Blododling-isolering av svårodlade mikroorganismer - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling */

2010-02-09T12:45:03Z

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling

Magnus Thore: /* Brucella och Francisella */

2010-01-17T09:46:38Z

Brucella och Francisella

Magnus Thore: /* Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling */

2009-12-21T15:18:10Z

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling

Magnus Thore: /* Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling */

2009-12-19T20:12:14Z

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling

Magnus Thore: /* Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling */

2009-12-19T20:11:10Z

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling

Magnus Thore: /* Legionella */

2009-12-08T14:28:38Z

Legionella

Magnus Thore: /* Brucella och Francisella */

2009-12-08T14:28:25Z

Brucella och Francisella

Magnus Thore den 8 december 2009 kl. 14.27

2009-12-08T14:27:35Z

Magnus Thore: /* Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling */

2009-11-27T20:50:35Z

Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling

Magnus Thore: /* Svamp */

2009-09-15T09:39:01Z

Svamp

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''[[Haemophilus]]'', vissa ''Neisseria''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, '' [[Campylobacter]]'', ''[[Brucella]]'', CO<SUB>2</SUB>-beroende ''[[Escherichia coli]]''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''[[Pseudomonas]]''- och svamparter).
-Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''Kingella kingae'' nämnas.
+Flera grupper av mikroorganismer kan förutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''Kingella kingae'' nämnas.
 Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlingsflaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''
@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 ==== ''Legionella'' ====
-Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på ''[[Legionella]]'' utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. ''Legionella'' species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37 °C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
+Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på ''[[Legionella]]'' utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. ''Legionella'' species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37 °C. Utodling på lämpligt ''Legionella''-medium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
 ==== Mykobakterier ====

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 ==== ''Brucella'' och ''Francisella'' ====
-''[[Brucella]]'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10 % koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).
+''[[Brucella]]'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10 % koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas.
 ==== ''Legionella'' ====

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''Kingella kingae'' nämnas.
-Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''
+Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlingsflaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''
 Både då positivt utfall med en svårodlad mikroorganism kan förväntas eller då subkultivering ej lyckas, trots misstanke om växt i flaskan, kan den relativt enkla åtgärden att inokulera en ny blododlingsflaska med material från den ursprungliga flaskan övervägas.
@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 ==== ''Legionella'' ====
-Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på ''[[Legionella]]'' utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. ''Legionella'' species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37°C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
+Det är mycket ovanligt att blododling med avseende på ''[[Legionella]]'' utfaller positiv, även om sådan infektion föreligger. ''Legionella'' species växer långsamt i blododlingar. Odling kan ske i ordinära bifasiska flaskor men bör pågå under tre veckor vid 37 °C. Utodling på lämpligt legionellamedium (låg kloridjonkoncentration) föreslås.
 ==== Mykobakterier ====
@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 ==== Svamp ====
-Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''[[Cryptococcus neoformans]]'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling  enligt lysis-centrifugeringsproncipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.
+Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''[[Cryptococcus neoformans]]'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling  enligt lysis-centrifugeringsprincipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.
 [[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]
 [[Kategori:Laboratoriediagnostik-Bakteriemi]]

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''[[Haemophilus]]'', vissa ''Neisseria''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, '' [[Campylobacter]]'', ''[[Brucella]]'', CO<SUB>2</SUB>-beroende ''[[Escherichia coli]]''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''[[Pseudomonas]]''- och svamparter).
-Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''[[Kingella kingae]]'' nämnas.
+Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''Kingella kingae'' nämnas.
 Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''
@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 ==== ''Brucella'' och ''Francisella'' ====
-''[[Brucella]]'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10% koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).
+''[[Brucella]]'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10 % koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).
 ==== ''Legionella'' ====

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Isolering av svårodlade mikroorganismer i blododling ==
-Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''[[Haemophilus]]'', vissa ''[[Neisseria]]''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, '' [[Campylobacter]]'', ''[[Brucella]]'', CO<SUB>2</SUB>-beroende ''[[Escherichia coli]]''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''[[Pseudomonas]]''- och svamparter).
+Somliga mikroorganismer kan ge upphov till bakteremi men är svåra att odla fram i konventionella blododlingssystem. Orsakerna till detta varierar. Cellväggsdefekta varianter liksom mykoplasmaarter ställer betydligt högre krav på näringsämnen i odlingsmediet än vad vanliga blododlingssystem erbjuder. En del av dessa mikroorganismer kan fås att växa om blododlingssubstratet kompletteras med ganska enkla tillsatser, såsom vitaminer (metaboliskt defekta α-streptokocker) och/eller hematin (''[[Haemophilus]]'', vissa ''Neisseria''-arter). Vissa arter är beroende av speciell gasmiljö (strikta anaerober, '' [[Campylobacter]]'', ''[[Brucella]]'', CO<SUB>2</SUB>-beroende ''[[Escherichia coli]]''), medan andra species är känsliga för komponenter i blododlingsmediet ( t ex SPS-känsliga ''Neisseria''-arter och ''Peptostreptococcus anaerobius''). I vissa fall kan också höga antibiotikakoncentrationer i patientens eget serum förhindra tillväxten. En del mikroorganismer växer dåligt vid 35 - 37°C, men kan växa bra vid lägre temperatur (vissa ''[[Pseudomonas]]''- och svamparter).
-Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''[[Eikenella corrodens]]'' och ''[[Kingella kingae]]'' nämnas.
+Flera grupper av mikroorganismer kan förrutom att de ställer särskilda krav på tillväxtfaktorer eller odlingsmiljö dessutom kräva förlängd odlingstid. Förutom de nedan särskilt diskuterade mikroorganismerna kan ''[[Actinobacillus actinomycetemcomitans]]'', ''Eikenella corrodens'' och ''[[Kingella kingae]]'' nämnas.
 Det förekommer att mikroorganismer identifieras i blododlings- flaskor genom mikroskopi, men sedan ej växer ut vid ordinär subkultivering. En ej helt ovanlig orsak härtill är att bakterierna lyserats (gäller främst [[pneumokocker]]). I en del av fallen kan en sådan diskrepans emellertid bero på att mikroorganismen ställer särskilda krav på medium och/eller miljö vid utodling. Exempel på mikroorganismer som kan ställa till problem på detta sätt är anaeroba bakterier, ''[[Campylobacter jejuni]]'' och ''[[Capnocytophaga canimorsus]].''

← Äldre version		Versionen från 8 december 2009 kl. 14.28
Rad 21:		Rad 21:


−	==== ''[[Brucella]]'' och ''[[Francisella]]'' ====	+	==== ''Brucella'' och ''Francisella'' ====
−
−	''Brucella'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10% koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).

		+	''[[Brucella]]'' bör odlas i bifasiska flaskor (Castañeda), Man bör tillse att flaskan innehåller luft och 5-10% koldioxid. ''Brucella''-arter kan uppvisa lång lagfas och odlingstiden bör därför förlängas. Utodling från negativa bifasiska flaskor anses ej nödvändig. Risken för laboratoriesmitta orsakad av dessa bakteriearter måste speciellt beaktas (se sid 11 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter).

	==== ''[[Legionella]]'' ====		==== ''[[Legionella]]'' ====

← Äldre version		Versionen från 15 september 2009 kl. 09.39
Rad 40:		Rad 40:
	Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''[[Cryptococcus neoformans]]'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsproncipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.		Existerande blododlingssystem anses samtliga ha låg känslighet vid disseminerad svampinfektion, sannolikt beroende på låga tal av mikroorganismer. Inget av de idag existerande blododlingssystemen har klara fördelar framför övriga vad gäller detektion av jästsvamp eller ''[[Cryptococcus neoformans]]'', men vissa substrat är modifierade för att gynna svamptillväxt. För diagnostik av histoplasmos anses odling enligt lysis-centrifugeringsproncipen vara överlägsen övriga system. Svamp kräver aerob miljö och kan växa långsamt varför odlingstiden bör förlängas.
	[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]		[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]
		+	[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Bakteriemi]]