Akut pneumoni, samhällsförvärvad - Versionshistorik

Magnus Thore den 13 december 2009 kl. 12.20

2009-12-13T12:20:25Z

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 22.21

2009-12-06T22:21:40Z

Magnus Thore: /* Etiologi */

2009-11-22T19:05:18Z

Etiologi

Magnus Thore: /* Klinik */

2009-10-26T13:55:40Z

Klinik

Magnus Thore: /* Etiologi */

2009-10-26T13:54:32Z

Etiologi

Magnus Thore: /* Etiologi */

2009-10-26T13:53:34Z

Etiologi

Magnus Thore den 30 juli 2009 kl. 11.36

2009-07-30T11:36:26Z

Magnus Thore: /* Etiologi */

2009-07-30T08:40:31Z

Etiologi

Magnus Thore: Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Pneumoni, (J18 och J18.9) == Pneumoni utgör en infektion i ...'

2009-07-30T08:38:48Z

Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Pneumoni, (J18 och J18.9) == Pneumoni utgör en infektion i ...'

Ny sida

Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''

----

== Pneumoni, (J18 och J18.9) ==

Pneumoni utgör en infektion i luftvägarna med engagemang av alveolerna. Ett vitt spektrum av mikroorganismer kan orsaka akut pneumoni.

== Akut pneumoni, samhällsförvärvad ==

Infektion som patienten ådragit sig utanför sjukhus eller vårdinstitution.

=== Etiologi ===
Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är [[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]], Grupp C, G streptokocker, [[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]], [[aktinomykos]], [[antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[salmonellainfektion]] och [[leptospira]]-infektion.

Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' [[Rhodococcus equi]] m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.

=== Patogenes ===
Infektiösa agens når de nedre luftvägarna genom inhalation av övre luftvägsflora i aerosoler med droppstorleken 0,5-1 m, och mindre vanligt genom metastaserande material från andra foci. Mikrobers förmåga att adherera till övre luftvägsepitelet är viktigt för kolonisering och senare utveckling av en infektion som också omfattar alveolerna. Genom att alveolerna konsolideras minskar den syreupptagande ytan i motsvarande omfattning. En majoritet av patienterna som behöver sjukhusvård har en eller flera underliggande sjukdomar som [[Kronisk obstruktiv lungsjukdom-KOL|KOL]], kardiovaskulär sjukdom, diabetes eller alkoholism. Immunsuppression är också vanligt.

=== Klinik ===
En klassisk samhällsförvärvad pneumoni startar med akut sjukdomskänsla, feber, frosskakningar och andnöd. Lokala symtom i form av hosta som förekommer i 80 %, purulenta upphostningar, ibland med blodtillblandning och pleuritsmärta. Lobär pneumoni var vanlig före antibiotikaeran men förekommer fortfarande och orsakas oftast av S. pneumoniae. Vid annan etiologi kan symtomen börja mer smygande med övre luftvägssymtom, feber, torrhosta, muskel- och ledvärk. Man talar om atypisk pneumoni associerad till infektion med [[Mycoplasma pneumoniae]], [[Chlamydophila pneumoniae]], [[Coxiella burnetii]], [[Legionella pneumophila]] och respiratoriska virus främst influensa och adenovirus.

Av verifierade pneumonier kräver 15-20 % sjukhusvård. Allvarliga tecken är ökad andningsfrekvens, hypoxemi, hypotoni och till slut septisk chock. Intensivvårdsbehandling är då livräddande. Pneumokock- och legionellainfektioner kräver oftare intensivvård. Risken är större för små barn och gamla samt hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar.

=== Mikrobiologisk diagnostik ===
Behandling av akut samhällsförvärvad pneumoni sker ofta utan etiologisk diagnostik. I primärvården används ofta nasofarynxprov från vuxna för bakteriologisk odling. För sjukhusvårdade fall utgör förutom nasofarynxodling, gramfärgning och odling av sputum hörnpelare i diagnostiken trots sensitivitets- och specificitetsproblem. Särskilt vid sjukhusvårdkrävande pneumoni och vid terapisvikt används ofta bronkoskopisk provtagning (BAL, skyddad borste). Direktdiagnostik av sputum och nasofarynx¬prov med IF-teknik har visats vara användbart för påvisande av t.ex.[[ L. pneumophila]], [[B. pertussis]], [[Pneumocystis jiroveci]], [[influensa]] och [[RSV]]. Påvisning av antigen för [[L. pneumophila]] serogrupp 1 i urin med ELISA-teknik har visat större känslighet än odling. Ett lovande test för påvisande av pneumokockantigen i urin har nyligen introducerats. Idag torde olika molekylärbiologiska metoder ha den största potentialen för etiologisk snabbdiagnostik. Nukleinsyrabaserad teknik finns redan etablerad för t.ex. ''B. pertussis, M. pneumoniae, C. pneumoniae'' och flera virus.

Aspiration av insprutad PBS via perkutan lungpunktion ökade det diagnostiska omfånget vid samhällsförvärvad pneumoni i en studie till 83 % jämfört med 50 % med konventionella metoder (blododling, sputumodling, antigendetektion på sekret och urin, antikroppsanalys och nukleinsyrapåvisning). Huvudparten av ökningen var ''S. pneumoniae''.

Blododling vid pneumoni i behov av sjukhusvård är rutinmässigt indicerad.

[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Etiologi ===
-Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Francisella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
+Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Francisella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[Actinomyces|aktinomykos]], [[Mjältbrand|antrax]], [[meningokocker]], [[Nocardia|nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
-Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' ''[[Rhodococcus equi]]'' m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.
+Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' ''Rhodococcus equi'' m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.
 === Patogenes ===
@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 === Mikrobiologisk diagnostik ===
-Behandling av akut samhällsförvärvad pneumoni sker ofta utan etiologisk diagnostik. I primärvården används ofta nasofarynxprov från vuxna för bakteriologisk odling. För sjukhusvårdade fall utgör förutom nasofarynxodling, gramfärgning och odling av sputum hörnpelare i diagnostiken trots sensitivitets- och specificitetsproblem. Särskilt vid sjukhusvårdkrävande pneumoni och vid terapisvikt används ofta bronkoskopisk provtagning (BAL, skyddad borste). Direktdiagnostik av sputum och nasofarynx¬prov med IF-teknik har visats vara användbart för påvisande av t.ex.[[ L. pneumophila]], [[B. pertussis]], [[Pneumocystis jiroveci]], [[influensa]] och [[RSV]]. Påvisning av antigen för [[L. pneumophila]] serogrupp 1 i urin med ELISA-teknik har visat större känslighet än odling. Ett lovande test för påvisande av pneumokockantigen i urin har nyligen introducerats. Idag torde olika molekylärbiologiska metoder ha den största potentialen för etiologisk snabbdiagnostik. Nukleinsyrabaserad teknik finns redan etablerad för t.ex. ''B. pertussis, M. pneumoniae, C. pneumoniae'' och flera virus.
+Behandling av akut samhällsförvärvad pneumoni sker ofta utan etiologisk diagnostik. I primärvården används ofta nasofarynxprov från vuxna för bakteriologisk odling. För sjukhusvårdade fall utgör förutom nasofarynxodling, gramfärgning och odling av sputum hörnpelare i diagnostiken trots sensitivitets- och specificitetsproblem. Särskilt vid sjukhusvårdkrävande pneumoni och vid terapisvikt används ofta bronkoskopisk provtagning (BAL, skyddad borste). Direktdiagnostik av sputum och nasofarynx¬prov med IF-teknik har visats vara användbart för påvisande av t.ex. ''[[Legionella pneumophila]]'', ''[[Bordetella pertussis]]'', ''[[Pneumocystis jiroveci]]'', [[influensa]] och [[RSV]]. Påvisning av antigen för ''L. pneumophila'' serogrupp 1 i urin med ELISA-teknik har visat större känslighet än odling. Ett lovande test för påvisande av pneumokockantigen i urin har nyligen introducerats. Idag torde olika molekylärbiologiska metoder ha den största potentialen för etiologisk snabbdiagnostik. Nukleinsyrabaserad teknik finns redan etablerad för t.ex. ''B. pertussis, M. pneumoniae, C. pneumoniae'' och flera virus.
 Aspiration av insprutad PBS via perkutan lungpunktion ökade det diagnostiska omfånget vid samhällsförvärvad pneumoni i en studie till 83 % jämfört med 50 % med konventionella metoder (blododling, sputumodling, antigendetektion på sekret och urin, antikroppsanalys och nukleinsyrapåvisning). Huvudparten av ökningen var ''S. pneumoniae''.

← Äldre version		Versionen från 6 december 2009 kl. 22.21
Rad 14:		Rad 14:

	=== Patogenes ===		=== Patogenes ===
−	Infektiösa agens når de nedre luftvägarna genom inhalation av övre luftvägsflora i aerosoler med droppstorleken 0,5-1 m, och mindre vanligt genom metastaserande material från andra foci. Mikrobers förmåga att adherera till övre luftvägsepitelet är viktigt för kolonisering och senare utveckling av en infektion som också omfattar alveolerna. Genom att alveolerna konsolideras minskar den syreupptagande ytan i motsvarande omfattning. En majoritet av patienterna som behöver sjukhusvård har en eller flera underliggande sjukdomar som [[Kronisk obstruktiv lungsjukdom-KOL\|KOL]], kardiovaskulär sjukdom, diabetes eller alkoholism. Immunsuppression är också vanligt.	+	Infektiösa agens når de nedre luftvägarna genom inhalation av övre luftvägsflora i aerosoler med droppstorleken 0,5-1 μm, och mindre vanligt genom metastaserande material från andra foci. Mikrobers förmåga att adherera till övre luftvägsepitelet är viktigt för kolonisering och senare utveckling av en infektion som också omfattar alveolerna. Genom att alveolerna konsolideras minskar den syreupptagande ytan i motsvarande omfattning. En majoritet av patienterna som behöver sjukhusvård har en eller flera underliggande sjukdomar som [[Kronisk obstruktiv lungsjukdom-KOL\|KOL]], kardiovaskulär sjukdom, diabetes eller alkoholism. Immunsuppression är också vanligt.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Etiologi ===
-Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
+Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Francisella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
 Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' ''[[Rhodococcus equi]]'' m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Etiologi ===
-Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand (antrax)|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
+Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
 Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' ''[[Rhodococcus equi]]'' m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Etiologi ===
-Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[salmonellainfektion]] och [[leptospira]]-infektion.
+Etiologin vid samhällsförvärvad pneumoni hos patienter som vårdas på sjukhus är relativt väl kartlagd även om variationen mellan olika studier är stor. Av bakteriella agens toppar ''[[S. pneumoniae]]'' med 8-46 %, ''[[H. influenzae]]'' vanligen okapslad 2-14 % och ''[[Staphylococcus aureus]]'' någon procent, de senare framför allt hos äldre. Siffrorna för t.ex. ''[[Mycoplasma pneumoniae]], [[C. pneumoniae]], [[Fransicella tularensis]]'' och ''[[Legionella]]'' är mer beroende av epidemiologiska och geografiska förhållanden. Ovanliga etiologier är ''[[M. catarrhalis]], [[S. pyogenes]]'', Grupp C, G streptokocker, ''[[Neisseria meningitidis]], [[Pasteurella multocida]]'', [[aktinomykos]], [[Mjältbrand (antrax)|antrax]], [[meningokocker]], [[nokardios]], [[Q-feber]], [[Salmonellainfektion|''Salmonella''-infektion]] och [[leptospira]]-infektion.
 Virus står för ca 20 % i huvudsak [[influensa]], [[adenovirus]], [[Epstein-Barrvirus]] och [[RSV]]. På senare tid identifierade agens är [[metapneumovirus]] hos barn och [[SARS]] ([[coronavirus]]). Hos immundefekta ses också andra mikrober som [[CMV]], ''[[Pneumocystis jiroveci]],'' ''[[Rhodococcus equi]]'' m.fl. Det skall understrykas att etiologiskt agens inte kunnat spåras i 30-45 %.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 === Klinik ===
-En klassisk samhällsförvärvad pneumoni startar med akut sjukdomskänsla, feber, frosskakningar och andnöd. Lokala symtom i form av hosta som förekommer i 80 %, purulenta upphostningar, ibland med blodtillblandning och pleuritsmärta. Lobär pneumoni var vanlig före antibiotikaeran men förekommer fortfarande och orsakas oftast av S. pneumoniae. Vid annan etiologi kan symtomen börja mer smygande med övre luftvägssymtom, feber, torrhosta, muskel- och ledvärk. Man talar om atypisk pneumoni associerad till infektion med [[Mycoplasma pneumoniae]], [[Chlamydophila pneumoniae]], [[Coxiella burnetii]], [[Legionella pneumophila]] och respiratoriska virus främst influensa och adenovirus.
+En klassisk samhällsförvärvad pneumoni startar med akut sjukdomskänsla, feber, frosskakningar och andnöd. Lokala symtom i form av hosta som förekommer i 80 %, purulenta upphostningar, ibland med blodtillblandning och pleuritsmärta. Lobär pneumoni var vanlig före antibiotikaeran men förekommer fortfarande och orsakas oftast av S. pneumoniae. Vid annan etiologi kan symtomen börja mer smygande med övre luftvägssymtom, feber, torrhosta, muskel- och ledvärk. Man talar om atypisk pneumoni associerad till infektion med ''[[Mycoplasma pneumoniae]],'' ''[[Chlamydophila pneumoniae]],'' ''[[Coxiella burnetii]],'' ''[[Legionella pneumophila]]'' och respiratoriska virus främst [[influensa]] och [[adenovirus]].
 Av verifierade pneumonier kräver 15-20 % sjukhusvård. Allvarliga tecken är ökad andningsfrekvens, hypoxemi, hypotoni och till slut septisk chock. Intensivvårdsbehandling är då livräddande. Pneumokock- och legionellainfektioner kräver oftare intensivvård. Risken är större för små barn och gamla samt hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar.

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2009 kl. 11.36
Rad 3:		Rad 3:

	----		----
−
−	~~== Pneumoni, (J18 och J18.9) ==~~
−
−	~~Pneumoni utgör en infektion i luftvägarna med engagemang av alveolerna. Ett vitt spektrum av mikroorganismer kan orsaka akut pneumoni.~~
−

	== Akut pneumoni, samhällsförvärvad ==		== Akut pneumoni, samhällsförvärvad ==