Blododling-åtgärder vid fynd - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Inkubering och åtgärder vid fynd */

2010-01-24T11:55:53Z

Inkubering och åtgärder vid fynd

Magnus Thore: /* Inkubering och åtgärder vid fynd */

2009-12-08T23:16:09Z

Inkubering och åtgärder vid fynd

Magnus Thore den 8 december 2009 kl. 14.21

2009-12-08T14:21:50Z

Magnus Thore den 8 december 2009 kl. 09.15

2009-12-08T09:15:21Z

Magnus Thore den 8 december 2009 kl. 09.14

2009-12-08T09:14:31Z

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 21.56

2009-12-06T21:56:15Z

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 21.55

2009-12-06T21:55:52Z

Magnus Thore: Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemidiagnostik'' ---- == Inkubering och åtgärder vid fynd == Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 -...'

2009-09-15T08:05:50Z

Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemidiagnostik'' ---- == Inkubering och åtgärder vid fynd == Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 -...'

Ny sida

''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemidiagnostik]]''

----

== Inkubering och åtgärder vid fynd ==

Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under fbrsta dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst 2 gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.

När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO2 bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. 1 övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex Campylobacter spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. Corynebacterium jeikeium bildar små mängder CO2 och är svår att upptäcka med CO2 detektion utan utodling.

Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.

Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, se sid 11 och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med acridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.

Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.

Vid misstänkt relevanta fynd tas telefonkontakt med insändaren, och kompletteras med skriftligt preliminärsvar. Negativt resultat utsvaras efter 3 dygns inkubering med tillägget att odlingen fortsätter till totalt 5 - 7 dygn.

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling
Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna härtill varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (Haemophilus, vissa Neisseria-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, Campylobacter, Brucella, C02-beroende Escherichia coli), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga Neisseria-arter och Peptostreptococcus anaerobius). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa Pseudomonas- och svamparter).

Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan Actinobacillus actinomycetemcomitans, Eikenella corrodens och Kingella kingae nämnas.

Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst pneumokocker). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, Campylobacter jejuni och Capnocytophaga canimorsus.

Både då positivt utfall med en svårodlad mikroorganism kan förväntas eller då subkultivering ej lyckas, trots misstanke om växt i flaskan, kan den relativt enkla åtgärden att inokulera en ny blododlingsflaska med material från den ursprungliga flaskan övervägas.

Nedan diskuteras några mikroorganismer som kan isoleras från blodet och där odlingsförfarandet kan vara behäftat med särskilda problem.

Anaeroba bakterier
De flesta kliniskt relevanta anaeroba bakterier växer fram i den anaeroba flaskan i konventionella odlingssystem. Då miljön i de anaeroba flaskorna i själva verket vanligen är mikroaerofil kan strikta anaerober emellertid ha svårt att växa fram.

Brucella och Francisella
Brucella bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10% koldioxid. Brucellaarter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).

Legionella
Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på Legionella utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. Legionella species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37°C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.

Mykobakterier
Mykobakterier, främst Mycobacterium avium, förekommer i blodet framför allt hos immunsupprimerade patienter. Särskilda medier och förlängd odlingstid krävs.

Svamp
Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller Cryptococcus neoformans, men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsproncipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.
-Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med [[Bilaga 2 (CNS)|akridinorange]] eller [[Metylenblåfärgning|metylenblått]] eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
+Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med [[Bilaga 2 (CNS)|akridinorange]] eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
 Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.
-Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med [[akridinorange]] eller [[Metylenblåfärgning|metylenblått]] eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
+Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med [[Bilaga 2 (CNS)|akridinorange]] eller [[Metylenblåfärgning|metylenblått]] eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
 Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.

← Äldre version		Versionen från 8 december 2009 kl. 09.15
Rad 1:		Rad 1:
−	''Till innehållsförteckningen för [[Bakteriemi-diagnostik]]''	+	''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]''

	----		----

← Äldre version		Versionen från 8 december 2009 kl. 09.14
Rad 1:		Rad 1:
−	''Till innehållsförteckningen för [[~~Referensmetodik:Bakteriemidiagnostik~~]]''	+	''Till innehållsförteckningen för [[Bakteriemi-diagnostik]]''

	----		----

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 ----
+'''EJ REDIGERAD'''
 == Inkubering och åtgärder vid fynd ==

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 ----
 == Inkubering och åtgärder vid fynd ==
-Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under fbrsta dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst 2 gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
+Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst 2 gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
-När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. 1 övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex Campylobacter spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. Corynebacterium jeikeium bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
+När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. I övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''Campylobacter'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.
-Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, se sid 11 och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med acridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
+Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med [[akridinorange]] eller [[Metylenblåfärgning|metylenblått]] eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
 Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.
@@ Rad 17: / Rad 16: @@
 Vid misstänkt relevanta fynd tas telefonkontakt med insändaren, och kompletteras med skriftligt preliminärsvar. Negativt resultat utsvaras efter 3 dygns inkubering med tillägget att odlingen fortsätter till totalt 5 - 7 dygn.
-Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan Actinobacillus actinomycetemcomitans, Eikenella corrodens och Kingella kingae nämnas.
+=== Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling ===
-Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst pneumokocker). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, Campylobacter jejuni och Capnocytophaga canimorsus.
+Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteriemi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna härför varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''Haemophilus'', vissa ''Neisseria''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, ''Campylobacter'', ''Brucella'', C0<sub>2</sub>-beroende ''Escherichia coli''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''Pseudomonas''- och svamparter).
 Både då positivt utfall med en svårodlad mikroorganism kan förväntas eller då subkultivering ej lyckas, trots misstanke om växt i flaskan, kan den relativt enkla åtgärden att inokulera en ny blododlingsflaska med material från den ursprungliga flaskan övervägas.
@@ Rad 28: / Rad 29: @@
 Nedan diskuteras några mikroorganismer som kan isoleras från blodet och där odlingsförfarandet kan vara behäftat med särskilda problem.
 Anaeroba bakterier
 De flesta kliniskt relevanta anaeroba bakterier växer fram i den anaeroba flaskan i konventionella odlingssystem. Då miljön i de anaeroba flaskorna i själva verket vanligen är mikroaerofil kan strikta anaerober emellertid ha svårt att växa fram.
-Legionella
+=== ''Brucella'' och ''Francisella'' ===
-Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på Legionella utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. Legionella species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37°C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
-Mykobakterier
+=== Svamp ===
-Svamp
+Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''Cryptococcus neoformans'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling  enligt lysis-centrifugeringsprincipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.