Bordetella pertussis - Versionshistorik

Magnus Thore den 19 juni 2012 kl. 04.30

2012-06-19T04:30:44Z

Magnus Thore: /* Laboratoriediagnostik */

2012-06-19T04:30:12Z

Laboratoriediagnostik

Magnus Thore den 17 maj 2012 kl. 10.19

2012-05-17T10:19:53Z

Magnus Thore den 17 maj 2012 kl. 10.19

2012-05-17T10:19:33Z

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2012-05-17T10:18:29Z

Epidemiologi

Magnus Thore: /* Provtagning och transport */

2012-04-30T17:32:52Z

Provtagning och transport

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-04-28T15:26:49Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Kvalitetskontroll */

2012-04-28T15:26:26Z

Kvalitetskontroll

Magnus Thore: /* Alternativa diagnostiska metoder för påvisande */

2012-04-28T15:25:27Z

Alternativa diagnostiska metoder för påvisande

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2012-04-28T05:57:26Z

Epidemiologi

← Äldre version		Versionen från 19 juni 2012 kl. 04.30
Rad 1:		Rad 1:
−	~~'''Uppdaterad maj 2012'''~~
	-----		-----
	'''Huvudartikel'''		'''Huvudartikel'''

← Äldre version		Versionen från 19 juni 2012 kl. 04.30
Rad 56:		Rad 56:
	Se också artikel [[Bakteriella nedre luftvägsinfektioner-provtagning]]		Se också artikel [[Bakteriella nedre luftvägsinfektioner-provtagning]]

−	== Laboratoriediagnostik ==	+	== Laboratoriediagnostik (ej uppdaterad)==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Uppdatering maj 2012'''
+'''Uppdaterad maj 2012'''
 -----
 '''Huvudartikel'''

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Arbete med uppdatering pågår, april 2012'''
+'''Uppdatering maj 2012'''
 -----
 '''Huvudartikel'''

@@ Rad 32: / Rad 32: @@
 För kikhosta typiska symtom kan också orsakas av ''Bordetella parapertussis'', ''[[Mycoplasma pneumoniae]]'', [[adenovirus]] m.fl. agens. Till skillnad från ''B. pertussis'' ger mykoplasma feber och förändringar på lungröntgen. I en svensk vaccinstudie omfattande ca 5 000 hostepisoder kunde pertussisinfektion påvisas endast i ca 25 %.
-===Epidemiologi===
+===Epidemiologi (uppdaterad maj 2012)===
-[[Kikhosta]] sprids förmodligen enbart genom droppsmitta.  Smittsamheten är mycket stor. Bakterierna sprids dessvärre redan under  slutet av inkubationsfasen. Svenska incidensberäkningar bygger på  rapportering. Underrapporteringen har dock varit betydande. En  Göteborgsstudie av barn födda 1980 visade att 60 % hade haft klinisk  kikhosta vid 10 års ålder och ytterligare 25 % asymtomatisk eller  subklinisk infektion.
+För att bedöma de nya vaccinernas effektivitet på längre sikt pågår sedan hösten 1997 en fördjupad uppföljning av kikhosta bland de årskullar som är vaccinerade enligt det nya programmet, med telefonintervjuer kring alla fall av odlingsverifierad kikhosta i vaccinerade årskullar. Denna uppföljning visar att de allra flesta fallen bland barn under 1 år inträffar bland dem som är ovaccinerade eller som har fått endast en dos. Att lägga märke till är att 3-5 mån gamla barn, som fått sin första vaccination, har en betydligt lägre risk för att bli sjukhusinlagda p.g.a. kikhosta jämfört med barn under 3 månader. Enbart åldersskillnaden kan knappast förklara detta, d.v.s. även om första dosen inte skyddar mot insjuknande är det troligt att den ger ett visst skydd mot allvarlig sjukdom.
 ===Prevention===
 Från 1950-talet fram till 1979 användes ett helcellsvaccin-  Pw- mot  kikhosta i det allmänna vaccinationsprogrammet. Sviktande  effektivitet  och oro för biverkningar gjorde att denna vaccination  upphörde för att  återupptas 1996, då med acellulära vacciner-DTPa. I  Sverige används  vacciner baserade på två komponenter (PT + FHA) eller på  tre  komponenter med tillägg av pertaktin.

← Äldre version		Versionen från 30 april 2012 kl. 17.32
Rad 57:		Rad 57:

	Upprepad odling ger alltid ett ökat utbyte; i en svensk vaccinstudie med så mycket som 12 %.		Upprepad odling ger alltid ett ökat utbyte; i en svensk vaccinstudie med så mycket som 12 %.
		+
		+	Se också artikel [[Bakteriella nedre luftvägsinfektioner-provtagning]]

	== Laboratoriediagnostik ==		== Laboratoriediagnostik ==

← Äldre version		Versionen från 28 april 2012 kl. 15.26
Rad 126:		Rad 126:

	[[Kikhosta\|Kikhosta/''Bordetella pertussis'']] är anmälningspliktig enl. smittskyddsförordningen (2004:255), anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar. Omfattas av smittspårningsplikt.		[[Kikhosta\|Kikhosta/''Bordetella pertussis'']] är anmälningspliktig enl. smittskyddsförordningen (2004:255), anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar. Omfattas av smittspårningsplikt.
		+	==Referensfunktioner==
		+	Ej beslutade

	== REFERENSER ==		== REFERENSER ==

@@ Rad 120: / Rad 120: @@
 **''Bordetella parapertussis''	     CCUG 33580.
-'''Svarsrutiner:''' Stammar som uppfyller minimikriterierna utsvaras, Växt av'' Bordetella pertussis'' alt. ''Bordetella parapertussis''.
+==Svarsrutiner==
 == Laboratorierapportering ==

@@ Rad 92: / Rad 92: @@
 Referensmetod  är kvantitativ bestämning i ELISA av IgG och IgA anti-PT och anti-FHA,  uttryckt i arbiträra ELISA-enheter. Se vidare under bilaga 4.3.
-=== Alternativa diagnostiska metoder för påvisande ===
+=== Övriga diagnostiska metoder för påvisande ===
 '''Direkt-FA''' : Vid vissa laboratorier används direktmikroskopi med fluorescerande antikroppar. I vana händer och med goda reagens är detta en specifik och snabb metod. Den är dock väsentligt okänsligare än odling. Vid en genomgång av 1 582 konsekutiva pertussisodlingar i Uppsala 1996-1997 var 18 % positiva (n=281) men endast 38 % (n=108) också positiva i direkt-FA. Specificiteten var 99,6 %.

@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 Kikhostan  har minskat mest i vaccinerade åldersgrupper. För att bedöma de nya  vaccinernas effektivitet på längre sikt pågår sedan hösten 1997 en  fördjupad uppföljning av kikhosta bland de årskullar som är vaccinerade  enligt det nya programmet, med telefonintervjuer kring alla fall av  odlingsverifierad kikhosta i vaccinerade årskullar. Denna uppföljning  visar att de allra flesta fallen bland barn under 1 år inträffar bland  dem som är ovaccinerade eller som har fått endast en dos. Att lägga  märke till är att 3-5 mån gamla barn, som fått sin första vaccination,  har en betydligt lägre risk för att bli sjukhusinlagda p.g.a. kikhosta  jämfört med barn under 3 månader. Enbart åldersskillnaden kan knappast  förklara detta, d.v.s. även om första dosen inte skyddar mot insjuknande  är det troligt att den ger ett visst skydd mot allvarlig sjukdom.  Totalt rapporterades 2003 bland spädbarn 230 fall/100 000, vilket ska  jämföras med cirka 600-800/100 000 under åren 1994-95. Under  10-årsperioden 1981-1990 rapporterades totalt 6 dödsfall. Oroande är nu  att 6 dödsfall inträffat sedan 1996 i de mest utsatta åldrarna under 6  mån.
 [[Fil:Luftfigur6.jpg]]
 == Provtagning och transport ==