del&gt;som förekommer i epidemier främst i Asien) och keratokonjunktivit - dvs att infektionen gripit över på kornea (virus, [[klamydia]] och [[gonokocker]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;purulent konjunktivit ([[gonokocker]]), mukopurulent konjunktivit (bakterier), serös konjunktivit (virus), follikulär konjunktivit (virus och [[klamydia|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;klamydia&lt;/ins&gt;]]), pseudomembranös konjunktivit (virus, streptokocker), membranös konjunktivit ([[difteri]]), hemorragisk konjunktivit ([[adenovirus]] och &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;). [[Enterovirus]] är agens vid akut hemorragisk &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;konjunktivit &lt;/ins&gt;som förekommer i epidemier främst i Asien) och keratokonjunktivit - dvs att infektionen gripit över på kornea (virus, [[klamydia]] och [[gonokocker]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*En lika omtalad som ovanlig form är det s k Parmauds okuloglandulära syndrom som innebär ensidig granulomatös konjunktivit med preaurikulärt lymfkörtelengagemang. Orsaker som cat scratch disease (&amp;#039;&amp;#039;Rochalimaea henselae&amp;#039;&amp;#039;), [[tuberkulos]], [[syfilis]], [[tularemi]] och [[klamydia]] har angivits.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*En lika omtalad som ovanlig form är det s k Parmauds okuloglandulära syndrom som innebär ensidig granulomatös konjunktivit med preaurikulärt lymfkörtelengagemang. Orsaker som cat scratch disease (&amp;#039;&amp;#039;Rochalimaea henselae&amp;#039;&amp;#039;), [[tuberkulos]], [[syfilis]], [[tularemi]] och [[klamydia]] har angivits.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l56&quot; &gt;Rad 56:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 56:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Ögonhålans (orbitas) mjukdelar ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Ögonhålans (orbitas) mjukdelar ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En direkt bakteriell invasion via ett trauma eller från ett näraliggande fokus som vid sinuit eller endoftalmit kan orsaka ett orbitalt flegmone. Vanligaste patogener är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahäinolytiska &lt;/del&gt;streptokocker och hos små barn &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;. Patienten får allmänsymptom som feber och leukocytos. Tillståndet är allvarligt med risk för synnervspåverkan och i extremfall infektionsspridning intrakraniellt. Vid abscessbildning finns möjlighet att ta aspirat för odling.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En direkt bakteriell invasion via ett trauma eller från ett näraliggande fokus som vid sinuit eller endoftalmit kan orsaka ett orbitalt flegmone. Vanligaste patogener är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;betahämolyserande &lt;/ins&gt;streptokocker och hos små barn &amp;#039;&amp;#039;[[Haemophilus influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;. Patienten får allmänsymptom som feber och leukocytos. Tillståndet är allvarligt med risk för synnervspåverkan och i extremfall infektionsspridning intrakraniellt. Vid abscessbildning finns möjlighet att ta aspirat för odling.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En speciell och sällsynt variant av tillståndet är den potentiellt letala mukormykosen, som orsakas av svampar tillhörande mukorales. Den kan förekomma hos immunsupprimerade framför allt diabetiker med dålig metabol kontroll. Infektionen sprids via kärl från näshålan via sinus upp till orbita. Omfattande skiljer detta flegmone från de bakteriellt orsakade. Diagnosen ställs i första hand histologiskt. Flegmonen kräver systemterapi ibland i kombination med kirurgisk behandling.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En speciell och sällsynt variant av tillståndet är den potentiellt letala mukormykosen, som orsakas av svampar tillhörande mukorales. Den kan förekomma hos immunsupprimerade framför allt diabetiker med dålig metabol kontroll. Infektionen sprids via kärl från näshålan via sinus upp till orbita. Omfattande &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;nekrosbildning &lt;/ins&gt;skiljer detta flegmone från de bakteriellt orsakade. Diagnosen ställs i första hand histologiskt. Flegmonen kräver systemterapi ibland i kombination med kirurgisk behandling.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l93&quot; &gt;Rad 93:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 93:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De kan samtidigt eller var för sig drabbas av inflammation: korioidit, korioretinit eller retinit. I många fall är korioretinit ett immunologiskt delfenomen i en inflammatorisk systemsjukdom. I en betydande del av fallen finns dock ett klart samband med ett infektiöst agens, nämligen efter protozoinfestation med &amp;#039;&amp;#039;Toxoplasma gondii&amp;#039;&amp;#039; i moderlivet. Toxoplasmas cystform kan senare i livet reaktiveras och orsaka utbredda korioretiniter med synfallsbortfall och synnedsättning som följd. Diagnosen är klinisk och underbyggs med påvisbar antikroppstiter i serum.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De kan samtidigt eller var för sig drabbas av inflammation: korioidit, korioretinit eller retinit. I många fall är korioretinit ett immunologiskt delfenomen i en inflammatorisk systemsjukdom. I en betydande del av fallen finns dock ett klart samband med ett infektiöst agens, nämligen efter protozoinfestation med &amp;#039;&amp;#039;Toxoplasma gondii&amp;#039;&amp;#039; i moderlivet. Toxoplasmas cystform kan senare i livet reaktiveras och orsaka utbredda korioretiniter med synfallsbortfall och synnedsättning som följd. Diagnosen är klinisk och underbyggs med påvisbar antikroppstiter i serum.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Den &lt;/del&gt;yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;som &lt;/ins&gt;yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. Virusspecifikt DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med PCR-teknik. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. Virusspecifikt DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med PCR-teknik. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l109&quot; &gt;Rad 109:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 109:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi#Tabell 4. Etiologi postoperativ endoftalmit|tabell 4]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi#Tabell 4. Etiologi postoperativ endoftalmit|tabell 4]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;candida &lt;/del&gt;är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För säker diagnos krävs provtagning från främre kammare och glaskropp. Systemiska antibiotika såsom cefalosporin penetrerar ögongloben relativt väl men erforderliga koncentrationer uppnås inte förrän på andra behandlingsdygnet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För säker diagnos krävs provtagning från främre kammare och glaskropp. Systemiska antibiotika såsom cefalosporin penetrerar ögongloben relativt väl men erforderliga koncentrationer uppnås inte förrän på andra behandlingsdygnet.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5682&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Främre kammaren och glaskroppen */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5682&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:14:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Främre kammaren och glaskroppen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l107&quot; &gt;Rad 107:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 107:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Endoftalmit&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; innebär en invasion av mikroorganismer i ögats inre, dvs i främre kammaren och i glaskroppen. Risken för total blindhet är mycket stor och i endast hälften av fallen kvarstår en användbar funktion efter läkning.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Endoftalmit&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; innebär en invasion av mikroorganismer i ögats inre, dvs i främre kammaren och i glaskroppen. Risken för total blindhet är mycket stor och i endast hälften av fallen kvarstår en användbar funktion efter läkning.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;#Tabell 4. Etiologi postoperativ endoftalmit|tabell 4&lt;/ins&gt;]]).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och candida är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och candida är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5681&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Främre kammaren och glaskroppen */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5681&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:14:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Främre kammaren och glaskroppen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l107&quot; &gt;Rad 107:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 107:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Endoftalmit&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; innebär en invasion av mikroorganismer i ögats inre, dvs i främre kammaren och i glaskroppen. Risken för total blindhet är mycket stor och i endast hälften av fallen kvarstår en användbar funktion efter läkning.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Endoftalmit&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; innebär en invasion av mikroorganismer i ögats inre, dvs i främre kammaren och i glaskroppen. Risken för total blindhet är mycket stor och i endast hälften av fallen kvarstår en användbar funktion efter läkning.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tabell IV&lt;/del&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Exogen endoftalmit uppträder efter perforerande trauma, efter intraokulär kirurgi eller vid en perforerande keratit. Incidensen av endoftalmit efter perforerande trauma är i internationella material 3-8 %, i Sverige dock ovanligare. Postoperativ endoftalmit (efter ffa kataraktingrepp) uppträder i en frekvens av 0,1-0,3 % i västvärlden. Grampositiva bakterier är dominerande agens (se &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi]]&lt;/ins&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och candida är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Endogen endoftalmit uppträder när mikroorganismerna sprids med blodet från ett annat fokus, exempelvis från en meningit eller en endokardit. Immunsuppression och tidigare ögoningrepp är predisponerande faktorer. Betahämolytiska streptokocker, &amp;#039;&amp;#039;[[H. influenzae]]&amp;#039;&amp;#039;, och candida är exempel på agens. Tillståndet har observerats ca 2 gånger per år i Stockholmsområdet den senaste 4-årsperioden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5680&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5680&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:12:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.12&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l101&quot; &gt;Rad 101:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 101:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Oftalmomyiasis innebär infestation med fluglarver. I Sverige har under senare år enstaka fall av intraokulär förekomst av styngflugans larv rapporterats. Larven är obligat parasit på ren och kontakt med ren är en förutsättning för sjukdom. Larven ger en uveit och har ibland kunnat lokaliseras i retina. Den bör om möjligt avlägsnas kirurgiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Oftalmomyiasis innebär infestation med fluglarver. I Sverige har under senare år enstaka fall av intraokulär förekomst av styngflugans larv rapporterats. Larven är obligat parasit på ren och kontakt med ren är en förutsättning för sjukdom. Larven ger en uveit och har ibland kunnat lokaliseras i retina. Den bör om möjligt avlägsnas kirurgiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektiösa eller infektionsassocierade korioretiniter, med undantag för HIV- &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;etinopatin &lt;/del&gt;ska behandlas med kausal systemterapi, ibland i kombination med steroider.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektiösa eller infektionsassocierade korioretiniter, med undantag för HIV-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;retinopatin &lt;/ins&gt;ska behandlas med kausal systemterapi, ibland i kombination med steroider.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Främre kammaren och glaskroppen ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Främre kammaren och glaskroppen ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5679&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5679&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:12:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.12&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l95&quot; &gt;Rad 95:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 95:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati. Den yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati. Den yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. Virusspecifikt DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;PCRteknik&lt;/del&gt;. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. Virusspecifikt DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;PCR-teknik&lt;/ins&gt;. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sporadiskt förekommande är okulär infestation med larver från hundens och kattens spolmask toxocara. Den kan ge subretinal abscessbildning hos barn. Diagnosen stöds med serologi.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sporadiskt förekommande är okulär infestation med larver från hundens och kattens spolmask toxocara. Den kan ge subretinal abscessbildning hos barn. Diagnosen stöds med serologi.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l101&quot; &gt;Rad 101:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 101:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Oftalmomyiasis innebär infestation med fluglarver. I Sverige har under senare år enstaka fall av intraokulär förekomst av styngflugans larv rapporterats. Larven är obligat parasit på ren och kontakt med ren är en förutsättning för sjukdom. Larven ger en uveit och har ibland kunnat lokaliseras i retina. Den bör om möjligt avlägsnas kirurgiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Oftalmomyiasis innebär infestation med fluglarver. I Sverige har under senare år enstaka fall av intraokulär förekomst av styngflugans larv rapporterats. Larven är obligat parasit på ren och kontakt med ren är en förutsättning för sjukdom. Larven ger en uveit och har ibland kunnat lokaliseras i retina. Den bör om möjligt avlägsnas kirurgiskt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektiösa eller infektionsassocierade korioretiniter, med undantag för HIV- &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;retinopatin &lt;/del&gt;ska behandlas med kausal systemterapi, ibland i kombination med steroider.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Infektiösa eller infektionsassocierade korioretiniter, med undantag för HIV- &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;etinopatin &lt;/ins&gt;ska behandlas med kausal systemterapi, ibland i kombination med steroider.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Främre kammaren och glaskroppen ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Främre kammaren och glaskroppen ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5678&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5678&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:11:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Åderhinnan (korioidea) och näthinnan (retina)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.11&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l95&quot; &gt;Rad 95:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 95:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati. Den yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Infektiös retinal vaskulit uppträder hos immunsupprimerade. HIV orsakar en retinopati. Den yttrar sig som mjuka exsudat och blödningar och ses hos 60-70 % av alla patienter med lågt antal T-hjälparceller. Hos 25-30 % av aidspatienterna uppträder CMV-retinit som, till skillnad från HIV-retinopatin, kan vara synhotande. Diagnosen är klinisk men kan ibland konfirmeras med PCR på prov från kammarvätska/glaskropp eller perifert blod. HIV-serologi är ett naturligt led i utredning av misstänkt CMV-retinit om inte HIV-diagnosen redan är känd.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Viusspecifikt &lt;/del&gt;DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med PCRteknik. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;På 70-talet beskrevs för första gången en ovanlig infektiös vaskulit, sk akut retinal nekros. Indirekta diagnostiska metoder såsom serologiska och intratekala samt intraokulära antikroppsstudier har kunnat ringa in Herpes simplex och Varicella zoster som agens men cytomegalovirus (CMV) har också diskuterats. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Virusspecifikt &lt;/ins&gt;DNA bar påvisats i glaskroppsmaterial/kammarvätska med PCRteknik. Sjukdomen drabbar såväl immunkompetenta som immunsupprimerade individer. Den kan i sin aggressivare form leda till en obotlig näthinneavlossning med blindhet som följd. Det andra ögat kan angripas med flera decenniers latens. Akut retinal nekros kan uppträda nära inpå ett skov av zoster oftalmicus, men oftast föreligger ingen koppling till övrigt aktuellt herpesengagemang.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sporadiskt förekommande är okulär infestation med larver från hundens och kattens spolmask toxocara. Den kan ge subretinal abscessbildning hos barn. Diagnosen stöds med serologi.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sporadiskt förekommande är okulär infestation med larver från hundens och kattens spolmask toxocara. Den kan ge subretinal abscessbildning hos barn. Diagnosen stöds med serologi.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5677&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Hornhinnan  (kornea) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5677&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:10:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Hornhinnan  (kornea)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.10&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l72&quot; &gt;Rad 72:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 72:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ett särfall utgör den fruktade men idag extremt sällsynta gonokockkonjunktiviten som kan övergå i en perforerande keratit. Vid misstanke om denna etiologi är odling och direktmikroskopi obligatoriska.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ett särfall utgör den fruktade men idag extremt sällsynta gonokockkonjunktiviten som kan övergå i en perforerande keratit. Vid misstanke om denna etiologi är odling och direktmikroskopi obligatoriska.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bakterier och i undantagsfall svamp och parasiten &amp;#039;&amp;#039;[[Acanthamoeba]]&amp;#039;&amp;#039; orsakar övriga former av keratit (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi|etiologitabeller]] (V, VII)). Predisponerande faktorer är immunsuppression (t ex diabetes, alkoholism, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;I{IV &lt;/del&gt;och cytostatikaterapi) och olika former av kornealt trauma (t ex tryckstegring med hornhinnesvullnad, kontaktlinsbärande, nedsatt blinkningsförmåga, försämrad hornhinnesensibilitet och tidigare operationer). Dessa keratiter uppträder med infiltrat som kan sprida sig på djupet, sk ulcerativ keratit. Inte sällan ses en reaktiv irit med hypopyon. I Sverige beräknas det årliga antalet sjukhusvårdade fall av infektiös keratit (ej inräknat de virusorsakade) uppgå till ungefär 200. Av dessa betingas ca 40 av kontaktlinsbruk. Särskilt fruktad för sin perforationsbenägenhet är &amp;#039;&amp;#039;[[Pseudomonas aeruginosa]]&amp;#039;&amp;#039; som är en betydelsefull patogen vid kontaklinsassocierad keratit.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bakterier och i undantagsfall svamp och parasiten &amp;#039;&amp;#039;[[Acanthamoeba]]&amp;#039;&amp;#039; orsakar övriga former av keratit (se [[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi|etiologitabeller]] (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;III-&lt;/ins&gt;V, VII)). Predisponerande faktorer är immunsuppression (t ex diabetes, alkoholism, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;HIV &lt;/ins&gt;och cytostatikaterapi) och olika former av kornealt trauma (t ex tryckstegring med hornhinnesvullnad, kontaktlinsbärande, nedsatt blinkningsförmåga, försämrad hornhinnesensibilitet och tidigare operationer). Dessa keratiter uppträder med infiltrat som kan sprida sig på djupet, sk ulcerativ keratit. Inte sällan ses en reaktiv irit med hypopyon. I Sverige beräknas det årliga antalet sjukhusvårdade fall av infektiös keratit (ej inräknat de virusorsakade) uppgå till ungefär 200. Av dessa betingas ca 40 av kontaktlinsbruk. Särskilt fruktad för sin perforationsbenägenhet är &amp;#039;&amp;#039;[[Pseudomonas aeruginosa]]&amp;#039;&amp;#039; som är en betydelsefull patogen vid kontaklinsassocierad keratit.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En annan allvarlig men ovanlig orsak till keratit hos kontaktlinsbärare ar parasiten &amp;#039;&amp;#039;Acanthamoeba&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En annan allvarlig men ovanlig orsak till keratit hos kontaktlinsbärare ar parasiten &amp;#039;&amp;#039;Acanthamoeba&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5676&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Hornhinnan  (kornea) */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5676&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:08:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Hornhinnan  (kornea)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.08&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l72&quot; &gt;Rad 72:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 72:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ett särfall utgör den fruktade men idag extremt sällsynta gonokockkonjunktiviten som kan övergå i en perforerande keratit. Vid misstanke om denna etiologi är odling och direktmikroskopi obligatoriska.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Ett särfall utgör den fruktade men idag extremt sällsynta gonokockkonjunktiviten som kan övergå i en perforerande keratit. Vid misstanke om denna etiologi är odling och direktmikroskopi obligatoriska.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bakterier och i undantagsfall svamp och parasiten &amp;#039;&amp;#039;[[Acanthamoeba]]&amp;#039;&amp;#039; orsakar övriga former av keratit (se etiologitabeller &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fn-&lt;/del&gt;V, VII). Predisponerande faktorer är immunsuppression (t ex diabetes, alkoholism, I{IV och cytostatikaterapi) och olika former av kornealt trauma (t ex tryckstegring med hornhinnesvullnad, kontaktlinsbärande, nedsatt blinkningsförmåga, försämrad hornhinnesensibilitet och tidigare operationer). Dessa keratiter uppträder med infiltrat som kan sprida sig på djupet, sk ulcerativ keratit. Inte sällan ses en reaktiv irit med hypopyon. I Sverige beräknas det årliga antalet sjukhusvårdade fall av infektiös keratit (ej inräknat de virusorsakade) uppgå till ungefär 200. Av dessa betingas ca 40 av kontaktlinsbruk. Särskilt fruktad för sin perforationsbenägenhet är &amp;#039;&amp;#039;[[Pseudomonas aeruginosa]]&amp;#039;&amp;#039; som är en betydelsefull patogen vid kontaklinsassocierad keratit.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bakterier och i undantagsfall svamp och parasiten &amp;#039;&amp;#039;[[Acanthamoeba]]&amp;#039;&amp;#039; orsakar övriga former av keratit (se &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Tabellariska översikter av ögoninfektioner och deras etiologi|&lt;/ins&gt;etiologitabeller&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] (&lt;/ins&gt;V, VII&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;)&lt;/ins&gt;). Predisponerande faktorer är immunsuppression (t ex diabetes, alkoholism, I{IV och cytostatikaterapi) och olika former av kornealt trauma (t ex tryckstegring med hornhinnesvullnad, kontaktlinsbärande, nedsatt blinkningsförmåga, försämrad hornhinnesensibilitet och tidigare operationer). Dessa keratiter uppträder med infiltrat som kan sprida sig på djupet, sk ulcerativ keratit. Inte sällan ses en reaktiv irit med hypopyon. I Sverige beräknas det årliga antalet sjukhusvårdade fall av infektiös keratit (ej inräknat de virusorsakade) uppgå till ungefär 200. Av dessa betingas ca 40 av kontaktlinsbruk. Särskilt fruktad för sin perforationsbenägenhet är &amp;#039;&amp;#039;[[Pseudomonas aeruginosa]]&amp;#039;&amp;#039; som är en betydelsefull patogen vid kontaklinsassocierad keratit.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En annan allvarlig men ovanlig orsak till keratit hos kontaktlinsbärare ar parasiten &amp;#039;&amp;#039;Acanthamoeba&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;En annan allvarlig men ovanlig orsak till keratit hos kontaktlinsbärare ar parasiten &amp;#039;&amp;#039;Acanthamoeba&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5675&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Tårsystemet */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5675&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:04:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Tårsystemet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l32&quot; &gt;Rad 32:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 32:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Den vanligaste infektionen i tårsystemet är &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tårsäcksinflammatiohl&lt;/del&gt;, dakryocystit. Den beror på ett distalt tårvägshinder. Etiologin är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, koagulasnegativa stafylokocker och ganska ofta betahämolytiska streptokocker och gramnegativa stavar. Dakryocystit behandlas med systemiska antibiotika. Vid behandlings svikt är odling indicerad. Kirurgiska åtgärder för att åstadkomma fri passage av tårar ner till näshålan krävs vid remitterande eller kronisk dakryocystit.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Den vanligaste infektionen i tårsystemet är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tårsäcksinflammation&lt;/ins&gt;, dakryocystit. Den beror på ett distalt tårvägshinder. Etiologin är &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, koagulasnegativa stafylokocker och ganska ofta betahämolytiska streptokocker och gramnegativa stavar. Dakryocystit behandlas med systemiska antibiotika. Vid behandlings svikt är odling indicerad. Kirurgiska åtgärder för att åstadkomma fri passage av tårar ner till näshålan krävs vid remitterande eller kronisk dakryocystit.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket sällsynt är &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tårkana1sinfektion&lt;/del&gt;, kanalikulit. Den är kronisk och orsakas av bla &amp;#039;&amp;#039;[[Actinomyces israelii]], [[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; eller aspergillusarter. konkrementbildning är regel och behandlingen består av renspolning och ibland uppklippning av kanaliklarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket sällsynt är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tårkanalsinfektion&lt;/ins&gt;, kanalikulit. Den är kronisk och orsakas av bla &amp;#039;&amp;#039;[[Actinomyces israelii]], [[Candida albicans]]&amp;#039;&amp;#039; eller aspergillusarter. konkrementbildning är regel och behandlingen består av renspolning och ibland uppklippning av kanaliklarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket ovanlig är också tårkörtelinfektion, dakryoadenit. Agens kan ha nått körteln hämatogent som vid infektion med [[gonokocker]] men tillståndet kan också ses vid infektion med EB-, influensa-, eller parotitvirus. Diagnostiskt prov tas i dessa fall från annat fokus än ögat. En exogen spridning av bakterier via utförsgångarna i konjunktiva upp till körteln är också möjlig. &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och betahämolytiska streptokocker är orsaker i dessa fall. Odlingsprov tas från övre palpebrala konjunktiva temporalt. Kroniska infektioner i tårkörteln kan förekomma vid bl a [[tuberkulos]], [[syfilis]] och mykoser. Biopsi krävs för diagnos. Dakryoadenit ska systembehandlas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*Mycket ovanlig är också tårkörtelinfektion, dakryoadenit. Agens kan ha nått körteln hämatogent som vid infektion med [[gonokocker]] men tillståndet kan också ses vid infektion med EB-, influensa-, eller parotitvirus. Diagnostiskt prov tas i dessa fall från annat fokus än ögat. En exogen spridning av bakterier via utförsgångarna i konjunktiva upp till körteln är också möjlig. &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039; och betahämolytiska streptokocker är orsaker i dessa fall. Odlingsprov tas från övre palpebrala konjunktiva temporalt. Kroniska infektioner i tårkörteln kan förekomma vid bl a [[tuberkulos]], [[syfilis]] och mykoser. Biopsi krävs för diagnos. Dakryoadenit ska systembehandlas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Bindehinnan (konjunktiva) ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Bindehinnan (konjunktiva) ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5674&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Ögonlocken */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=%C3%96gats_infektioner_och_infektionsf%C3%B6rsvar&amp;diff=5674&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-17T10:03:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Ögonlocken&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 januari 2010 kl. 10.03&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l28&quot; &gt;Rad 28:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 28:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;[[Molluscum contagiosum(Mollusker)]]&amp;#039;&amp;#039; på ögonlockshuden förekommer hos barn men är ovanligt hos vuxna utom vid [[HIV-infektion|aids]]. Ibland förekommer en samtidig förmodligen sekundärt till usöndring av viruspartiklar. Diagnosen är klinisk och behandlingen kirurgisk med kurettage.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;[[Molluscum contagiosum(Mollusker)]]&amp;#039;&amp;#039; på ögonlockshuden förekommer hos barn men är ovanligt hos vuxna utom vid [[HIV-infektion|aids]]. Ibland förekommer en samtidig förmodligen sekundärt till usöndring av viruspartiklar. Diagnosen är klinisk och behandlingen kirurgisk med kurettage.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Mjukdelsinfektion preseptal cellulit&amp;#039;&amp;#039;, förekommer bara efter trauma och är även då sällsynt. Den orsakas av virulenta bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, betahämolytiska streptokocker och clostridier. Odlingsprov kan erhållas från den abscess som vanligen bildas. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/del&gt;Erysipelas är också ovanligt och svårt att verifiera etiologiskt, men man kan försöka isolera streptokockerna från &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;konjunktiva1säck &lt;/del&gt;Alla fall av mjukdelsinfektion ska behandlas med systemiska antibiotika.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;*&amp;#039;&amp;#039;Mjukdelsinfektion preseptal cellulit&amp;#039;&amp;#039;, förekommer bara efter trauma och är även då sällsynt. Den orsakas av virulenta bakterier som &amp;#039;&amp;#039;S. aureus&amp;#039;&amp;#039;, betahämolytiska streptokocker och clostridier. Odlingsprov kan erhållas från den abscess som vanligen bildas. Erysipelas är också ovanligt och svårt att verifiera etiologiskt, men man kan försöka isolera streptokockerna från &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;konjunktivalsäck. &lt;/ins&gt;Alla fall av mjukdelsinfektion ska behandlas med systemiska antibiotika.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Tårsystemet ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>