Anatomi och sjukdomsbegrepp, mag-tarmkanalen - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Enterit, akut infektiös */

2012-05-24T16:25:51Z

Enterit, akut infektiös

Magnus Thore: /* Anatomi */

2010-01-05T11:06:51Z

Anatomi

Magnus Thore: /* Gastroenterit */

2009-12-10T10:33:05Z

Gastroenterit

Magnus Thore den 5 november 2009 kl. 09.46

2009-11-05T09:46:15Z

Magnus Thore den 1 november 2009 kl. 15.51

2009-11-01T15:51:51Z

Magnus Thore: /* Enterit, akut infektiös */

2009-08-24T10:33:07Z

Enterit, akut infektiös

Magnus Thore den 24 augusti 2009 kl. 07.52

2009-08-24T07:52:37Z

Magnus Thore: /* Dysenteri */

2009-08-24T07:52:05Z

Dysenteri

Magnus Thore: /* Gastroenterit */

2009-08-24T07:51:48Z

Gastroenterit

Magnus Thore: /* Enterit, akut infektiös */

2009-08-06T11:53:18Z

Enterit, akut infektiös

@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 Kliniskt begrepp för tillstånd som karakteriseras av kräkningar, diarré, illamående, buksmärtor och ibland feber. Sjukdomen är som regel självbegränsande med en duration av 4-8 dagar.
-Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är ''[[Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
+Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är ''[[Kolera|Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
 === Inflammatorisk enterit ===

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 == Anatomi ==
-Mag-tarmkanalens anatomi visas schematiskt i Figur 1. Den består av munhåla (cavum oris), svalg (pharynx), matstrupe (esophagus), magsäck (ventriculus), tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (ileum och jejunum), tjocktarm (colon) samt ändtarm (rectum). Normalfloran i de olika delarna beskrivs närmare i följande kapitel. I munhålan tuggas maten och blandas med saliv som innehåller enzymer, varefter födan transporteras genom esofagus till ventrikeln. Där utsöndras saltsyra som tillsammans med ytterligare enzym påbörjar nedbrytningen. I ventrikeln sker även en mekanisk bearbetning av födan. Magsaft och mat transporteras via nedre magmunnen (pylorus) till duodenum där det blandas med galla, tarmsafter och pankreassaft innehållande ett flertal nedbrytande enzymer. Under den vidare transporten i tunntarmen digereras födan och näringsämnen tas upp. När tarminnehållet kommer till tjocktarmen har merparten digererbar näring i födan extraherats. Tarminnehållet är då lättflytande. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att extrahera vatten ur tarminnehållet.
+Mag-tarmkanalens anatomi visas schematiskt i '''Figur 1'''. Den består av munhåla (cavum oris), svalg (pharynx), matstrupe (esophagus), magsäck (ventriculus), tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (ileum och jejunum), tjocktarm (colon) samt ändtarm (rectum). Normalfloran i de olika delarna beskrivs närmare i följande kapitel. I munhålan tuggas maten och blandas med saliv som innehåller enzymer, varefter födan transporteras genom esofagus till ventrikeln. Där utsöndras saltsyra som tillsammans med ytterligare enzym påbörjar nedbrytningen. I ventrikeln sker även en mekanisk bearbetning av födan. Magsaft och mat transporteras via nedre magmunnen (pylorus) till duodenum där det blandas med galla, tarmsafter och pankreassaft innehållande ett flertal nedbrytande enzymer. Under den vidare transporten i tunntarmen digereras födan och näringsämnen tas upp. När tarminnehållet kommer till tjocktarmen har merparten digererbar näring i födan extraherats. Tarminnehållet är då lättflytande. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att extrahera vatten ur tarminnehållet.
 Mag-tarmkanalen har andra viktiga funktioner än att ta upp näringsämnen ur födan. Tarmen utgör en viktig barriär mot kolonisering med inkräktande mikrober. En stor del av kroppens immunförsvar regleras genom funktioner i tarmen och dess grannskap. En beskrivning av tarmens funktion för immunitet är ett område som faller utanför avsikten med denna bok.
 == Infektioner i magtarmkanalen ==

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 === Gastroenterit ===
-Kliniskt begrepp som uppträder inom ett dygn efter förtäring av kontaminerade livsmedel eller genom annan smitta och initialt karakteriseras av illamående och kräkningar som oftast försvinner efter ett antal timmar och följs av buksmärtor och diarré. Begreppet gastroenterit är också specifikt kopplat till salmonella-infektion för att skilja ”vanlig” [[salmonellainfektion]] från tyfus/paratyfus
+Kliniskt begrepp som uppträder inom ett dygn efter förtäring av kontaminerade livsmedel eller genom annan smitta och initialt karakteriseras av illamående och kräkningar som oftast försvinner efter ett antal timmar och följs av buksmärtor och diarré. Begreppet gastroenterit är också specifikt kopplat till [[salmonellainfektion|salmonella-infektion]]  för att skilja ”vanlig” salmonellainfektion från [[Tyfoidfeber|tyfus]]/[[Paratyfoidfeber|paratyfus]]
 === Dysenteri ===

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 == Anatomi ==
-Mag-tarmkanalens anatomi visas schematiskt i Figur 1. Den består av munhåla (cavum oris), svalg (pharynx), matstrupe (esophagus), magsäck (ventriculus), tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (ileum och jejunum), tjocktarm (colon) samt ändtarm (rectum). Normalfloran i de olika delarna beskrivs närmare i följande kapitel. I munhålan tuggas maten och blandas med saliv som innehåller enzymer, varefter födan transporteras genom esofagus till ventrikeln. Där utsöndras saltsyra som tillsammans med ytterligare enzym påbörjar nedbrytningen. I ventrikeln sker även en mekanisk bearbetning av födan. Magsaft och mat trans¬porteras via nedre magmunnen (pylorus) till duodenum där det blandas med galla, tarmsafter och pankreassaft innehållande ett flertal nedbrytande enzymer. Under den vidare transporten i tunntarmen digereras födan och näringsämnen tas upp. När tarminnehållet kom¬mer till tjocktarmen har merparten digererbar näring i födan extraherats. Tarminnehållet är då lättflytande. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att extrahera vatten ur tarminnehållet.
+Mag-tarmkanalens anatomi visas schematiskt i Figur 1. Den består av munhåla (cavum oris), svalg (pharynx), matstrupe (esophagus), magsäck (ventriculus), tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (ileum och jejunum), tjocktarm (colon) samt ändtarm (rectum). Normalfloran i de olika delarna beskrivs närmare i följande kapitel. I munhålan tuggas maten och blandas med saliv som innehåller enzymer, varefter födan transporteras genom esofagus till ventrikeln. Där utsöndras saltsyra som tillsammans med ytterligare enzym påbörjar nedbrytningen. I ventrikeln sker även en mekanisk bearbetning av födan. Magsaft och mat transporteras via nedre magmunnen (pylorus) till duodenum där det blandas med galla, tarmsafter och pankreassaft innehållande ett flertal nedbrytande enzymer. Under den vidare transporten i tunntarmen digereras födan och näringsämnen tas upp. När tarminnehållet kommer till tjocktarmen har merparten digererbar näring i födan extraherats. Tarminnehållet är då lättflytande. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att extrahera vatten ur tarminnehållet.
-Mag-tarmkanalen har andra viktiga funktioner än att ta upp näringsämnen ur födan. Tarmen utgör en viktig barriär mot kolonisering med inkräktande mikrober. En stor del av krop¬pens immunförsvar regleras genom funktioner i tarmen och dess grannskap. En beskrivning av tarmens funktion för immunitet är ett område som faller utanför avsikten med denna bok.
+Mag-tarmkanalen har andra viktiga funktioner än att ta upp näringsämnen ur födan. Tarmen utgör en viktig barriär mot kolonisering med inkräktande mikrober. En stor del av kroppens immunförsvar regleras genom funktioner i tarmen och dess grannskap. En beskrivning av tarmens funktion för immunitet är ett område som faller utanför avsikten med denna bok.
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 === Gastrit ===
-Histologiskt påvisbar inflammation i magslemhinnan. Orsakas bl.a. av [[Helicobacter pylori]], som huvudsakligen påvisas i antrum ventriculi.
+Histologiskt påvisbar inflammation i magslemhinnan. Orsakas bl.a. av ''[[Helicobacter pylori]],'' som huvudsakligen påvisas i antrum ventriculi.
 === Enterit, akut infektiös ===
 Kliniskt begrepp för tillstånd som karakteriseras av kräkningar, diarré, illamående, buksmärtor och ibland feber. Sjukdomen är som regel självbegränsande med en duration av 4-8 dagar.
-Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta volumi¬nösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är ''[[Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
+Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är ''[[Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 == REFERENSER ==
-Uhnoo, I., Wiström, J. Infektioner i magtarmkanalen. Läkemedels¬boken 2001/2002. Apoteket AB.
+*Uhnoo, I., Wiström, J. Infektioner i magtarmkanalen. Läkemedelsboken 2001/2002. Apoteket AB.
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]

← Äldre version		Versionen från 1 november 2009 kl. 15.51
Rad 1:		Rad 1:
−	''~~Huvudartikel:~~ [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''	+	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''

	----		----

← Äldre version		Versionen från 24 augusti 2009 kl. 07.52
Rad 32:		Rad 32:
	== REFERENSER ==		== REFERENSER ==
	Uhnoo, I., Wiström, J. Infektioner i magtarmkanalen. Läkemedels¬boken 2001/2002. Apoteket AB.		Uhnoo, I., Wiström, J. Infektioner i magtarmkanalen. Läkemedels¬boken 2001/2002. Apoteket AB.
		+	[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 Kliniskt begrepp för tillstånd som karakteriseras av kräkningar, diarré, illamående, buksmärtor och ibland feber. Sjukdomen är som regel självbegränsande med en duration av 4-8 dagar.
-Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta volumi¬nösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är [[enterotoxinbildande ''Escherichia coli'']] (ETEC), ''[[Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
+Icke inflammatorisk enterit domineras av frekventa, vattentunna ofta volumi¬nösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är en infektion med virus eller enterotoxinbildande bakterier som framkallar en ökad sekretion av vätska och elektrolyter från tunntarmen (sekretorisk diarré). Exempel på smittämnen är ''[[Vibrio cholerae]]'' och [[rotavirus]].
-Inflammatorisk enterit ger ofta slemmig och blodig diarré, i regel förenad med feber och buksmärtor. Infektionen orsakas av smitt¬ämnen med förmåga att inva¬dera och skada mukosan i kolon (kolit), t.ex. ''[[Campylobacter]],'' ''[[Salmonella]],'' ''[[Shigella]],'' [[EHEC]], ''[[Clostridium difficile]]'' och ''[[Entamoeba histolytica]].''
+Inflammatorisk enterit ger ofta slemmig och blodig diarré, i regel förenad med feber och buksmärtor. Infektionen orsakas av smitt¬ämnen med förmåga att inva¬dera och skada mukosan i kolon (kolit), t.ex. ''[[Campylobacter]],'' ''[[Salmonella]],'' ''[[Shigella]],'' [[Enterohemorragiska Escherichia coli (EHEC)| EHEC]], ''[[Clostridium difficile]]'' och ''[[Entamoeba histolytica]].''
 === Gastroenterit ===