<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Candidiasis%2C_genital%2C-laboratoriediagnostik</id>
	<title>Candidiasis, genital,-laboratoriediagnostik - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Candidiasis%2C_genital%2C-laboratoriediagnostik"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital,-laboratoriediagnostik&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T05:58:43Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital,-laboratoriediagnostik&amp;diff=7609&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Allmänt */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital,-laboratoriediagnostik&amp;diff=7609&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2011-11-29T12:16:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 29 november 2011 kl. 12.16&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l10&quot; &gt;Rad 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;resistens¬bestämning &lt;/del&gt;för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;resistensbestämning &lt;/ins&gt;för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk på http://www.srga.org.	&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk på http://www.srga.org.	&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital,-laboratoriediagnostik&amp;diff=679&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Huvudartikel: Candidiasis, genital&#039;&#039;  ----  == Candida ==   === Allmänt ===  Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i vagina så små att det kan var...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital,-laboratoriediagnostik&amp;diff=679&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-21T13:13:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: &lt;a href=&quot;/w/Candidiasis,_genital&quot; title=&quot;Candidiasis, genital&quot;&gt;Candidiasis, genital&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;  ----  == Candida ==   === Allmänt ===  Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i &lt;a href=&quot;/w/Anatomi&quot; title=&quot;Anatomi&quot;&gt;vagina&lt;/a&gt; så små att det kan var...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: [[Candidiasis, genital]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Candida ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Majoriteten av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall resistens¬bestämning för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk på http://www.srga.org.	&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[Kategori:Laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
</feed>