Akut otitis media - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Etiologi/patogenes */

2012-06-02T08:20:25Z

Etiologi/patogenes

Magnus Thore: /* Etiologi/patogenes */

2009-12-14T08:35:48Z

Etiologi/patogenes

Magnus Thore: /* Mikrobiologisk diagnostik */

2009-10-24T16:11:21Z

Mikrobiologisk diagnostik

Magnus Thore: Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)'' ---- == Akut otitis media == == Definition == Varig infektion i mellanörat. ==…'

2009-10-24T16:02:58Z

Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)'' ---- == Akut otitis media == == Definition == Varig infektion i mellanörat. ==…'

Ny sida

''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)]]''

----

== Akut otitis media ==

== Definition ==
Varig infektion i mellanörat.

== Etiologi/patogenes ==
''[[S. pneumoniae]], [[H. influenzae]], [[M. catarrhalis]]'' och GAS. Akut bakteriell otit är en av de vanligaste komplikationerna till övre luftvägsinfektioner orsakade av RS-virus, [[influensa]], [[enterovirus]] och [[rhinovirus]]. Vid seklets början var [[GAS]] den vanligaste orsaken till akut otit. Komplikationer som mastoidit och [[meningit]] med betydande dödlighet eller svåra resttillstånd var ej ovanliga. Vid mitten av seklet minskade betydelsen av GAS som etiologi och [[pneumokocker]]na intog första platsen. Studier utförda på 80-talet brukar rapportera andelen pneumokocker till 30-50 %, ''H influenzae'' 15-30 % (de högre siffrorna hos otitbenägna barn), ''M catarrhalis'' 1-9 % och GAS 2-5%. En översikt av olika studier visas i Tabell 1. Det bör framhållas att ''S aureus'' bör betraktas som kontaminant från yttre hörselgången.

=== Tabell 1 Bakteriefynd (%) i mellanöresekret vid akut otit i studier från olika år (4). ===

Små barn är ofta koloniserade i orofarynx med [[pneumokocker]], ''[[H. influenzae]]'', ''[[M. catarrhalis]]'', och i låg frekvens även med GAS. Detta medför att nasofarynxodling har ett begränsat diagnostiskt värde. Det är dock viktigt att påpeka att den stam som isoleras i mellanörat praktiskt taget alltid återfinns i nasofarynx (5-7).

=== Sjukdomsbild ===
Akut otit uppträder vanligen i samband med en förkylning och debuterar ofta nattetid med smärta i örat. Allmäntillståndet är inte påverkat i det typiska fallet. Trumhinnan är tjock strukturlös, vit eller röd och buktande. Efter en perforation ses ofta en
chagrinerad trumhinna (röd med vita prickar). ''Terapisvikt'' innebär oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande inflammation i mellanörat trots minst tre dygns antibiotikabehandling. Med ''recidiv'' (återinsjuknande) i akut öroninflammation avses en ny episod inom 30 dagar uppträdande efter ett symtomfritt intervall. Recidiv och terapisvikt kan orsakas av dålig terapiföljsamhet vid behandling, antibiotikaresistens, fysiologisk eller förvärvad immunbrist. Vid recidiv är pneumokocker vanligaste etiologin medan ''H influenzae'' dominerar vid terapisvikt.

=== Mikrobiologisk diagnostik ===
Odling är indicerad vid terapisvikt och upprepade recidiv. Aspiration genom intakt trumhinna är att föredra för optimal mikrobiologisk diagnostik.

Mastoidit

Definition: Purulent infektion i det till mellanörat närliggande spongiösa benet, processus mastoideus.

Etiologi: S pneumoniae, H infiuenzae och betahemolyserande streptokocker grupp A (8).

Sjukdomsbild: Mastoidit är en ovanlig, men fortfarande förekommande komplikation till akut otit. Symtomen är rodnad och svullnad bakom örat. I regel föreligger samtidigt en varig flytning ur örat. Feber kan saknas och allmäntillståndet behöver inte vara påverkat. Risk finns för genombrott av infektionen till centrala nervsystemet med bakteriell meningit som följd.

Mikrobiologisk diagnostik: Odling av öronsekret efter paracentes och nasofarynxodling.

Serös otitis medla - Otosalpingit

Definition: Icke varig vätska i mellanörat utan akuta smättor.

Etiologi och patogenes: Etiologin är kontroversiell men mycket talar för en långvarig inflammatorisk reaktion efter akuta och kroniska infektioner omfattande örontrumpet, mellanöra och den lymfoida väv-
naden i nasofarynx (adenoiden), och nedsatt funktion hos örontrumpeten.

Sjukdomsbild: Serös otitis media är vanligast hos förskolebarn Symtomen är hörselnedsättning och lockkänsla, ej smärta. Besvären kan dock vara ringa och det är inte ovanligt att sjukdomen upptäcks vid den första hörselkontrollen

Mikrobiologisk diaganostik: I rutinfal1etär odlingsdiagnostik ej indicerad då otosalpingit vanligen ej antibiotikabehandlas Om kliniskt motiverat är aspiration av sekret genom intakt trumhinna att föredra.

Kronisk otitis media

Definition och sjukdomsbild: Begreppet kronisk otit innefattar en stort antal tillstånd av olika svårighetsgrad t ex trumhinneperforation som inte läkt, en kronisk adhesiv otit eller kolesteatom. Patienter med dessa sjukdomar än regel opåverkade och söker sjukvård för flytning ur örat beroende på sekundär bakteriell pålagring.

Mikrobiologiska fynd: Gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae, Pseudomonas spp, anaeroba bakterier, företrädesvis Bacteroides spp, jästsvanip och Aspergillus spp.

Mikrobioiogisk diagnostik: Odling av sekretprov med pinne från afficierat område.

[[Kategori:ÖLI]]

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2012 kl. 08.20
Rad 9:		Rad 9:

	== Etiologi/patogenes ==		== Etiologi/patogenes ==
−	''[[S. pneumoniae]], [[H. influenzae]], [[M. catarrhalis]]'' och GAS. Akut bakteriell otit är en av de vanligaste komplikationerna till övre luftvägsinfektioner orsakade av [[RSV\|RS-virus]], [[influensa]], [[enterovirus]] och [[rhinovirus]]. Vid seklets början var [[GAS]] den vanligaste orsaken till akut otit. Komplikationer som mastoidit och [[meningit]] med betydande dödlighet eller svåra resttillstånd var ej ovanliga. Vid mitten av seklet minskade betydelsen av GAS som etiologi och [[pneumokocker]]na intog första platsen. Studier utförda på 80-talet brukar rapportera andelen pneumokocker till 30-50 %, ''H. influenzae'' 15-30 % (de högre siffrorna hos otitbenägna barn), ''M catarrhalis'' 1-9 % och GAS 2-5%. En översikt av olika studier visas i Tabell 1. Det bör framhållas att ''S. aureus'' bör betraktas som kontaminant från yttre hörselgången.	+	''[[S. pneumoniae]], [[H. influenzae]], [[M. catarrhalis]]'' och GAS. Akut bakteriell otit är en av de vanligaste komplikationerna till övre luftvägsinfektioner orsakade av [[RSV\|RS-virus]], [[influensa]], [[enterovirus]] och [[rhinovirus]]. Vid seklets början var [[Streptococcus pyogenes\|GAS]] den vanligaste orsaken till akut otit. Komplikationer som mastoidit och [[meningit]] med betydande dödlighet eller svåra resttillstånd var ej ovanliga. Vid mitten av seklet minskade betydelsen av GAS som etiologi och [[pneumokocker]]na intog första platsen. Studier utförda på 80-talet brukar rapportera andelen pneumokocker till 30-50 %, ''H. influenzae'' 15-30 % (de högre siffrorna hos otitbenägna barn), ''M catarrhalis'' 1-9 % och GAS 2-5%. En översikt av olika studier visas i Tabell 1. Det bör framhållas att ''S. aureus'' bör betraktas som kontaminant från yttre hörselgången.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 == Etiologi/patogenes ==
-''[[S. pneumoniae]], [[H. influenzae]], [[M. catarrhalis]]'' och GAS. Akut bakteriell otit är en av de vanligaste komplikationerna till övre luftvägsinfektioner orsakade av RS-virus, [[influensa]], [[enterovirus]] och [[rhinovirus]]. Vid seklets början var [[GAS]] den vanligaste orsaken till akut otit. Komplikationer som mastoidit och [[meningit]] med betydande dödlighet eller svåra resttillstånd var ej ovanliga. Vid mitten av seklet minskade betydelsen av GAS som etiologi och [[pneumokocker]]na intog första platsen. Studier utförda på 80-talet brukar rapportera andelen pneumokocker till 30-50 %, ''H influenzae'' 15-30 % (de högre siffrorna hos otitbenägna barn), ''M catarrhalis'' 1-9 % och GAS 2-5%. En översikt av olika studier visas i Tabell 1. Det bör framhållas att ''S aureus'' bör betraktas som kontaminant från yttre hörselgången.
+''[[S. pneumoniae]], [[H. influenzae]], [[M. catarrhalis]]'' och GAS. Akut bakteriell otit är en av de vanligaste komplikationerna till övre luftvägsinfektioner orsakade av [[RSV|RS-virus]], [[influensa]], [[enterovirus]] och [[rhinovirus]]. Vid seklets början var [[GAS]] den vanligaste orsaken till akut otit. Komplikationer som mastoidit och [[meningit]] med betydande dödlighet eller svåra resttillstånd var ej ovanliga. Vid mitten av seklet minskade betydelsen av GAS som etiologi och [[pneumokocker]]na intog första platsen. Studier utförda på 80-talet brukar rapportera andelen pneumokocker till 30-50 %, ''H. influenzae'' 15-30 % (de högre siffrorna hos otitbenägna barn), ''M catarrhalis'' 1-9 % och GAS 2-5%. En översikt av olika studier visas i Tabell 1. Det bör framhållas att ''S. aureus'' bör betraktas som kontaminant från yttre hörselgången.
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 === Sjukdomsbild ===
-Akut otit uppträder vanligen i samband med en förkylning och debuterar ofta nattetid med smärta i örat. Allmäntillståndet är inte påverkat i det typiska fallet. Trumhinnan är tjock strukturlös, vit eller röd och buktande. Efter en perforation ses ofta en
+Akut otit uppträder vanligen i samband med en förkylning och debuterar ofta nattetid med smärta i örat. Allmäntillståndet är inte påverkat i det typiska fallet. Trumhinnan är tjock strukturlös, vit eller röd och buktande. Efter en perforation ses ofta en chagrinerad trumhinna (röd med vita prickar). ''Terapisvikt'' innebär oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande inflammation i mellanörat trots minst tre dygns antibiotikabehandling. Med ''recidiv'' (återinsjuknande) i akut öroninflammation avses en ny episod inom 30 dagar uppträdande efter ett symtomfritt intervall. Recidiv och terapisvikt kan orsakas av dålig terapiföljsamhet vid behandling, antibiotikaresistens, fysiologisk eller förvärvad immunbrist. Vid recidiv är pneumokocker vanligaste etiologin medan ''H. influenzae'' dominerar vid terapisvikt.

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 === Mikrobiologisk diagnostik ===
 Odling är indicerad vid terapisvikt och upprepade recidiv. Aspiration genom intakt trumhinna är att föredra för optimal mikrobiologisk diagnostik.
 [[Kategori:ÖLI]]