Bacillus cereus - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2009-12-13T11:01:25Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Referenssubstrat */

2009-12-13T11:01:03Z

Referenssubstrat

Magnus Thore: /* Referenssubstrat */

2009-12-13T11:00:02Z

Referenssubstrat

Magnus Thore: /* Referenssubstrat */

2009-12-13T10:57:12Z

Referenssubstrat

Magnus Thore den 12 november 2009 kl. 12.05

2009-11-12T12:05:45Z

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2009-08-25T12:02:58Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore den 25 augusti 2009 kl. 12.02

2009-08-25T12:02:40Z

Magnus Thore: Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- Till innehållsförteckningen för ---- == ''Bacillus cereus'' == === Smittämnet === ''Bacillus cereus'' är en fakultativt anaerob sporbildande...'

2009-08-25T12:01:59Z

Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- Till innehållsförteckningen för ---- == ''Bacillus cereus'' == === Smittämnet === ''Bacillus cereus'' är en fakultativt anaerob sporbildande...'

Ny sida

'''Huvudartikel'''

----

Till innehållsförteckningen för

----

== ''Bacillus cereus'' ==

=== Smittämnet ===

''Bacillus cereus'' är en fakultativt anaerob sporbildande grampositiv stav. ''B. cereus'' är vanligt förekommande i jord och omgivning och är en naturlig kontaminant i råvaror som används vid matlagning t.ex. sopppulver, vaniljkräm, ris och kryddor.

''Bacillus cereus'' bildar två toxiner med olika effekt, emetiskt toxin och enterotoxin. Det emetiska toxinet, cerulein, är en cyklisk peptid innehållande 12, delvis modifierade, aminosyror som tål kokning under lång tid.

=== Patogenes och patofysiologi ===

För det emetiska toxinet är det främst ris och risrätter som är aktuella, medan det för enterotoxinet är desserter t.ex. vaniljsås och ris à la Malta, soppor, kött och grönsaksrätter som brukar vara inblandade. I motsats till det emetiska toxinet är diarrétoxinet värmekänsligt och bryts ner av pepsin och trypsin samt är instabilt vid pH > 4. Närmare kunskap om toxinernas verkningsmekanism saknas.

=== Symtom och klinisk bild ===

Matförgiftning med en ''Bacillus cereus'' som producerar emetiskt toxin debuterar vanligen inom 1 – 6 timmar med illamående och kräkningar och varar mindre än 24 timmar. Matförgiftning med en ''B. cereus''-stam som producerar enterotoxin debuterar senare med en inkubationstid på 6-24 timmar. Symtomen, som är buksmärtor, kramper och vattnig diarré, brukar avklinga inom ett till två dygn.

== Laboratoriediagnostik ==

=== Allmänt ===

Matförgiftningar är hos friska personer en relativt kortvarig sjukdom med typiska symtom och kräver i normalfallet inte någon odling (diagnostik) för diagnos. I vissa fall måste diagnosen fastställas, vanligen av juridiska skäl i samband med utbrott med dödsfall eller vid andra omfattande matförgiftningsutbrott. För undersökning av misstänkt livsmedel rekommenderas kontakt med ett ackrediterat livsmedelsmikrobiologiskt laboratorium.

För att entydigt klarlägga etiologi och smittkälla måste bakterier odlas fram från både misstänkt livsmedel och patient. Först när smitta/toxin konstaterats i livsmedel är det meningsfullt att försöka isolera mikroorganismen i fecesprover.

Isolering av ''Bacillus cereus'', ''[[Clostridium perfringens]]'' och ''[[Staphylococcus aureus]]'' från humant provtagningsmaterial bör göras kvantitativt på selektiva substrat men kan i övrigt följa samma principer som vid allmän sårodling (se I 11). Eftersom stafylokock-matförgiftning orsakas av ett, i livsmedlet bildat, värmetåligt toxin kan bakterien ha avdödats i efterföljande värmebehandling av livsmedlet. I dessa fall rekommenderas enterotoxinanalys av det misstänkta livs-medlet.

Kvantitativa analyser av livsmedel görs av ett fåtal livsmedelslaboratorier, kanske bara ett (Institutionen för Livsmedelshygien vid SLU). Analyserna kräver stor kunskap och erfarenhet, specialsubstrat med kort hållbarhet samt ett
godkänt kvalitetssystem.

Samma metodik som används för livsmedel kan med framgång användas på feces med gott resultat om kompetensen enligt ovan finns.

Det är därför lämpligt att ett fåtal laboratorier, ett eller två, specialiserar sig på denna typ av utredningar.

=== Referensmetodik ===

==== Referenssubstrat ====

*Selektiv blodagar. [Se I:11]
*Egg-yolk-agar [Bilaga 1.1.16]

==== Isolering ====

''Bacillus'' växer på blodagar efter aerob inkubering 1 dygn. Kontaminerande flora i provet kan reduceras och sporer aktiveras om en del av provet får stå i 37 °C i ett dygn för att underlätta sporulering varefter provet värmebehandlas vid 65 °C i 15 minuter innan det stryks på agarplattan.

=== Identifiering och minimikriterier ===

''Bacillus cereus'' växer med stora typiskt råa kolonier vilka plockas och identifieras genom mikroskopi. På egg-yolk-agar bildas en typisk opalescent utfällning runt kolonierna.

=== Epidemiologisk typning ===

Görs bara vid utredningar med skadeståndsanspråk samt vid matförgiftnings-utredningar.

Det är då viktigt att stammarna har isolerats av ett ackrediterat laboratorium med spårbar metodik och att typning och påvisande av toxiner utförs av ett laboratorium ackrediterat för typningen eller toxinpåvisningen. Kontakt bör omedelbart tas med aktuellt livsmedelslaboratorium. Det är också viktigt att flera kolonier från den aktuella patienten och det kontaminerade livsmedlet sparas, eftersom både patient och livsmedlet kan ha flera kloner av samma bakterieart.

=== Kvalitetskontroll ===

*Referensstam
**''Bacillus cereus'' CCUG 10 781

=== Svarsrutiner ===

Svarsrutiner när det gäller Bacillus, Clostridium och Staphylococcus aureus måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all till-gänglig information

== Laboratorierapportering ==

Inget krav på rapportering enligt smittskyddslagen föreligger för vanlig matförgiftning, men väl enligt livsmedelsförordningens (§)52:

En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdoms¬alstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.
[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]

← Äldre version		Versionen från 13 december 2009 kl. 11.01
Rad 52:		Rad 52:
	==== Referenssubstrat ====		==== Referenssubstrat ====

−	*Selektiv blodagar. [Se I:11]
	*Egg-yolk-agar [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]]		*Egg-yolk-agar [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]]

@@ Rad 53: / Rad 53: @@
 *Selektiv blodagar. [Se I:11]
-*Egg-yolk-agar [Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]
+*Egg-yolk-agar [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]]
 ==== Isolering ====

← Äldre version		Versionen från 25 augusti 2009 kl. 12.02
Rad 89:		Rad 89:
	En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdoms¬alstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.		En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdoms¬alstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.
	[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]		[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
		+	[[Kategori:Bakterier]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 ----
-Till innehållsförteckningen för
+''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''
 ----

@@ Rad 86: / Rad 86: @@
 Inget krav på rapportering enligt smittskyddslagen föreligger för vanlig matförgiftning, men väl enligt livsmedelsförordningens (§)52:
-En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdoms¬alstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.
+En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdomsalstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
 [[Kategori:Bakterier]]

@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 För att entydigt klarlägga etiologi och smittkälla måste bakterier odlas fram från både misstänkt livsmedel och patient. Först när smitta/toxin konstaterats i livsmedel är det meningsfullt att försöka isolera mikroorganismen i fecesprover.
-Isolering av ''Bacillus cereus'', ''[[Clostridium perfringens]]'' och ''[[Staphylococcus aureus]]'' från humant provtagningsmaterial bör göras kvantitativt på selektiva substrat men kan i övrigt följa samma principer som vid allmän sårodling (se I 11). Eftersom stafylokock-matförgiftning orsakas av ett, i livsmedlet bildat, värmetåligt toxin kan bakterien ha avdödats i efterföljande värmebehandling av livsmedlet. I dessa fall rekommenderas enterotoxinanalys av det misstänkta livs-medlet.
+Isolering av ''Bacillus cereus'', ''[[Clostridium perfringens]]'' och ''[[Staphylococcus aureus]]'' från humant provtagningsmaterial bör göras kvantitativt på selektiva substrat men kan i övrigt följa samma principer som vid allmän sårodling (se I 11). Eftersom stafylokock-matförgiftning orsakas av ett, i livsmedlet bildat, värmetåligt toxin kan bakterien ha avdödats i efterföljande värmebehandling av livsmedlet. I dessa fall rekommenderas enterotoxinanalys av det misstänkta livsmedlet.
 Kvantitativa analyser av livsmedel görs av ett fåtal livsmedelslaboratorier, kanske bara ett (Institutionen för Livsmedelshygien vid SLU). Analyserna kräver stor kunskap och erfarenhet, specialsubstrat med kort hållbarhet samt ett
@@ Rad 80: / Rad 80: @@
 === Svarsrutiner ===
-Svarsrutiner när det gäller Bacillus, Clostridium och Staphylococcus aureus måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all till-gänglig information
+Svarsrutiner när det gäller ''Bacillus'', ''Clostridium'' och ''Staphylococcus aureus'' måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all tillgänglig information