Blododling-inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd */

2010-02-09T12:44:07Z

Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

Magnus Thore: /* Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd */

2010-01-17T09:44:35Z

Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

Magnus Thore den 21 december 2009 kl. 15.16

2009-12-21T15:16:14Z

Magnus Thore: /* Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd */

2009-12-21T15:15:33Z

Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 21.55

2009-12-06T21:55:10Z

Magnus Thore: /* Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd */

2009-09-15T09:38:26Z

Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

Magnus Thore den 15 september 2009 kl. 08.17

2009-09-15T08:17:18Z

Magnus Thore: flyttade Blododling-inkubering och avläsning till Blododling-inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

2009-09-15T08:14:39Z

flyttade Blododling-inkubering och avläsning till Blododling-inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd

Magnus Thore den 15 september 2009 kl. 08.13

2009-09-15T08:13:13Z

Magnus Thore den 15 september 2009 kl. 08.03

2009-09-15T08:03:16Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Inkubering sker normalt vid 35 - 37 °C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
-När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. I övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
+När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas inte heller sådan utodling. I övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd ==
-Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
+Inkubering sker normalt vid 35 - 37 °C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
 När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. I övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.
-Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av [[försiktighetsåtgärder]] och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med acridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
+Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av [[Skyddsaspekter|försiktighetsåtgärder]] och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med akridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
 Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
-När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. 1 övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
+När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. I övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.
-Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av försiktighetsåtgärder, se sid 11 och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med acridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
+Vid misstänkt bakterieväxt öppnas flaskorna under iakttagande av [[försiktighetsåtgärder]] och preparat görs för direktmikroskopi. Utöver gramfärgning kan färgning med acridinorange eller metylenblått eller olika snabbdiagnostiska metoder prövas.
 Flaskor med växt odlas ut enligt gängse rutiner. Beträffande ambitionsnivån för identifiering av isolat hänvisas till övriga referensgrupper. Utodlingen avpassas så att den även kan påvisa andra bakteriearter än dem som avslöjats i direktpreparaten. Resistensbestämning kan med fördel göras direkt från flaskan.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
-När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO2 bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. 1 övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO2 och är svår att upptäcka med CO2 detektion utan utodling.
+När bifasiska flaskor används är utodling från buljongen sällan nödvändig om ingen växt syns. För system med automatisk CO<SUB>2</SUB> bestämning rekommenderas heller inte sådan utodling. 1 övrigt bör utodling göras efter 1 dygn. Vissa arter t ex ''[[Campylobacter]]'' spp. kan vara svåra att se på en agaryta och vid sådan misstanke bör utodling göras. ''Corynebacterium jeikeium'' bildar små mängder CO<SUB>2</SUB> och är svår att upptäcka med CO<SUB>2</SUB> detektion utan utodling.
 Vid speciella frågeställningar kan finnas anledning att förlänga inkuberingen.

← Äldre version		Versionen från 15 september 2009 kl. 09.38
Rad 19:		Rad 19:

	[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]		[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]
		+	[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Bakteriemi]]

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 ----
-=== Inkubering och åtgärder vid fynd ===
+== Inkubering, avläsning och åtgärder vid fynd ==
 Inkubering sker normalt vid 35 - 37°C under 5 - 7 dygn, helst med skakning åtminstone under första dygnet. Avläsning av flaskorna bör ske minst två gånger per dag under de första dygnen, därefter dagligen.
@@ Rad 18: / Rad 17: @@
 Vid misstänkt relevanta fynd tas telefonkontakt med insändaren, och kompletteras med skriftligt preliminärsvar. Negativt resultat utsvaras efter 3 dygns inkubering med tillägget att odlingen fortsätter till totalt 5 - 7 dygn.
 [[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]

← Äldre version	Versionen från 15 september 2009 kl. 08.14
(Ingen skillnad)

← Äldre version		Versionen från 15 september 2009 kl. 08.13
Rad 17:		Rad 17:

	Vid misstänkt relevanta fynd tas telefonkontakt med insändaren, och kompletteras med skriftligt preliminärsvar. Negativt resultat utsvaras efter 3 dygns inkubering med tillägget att odlingen fortsätter till totalt 5 - 7 dygn.		Vid misstänkt relevanta fynd tas telefonkontakt med insändaren, och kompletteras med skriftligt preliminärsvar. Negativt resultat utsvaras efter 3 dygns inkubering med tillägget att odlingen fortsätter till totalt 5 - 7 dygn.
−	[[~~KAtegori~~:Bakteriemi-diagnostik]]	+
		+
		+	=== Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling ===
		+
		+	Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''[[Haemophilus]]'', vissa ''[[Neisseria]]''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, '' [[Campylobacter]]'', ''[[Brucella]]'', C02-beroende ''[[Escherichia coli]]''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''[[Pseudomonas]]''- och svamparter).
		+
		+	Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''[[Eikenella corrodens]]'' och ''[Kingella kingae]]'' nämnas.
		+
		+	Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''
		+
		+	Både då positivt utfall med en svårodlad mikroorganism kan förväntas eller då subkultivering ej lyckas, trots misstanke om växt i flaskan, kan den relativt enkla åtgärden att inokulera en ny blododlingsflaska med material från den ursprungliga flaskan övervägas.
		+
		+	Nedan diskuteras några mikroorganismer som kan isoleras från blodet och där odlingsförfarandet kan vara behäftat med särskilda problem.
		+
		+
		+	==== Anaeroba bakterier ====
		+
		+	De flesta kliniskt relevanta anaeroba bakterier växer fram i den anaeroba flaskan i konventionella odlingssystem. Då miljön i de anaeroba flaskorna i själva verket vanligen är mikroaerofil kan strikta anaerober emellertid ha svårt att växa fram.
		+
		+
		+	==== ''[[Brucella]]'' och ''[[Francisella]]'' ====
		+
		+	''Brucella'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10% koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).
		+
		+
		+	==== ''[[Legionella]]'' ====
		+
		+	Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på ''Legionella'' utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. ''Legionella'' species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37°C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
		+
		+
		+	==== Mykobakterier ====
		+
		+	[[Mykobakterier]], främst ''[[Mycobacterium avium]]'', förekommer i blodet framför allt hos immunsupprimerade patienter. Särskilda medier och förlängd odlingstid krävs.
		+
		+
		+	==== Svamp ====
		+
		+	Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''[[Cryptococcus neoformans]]'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsproncipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.
		+
		+	[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]