Campylobacter - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-10-30T08:29:18Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Prevention */

2012-04-29T10:13:11Z

Prevention

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2012-04-28T15:07:27Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Epidemiologi */

2012-04-28T15:05:47Z

Epidemiologi

Magnus Thore den 22 april 2012 kl. 16.38

2012-04-22T16:38:45Z

Magnus Thore: /* Smittämnet */

2012-04-14T12:49:28Z

Smittämnet

Magnus Thore: /* Kvalitetskontroll/Detektionsgräns */

2012-04-14T12:49:03Z

Kvalitetskontroll/Detektionsgräns

Magnus Thore: /* Smittämnet */

2012-04-14T12:25:25Z

Smittämnet

Magnus Thore: /* Resistensutveckling och resistensbestämning */

2012-04-14T10:29:42Z

Resistensutveckling och resistensbestämning

Magnus Thore: /* Resistensutveckling och resistensbestämning */

2012-04-14T10:29:00Z

Resistensutveckling och resistensbestämning

@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 Första gången en stam isoleras indikeras att fynd av ''Campylobacter jejuni/coli'' är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen.
 ==Laboratorierapportering==
-Infektion med ''Campylobacter'' är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) som allmänfarlig sjukdom.
+Infektion med ''Campylobacter'' är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) som allmänfarlig sjukdom enligt gällande falldefinion
 ==Referensfunktioner==
 Ej beslutade

@@ Rad 31: / Rad 31: @@
 [[Speciell epidemiologi-infektioner i mage och tarm|Följ länken för detaljerad beskrivning]]
 ===Prevention===
-Text saknas
+Allmän god hygien är hörnsten för förebyggande av smitta. Livsmedel, exempelvis kyckling, annan fågel, får- och fläskkött bör alltid tillagas så att hela köttet uppnår minst +65°C. Rinnande vatten i bäckar och älvar kan vara smittförande, varför man bör undvika att dricka sådant. Många utbrott har härletts till opastöriserad mjölk.
 == Provtagning ==

@@ Rad 66: / Rad 66: @@
 ==Laboratorierapportering==
 Infektion med ''Campylobacter'' är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) som allmänfarlig sjukdom.
 ==REFERENSER==
 *Hutchinson,      D. N., and F. J. Bolton. Improved blood free selective medium for the      isolation of Campylobacter jejuni from faecal specimens. J Clin Pathol 1984;37:956-957.

← Äldre version		Versionen från 28 april 2012 kl. 15.05
Rad 30:		Rad 30:

	[[Speciell epidemiologi-infektioner i mage och tarm\|Följ länken för detaljerad beskrivning]]		[[Speciell epidemiologi-infektioner i mage och tarm\|Följ länken för detaljerad beskrivning]]
		+	===Prevention===
		+	Text saknas
		+
	== Provtagning ==		== Provtagning ==

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 ==''Campylobacter''==
 ===Smittämnet===
-''Campylobacter'' iakttogs och  dokumenterades första gången i början på 1900-talet vid en undersökning av aborterade foster hos boskap och får, och beskrevs som en vibrioliknande bakterie. Först på 1980-talet blev ''Campylobacter'' en erkänd humanpatogen och idag är den i Sverige och i de flesta andra länder den vanligaste rapporterade orsaken till bakteriell gastroenterit. ''Campylobacter'' är smala komma-, S- eller skruvformade gramnegativa stavar (''campylo'' grekiska för böjd och ''bacter'' för stav). De har ett korkskruvsliknande rörelsemönster och har en flagell i ena eller bägge ändarna. Vid suboptimala tillväxtförhållanden kan kockoida former förekomma. Bakterierna synes anpassade till överlevnad hos fåglar som har en kroppstemperatur på 43 °C. Genomets storlek är mindre än 2 Mbaspar vilket motsvarar enbart 35 % av det hos ''E. coli'', vilket kan förklara kravet på komplexa medier och oförmåga att fermentera kolhydrater. De är syrekänsliga och växer som bäst i en atmosfär med 5-10 % O<sub>2</sub> och 1-10 % CO<sub>2</sub>. De tillväxer inte under 30 ºC och är känsliga för uttorkning. De har en förmåga att överleva länge i vatten, särskilt kallt, upp till flera månader. Möjligen har bakterien förmåga att överleva i amöbor  och i biofilmer.
+''Campylobacter'' iakttogs och  dokumenterades första gången i början på 1900-talet vid en undersökning av aborterade foster hos boskap och får, och beskrevs som en vibrioliknande bakterie. Först på 1980-talet blev ''Campylobacter'' en erkänd humanpatogen och idag är den i Sverige och i de flesta andra länder den vanligaste rapporterade orsaken till bakteriell gastroenterit. ''Campylobacter'' är smala komma-, S- eller skruvformade gramnegativa stavar (''campylo'' grekiska för böjd och ''bacter'' för stav). De har ett korkskruvsliknande rörelsemönster och har en flagell i ena eller bägge ändarna. Vid suboptimala tillväxtförhållanden kan kockoida former förekomma. Bakterierna synes anpassade till överlevnad hos fåglar som har en kroppstemperatur på 43 °C. Genomets storlek är mindre än 2 megabaspar vilket motsvarar enbart 35 % av det hos ''E. coli'', vilket kan förklara kravet på komplexa medier och oförmåga att fermentera kolhydrater. De är syrekänsliga och växer som bäst i en atmosfär med 5-10 % O<sub>2</sub> och 1-10 % CO<sub>2</sub>. De tillväxer inte under 30 ºC och är känsliga för uttorkning. De har en förmåga att överleva länge i vatten, särskilt kallt, upp till flera månader. Möjligen har bakterien förmåga att överleva i amöbor  och i biofilmer.
 Genus ''Campylobacter'' inkluderar 17 species och sex subspecies, av vilka ''C. jejuni'' och ''C. coli'' är dominerande vid bakteriell diarrésjukdom hos människa. Fördelningen mellan arterna är då cirka 85/15. Andra species som återfinns hos djur men som också kan orsaka infektion hos människa är framförallt ''C. upsaliensis'' (gastroenterit, bakteriemi, ursprungligen från hund), ''C. fetus'' (bakteriemi, extraintestinala infektioner oftast av bovint ursprung), ''C. lari'' (gastroenterit, bakteriemi, UVI, ursprungligen från fiskmås), och ''C. hyointestinalis'' som ger proliferativ enterit hos svin.
 ===Patogenes och patofysiologi===
-''Campylobacter'' har en låg kritisk infektionsdos (500-800 bakterier). I likhet med många andra tarmpatogener har bakterien i huvudsak följande virulensmekanismer: Flageller som möjliggör rörlighet är en viktig egenskap för att bakterien ska kunna penetrera  mukuslagret till målcellerna i distala ileum och kolon. Flagellen kan också hjälpa till vid vidhäftningen av värdcellerna samt penetration av desamma. ''Campylobacter'' har en kapsel som består av variabla polysackarider. Kapseln är tillsammans med ett lipooligosackaridlager (LOS) också viktig för vidhäftning och invasion av epitelceller. Uttalad variabilitet i strukturerna på ytan tros vara en av orsakerna till bakteriens förmåga att undkomma värdcellens immunförsvar. Produktion av toxiner har också beskrivits men deras roll i patogenesen är fortfarande oklar.
+''Campylobacter'' har en låg kritisk infektionsdos (500 bakterier). Bakterien har i huvudsak följande virulensmekanismer: Flageller som möjliggör rörlighet är en viktig egenskap för att bakterien ska kunna penetrera  mukuslagret till målcellerna i distala ileum och kolon. Flagellen kan också hjälpa till vid vidhäftningen av värdcellerna samt penetration av desamma. ''Campylobacter'' har en kapsel som består av variabla polysackarider. Kapseln är tillsammans med ett lipooligosackaridlager (LOS) också viktig för vidhäftning och invasion av epitelceller. Uttalad variabilitet i strukturerna på ytan tros vara en av orsakerna till bakteriens förmåga att undkomma värdcellens immunförsvar. Produktion av toxiner har också beskrivits men deras roll i patogenesen är fortfarande oklar.
 Infektionen orsakar akut inflammation i både tunntarm och tjocktarm. Invasion av värdcellerna och vävnadsdestruktion är huvudelement i patogenesen.
@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 C. fetus ses huvudsakligen vid extraintestinala infektioner och bakteriemi hos immundefekta.
 ===Epidemiologi===
-Det finns olika reservoarer som vatten, fåglar, mjölk för bakterierna som kan utgöra källa för campylobacterinfektioner hos människa. Sjukdomen betraktas som en zoonos. Den absolut vanligaste rapporterade orsaken till smitta är via kyckling. Hos fågel koloniserar ''Campylobacter'' tarmarna i mycket höga tal (upp till <math>10^1</math><math>^0</math> CFU per gram tarminnehåll). Opastöriserad mjölk är också orsak till smitta och flera stora vattenburna utbrott med över tusen personer drabbade har rapporterats i Sverige.
+Det finns olika reservoarer såsom vatten, fåglar (både vilda och för livsmedelsproduktion), för bakterierna som kan utgöra källa för campylobacterinfektioner hos människa. Sjukdomen betraktas som en zoonos. Den absolut vanligaste rapporterade orsaken till smitta är via kyckling. Hos fågel koloniserar ''Campylobacter'' tarmarna i mycket höga tal (upp till <math>10^1</math><math>^0</math> CFU per gram tarminnehåll). Opastöriserad mjölk är också orsak till smitta och flera stora vattenburna utbrott med över tusen personer drabbade har rapporterats i Sverige.
 [[Speciell epidemiologi-infektioner i mage och tarm|Följ länken för detaljerad beskrivning]]
@@ Rad 42: / Rad 42: @@
 ===Epidemiologisk typning===
-I vissa situationer kan det vara värdefullt att fastställa det epidemiologiska sambandet mellan olika ''Campylobacter''-isolat. ''Campylobacter'' typas idag enbart med molekylära metoder: De vanligaste metoderna är PFGE (pulsfältsgelekrofores) och MLST (Multi Locus Sequence Typing). PFGE är den känsligaste av de två metoderna och är den metod som lämpar sig bäst i exempelvis en smittspårningssituation. Det är en stor genetisk diversitet inom species och dessutom är bakterien naturligt genetiskt kompetent, vilket innebär att bakterien lätt kan ta upp DNA från sin omgivning. Därvid sker lätt en rekombination mellan stammar som ökar evolutionshastighet av den genetiska diversiteten. Vid  kartläggnig av  uppkomna nya kloner eller vid källattributions-studier (kartläggning av ursprungsreservoir och smittvägar som verktyg för riktade åtgärder) lämpar sig MLST bättre då denna teknik inte är lika diskriminerande som PFGE.
+I vissa situationer kan det vara värdefullt att fastställa det epidemiologiska sambandet mellan olika ''Campylobacter''-isolat. ''Campylobacter'' typas idag nästan uteslutande med molekylära metoder: De vanligaste metoderna är PFGE (pulsfältsgelekrofores) och MLST (Multi Locus Sequence Typing). PFGE är den känsligaste av de två metoderna och är den metod som lämpar sig bäst i exempelvis en smittspårningssituation. Det är en stor genetisk diversitet inom species och dessutom är bakterien naturligt genetiskt kompetent, vilket innebär att bakterien lätt kan ta upp DNA från sin omgivning. Därvid sker lätt en rekombination mellan stammar som ökar evolutionshastighet av den genetiska diversiteten. Vid  kartläggning av  uppkomna nya kloner eller vid källattributions-studier (kartläggning av ursprungsreservoir och smittvägar som verktyg för riktade åtgärder) lämpar sig MLST bättre då denna teknik inte är lika diskriminerande som PFGE.
 ==Kvalitetskontroll/Detektionsgräns==

@@ Rad 55: / Rad 55: @@
 *För kontroll av odlingsförfarandet används
 **''C. jejuni'' CCUG 11284A
-*För identifiering dessutom C. lari CCUG 23947 C. upsaliensis CCUG 19559
+*För identifiering dessutom ''C. lari'' CCUG 23947, ''C. upsaliensis'' CCUG 19559
 ==Svarsrutiner==
 Fynd av bakterier som odlingsmässigt, morfologiskt och biokemiskt överensstämmer med ''Campylobacter jejuni/coli'' besvaras "Växt av Campylobacter jejuni/coli".

@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 ===Resistensutveckling och resistensbestämning===
-Resistensbestämning utförs inte rutinmässigt men kan rekommenderas periodvis för epidemiologisk uppföljning av resistensutveckling. Förstahandspreparat vid behandling har länge varit erytromycin. C. jejuni är känslig i >95 % medan Campylobacter coli kan visa resistens i >80 %. Kinoloner är behandlingsalternativ, men rapporter om ökande resistens inger oro. I den gemensamma rapporten från ECDC och EFSA <Ref>[http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/2598.pdf The European Union Summary Report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2010]</Ref> finns data om resistens hos Campylobacter från 13 Europeiska länder. Resistens mot ampicillin, ciprofloxacin, nalidixinsyra och tetracyklin var hög medan resistens mot erytromycin var på en förhållandevis låg nivå, 1,7 %. De flesta campylobacterisolat är resistenta mot penicilliner och cefalosporiner.
+Resistensbestämning utförs inte rutinmässigt men kan rekommenderas periodvis för epidemiologisk uppföljning av resistensutveckling. Förstahandspreparat vid behandling har länge varit erytromycin. C. jejuni är känslig i >95 % medan Campylobacter coli kan visa resistens i >80 %. Kinoloner är behandlingsalternativ, men rapporter om ökande resistens inger oro. I en gemensam rapport från ECDC och EFSA <Ref>[http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/2598.pdf The European Union Summary Report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2010]</Ref> finns data om resistens hos Campylobacter från 13 Europeiska länder. Resistens mot ampicillin, ciprofloxacin, nalidixinsyra och tetracyklin var hög medan resistens mot erytromycin var på en förhållandevis låg nivå, 1,7 %. De flesta campylobacterisolat är resistenta mot penicilliner och cefalosporiner.
 ===Epidemiologisk typning===