Bartonella - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Provtagning och transport */

2012-07-10T10:10:33Z

Provtagning och transport

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-01-12T15:46:03Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Serologi */

2010-01-12T15:45:33Z

Serologi

Magnus Thore: /* Identifiering och minimikriterier */

2010-01-12T15:43:56Z

Identifiering och minimikriterier

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2010-01-12T15:42:17Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Symtom och klinisk bild */

2010-01-12T15:41:20Z

Symtom och klinisk bild

Magnus Thore den 12 januari 2010 kl. 15.38

2010-01-12T15:38:27Z

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2010-01-12T15:38:10Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 22.08

2009-12-06T22:08:28Z

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 20.41

2009-12-06T20:41:07Z

@@ Rad 52: / Rad 52: @@
 En aktiv bekämpning av loppor hos hund och katt torde vara den effektivaste preventiva åtgärden mot spridning.
-=== Provtagning och transport ===
+== Provtagning och transport ==
 Önskemål om bartonelladiagnostik måste alltid anges på remissen.

@@ Rad 133: / Rad 133: @@
 *Anderson, B.E., Neuman, M.A. ''Bartonella'' spp. as emerging human pathogens. Clin Microbiol Rev. 1997;10:203-219.
-*Breitschwerdt, E.B., Kordick, D.L. Bartonella infection in animals: carriership, reservoir, potential, pathogenicity, and zoonotic potential for human infection. Clin Microbiol Rev. 2000;13:428-438.
+*Breitschwerdt, E.B., Kordick, D.L. ''Bartonella'' infection in animals: carriership, reservoir, potential, pathogenicity, and zoonotic potential for human infection. Clin Microbiol Rev. 2000;13:428-438.
 *Engstrand L. Mikroorganism röjer kattklössjukan. Läkartidningen. 1994;91:28-29.

@@ Rad 102: / Rad 102: @@
 ==== Serologi ====
 Det finns möjlighet att diagnostisera bartonellainfektioner serologiskt. Mest använd är IFA (indirekt immunfluorescensteknik). Eftersom bakterien autoagglutinerar är det svårt att preparera glas med åtskilda bakterier, vilket lösts genom att bakterierna odlas tillsammans med en cellinje. De adhererar till cellytan och resultatet blir lättare att avläsa.
-Korsreaktioner förekommer med ''Chlamydia'' spp och ''Coxiella burnetii''.
+Korsreaktioner förekommer med ''[[Klamydia|Chlamydia spp]]''  och ''[[Coxiella|Coxiella burnetii]]''.
 Histopatologisk undersökning av hudbiopsier kan användas för konfirmering av BA och lymfkörtelbiopsi på motsvarande sätt vid CSD.

@@ Rad 95: / Rad 95: @@
 Identifiering sker bäst med bredspektrum PCR. I ett första steg identifieras bakterier med primers riktade mot höggradigt konserverade regioner på 16S-rRNA. I ett andra steg sekvenseras amplifierat material. Eftersom många andra bakterier också påvisas är tekniken känslig för kontaminering.
-I allmänhet är typning till genusnivå tillräcklig. Citratsyntasgenen (gltA) har använts som målstruktur för identifiering även på speciesnivå.
+I allmänhet är typning till genusnivå tillräcklig. Citratsyntasgenen (''gltA'') har använts som målstruktur för identifiering även på speciesnivå.
 === Alternativ diagnostik ===

@@ Rad 42: / Rad 42: @@
 Infektionen överförs till människa vanligen från infekterade insektsfekalier till småsår.
-För ''B. bacilliformis'' är människa enda reservoaren och smittan överförs med sandflugor av samma typ som sprider leishmania (Lutzomyias sp.). Sjukdomen förekommer huvudsakligen i Perus, Ecuadors och Colombias bergsområden.
+För ''B. bacilliformis'' är människa enda reservoaren och smittan överförs med sandflugor av samma typ som sprider leishmania (''Lutzomyias'' sp.). Sjukdomen förekommer huvudsakligen i Perus, Ecuadors och Colombias bergsområden.
 ''B. henselae'' är vanligt förekommande hos katt och spridningen mellan katter upprätthålls av kattloppan (''Ctenocephalides felis''). Där denna är endemisk är den potentiella risken för smitta till människa mycket stor. Bakteriemi kan påvisas hos ca 50 % av katterna och är särskilt vanlig hos kattungar. Det har uppskattats att 24000 fall av CSD inträffar i USA varje år, av vilka ca 2000 tas in för vård på sjukhus.

@@ Rad 28: / Rad 28: @@
 '''Oroya fever och Verruga peruana:''' Sjukdomen som orsakas av ''B. bacilliformis'' är bifasisk och känd sedan Columbus dagar. I det akuta febrila stadiet är den progressiv och ger allvarlig hemolytisk anemi (Oroya fever) med hög dödlighet. Smittämnet är i detta skede påvisbart i de röda blodkropparna. I ett andra kroniskt stadium, som utvecklas veckor eller månader senare, ses vaskulära proliferativa hudförändringar (verruga peruana).
-C'''at scratch disease, CSD, eller kattklössjukan''': Sjukdomen beskrevs 1950 och ''B. henselae'' visades vara etiologiskt agens 1988. De flesta patienter är barn och ungdom med milda allmänsymtom och lokal lymfkörtelsvullnad, som debuterar några veckor efter det att patienten blivit riven eller biten av en katt. Association med hundbett finns också. Hos ca 30 % är infektionen förenad med allmän sjukdomskänsla och hög feber. En eller flera rödaktiga och ömma vaskulära papler observeras ofta vid platsen för rivmärket eller bettet. Sjukdomen är självläkande på två till fyra månader. Tömning av abscesser är ibland nödvändig. Hos AIDS-patienter förekommer septisk bild och encefalopati.
+'''Cat scratch disease, CSD, eller kattklössjukan''': Sjukdomen beskrevs 1950 och ''B. henselae'' visades vara etiologiskt agens 1988. De flesta patienter är barn och ungdom med milda allmänsymtom och lokal lymfkörtelsvullnad, som debuterar några veckor efter det att patienten blivit riven eller biten av en katt. Association med hundbett finns också. Hos ca 30 % är infektionen förenad med allmän sjukdomskänsla och hög feber. En eller flera rödaktiga och ömma vaskulära papler observeras ofta vid platsen för rivmärket eller bettet. Sjukdomen är självläkande på två till fyra månader. Tömning av abscesser är ibland nödvändig. Hos AIDS-patienter förekommer septisk bild och encefalopati.
 '''Trench fever eller skyttegravsfeber''' beskrevs under första världskriget som en recidiverande feber hos tyska och allierade soldater och den orsakande organismen ''B. quintana'' beskrevs 1961. Inkubationstiden är 15 till 25 dagar. Patienterna insjuknar med allmänna infektionstecken och feberattacker med ca 5 dagars mellanrum (”quintane” fever). Smärtor särskilt över smalbenen har beskrivits som typiska. Prognosen är god.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]''
 ----
-== Bartonella ==
+== ''Bartonella'' ==

@@ Rad 132: / Rad 132: @@
 == Laboratorierapportering ==
-Infektioner med Bartonella är ej anmälningspliktiga.
+Infektioner med ''Bartonella'' är ej anmälningspliktiga.
 == REFERENSER ==

@@ Rad 70: / Rad 70: @@
 === Allmänt ===
-''Bartonella'' växer alltför långsamt och genererar för lite CO2 för att upptäckas i vanliga automatiserade blododlingssystem. Bra alternativ är såväl undersökning av blod uppsamlat i EDTA-rör som lys-centrifugeringsmetodik.
+''Bartonella'' växer alltför långsamt och genererar för lite CO<SUB>2</SUB> för att upptäckas i vanliga automatiserade blododlingssystem. Bra alternativ är såväl undersökning av blod uppsamlat i EDTA-rör som lys-centrifugeringsmetodik.
 Material från vävnad kan odlas och ev. bakterier identifieras med PCR. Bakterier kan också påvisas direkt med PCR i vävnad.
@@ Rad 90: / Rad 90: @@
 ==== Isolering ====
-Materialet inkuberas i 5 % CO2 vid 37 °C. Kolonier kan ses efter 12 till 14 dagar men plattorna bör granskas veckovis i upp till två månader. ''B. bacilliformis'' är ett undantag och växer bäst vid 25 till 28 °C i luft.
+Materialet inkuberas i 5 % CO<SUB>2</SUB> vid 37 °C. Kolonier kan ses efter 12 till 14 dagar men plattorna bör granskas veckovis i upp till två månader. ''B. bacilliformis'' är ett undantag och växer bäst vid 25 till 28 °C i luft.
 Anrikning ger ökad känslighet. Odling i flytande medier baserade på RPMI 1640 supplementerade med pyruvat, hemin och aminosyror har använts framgångsrikt för isolering av ''B. henselae''.