<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Candidiasis%2C_genital-laboratoriediagnostik</id>
	<title>Candidiasis, genital-laboratoriediagnostik - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Candidiasis%2C_genital-laboratoriediagnostik"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-13T22:21:33Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=5927&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 24 januari 2010 kl. 11.51</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=5927&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-24T11:51:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 24 januari 2010 kl. 11.51&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot; &gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall resistensbestämning för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;anpassad för elektronisk tillgänglighet&lt;/del&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &amp;#039;&amp;#039;C. glabrata&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;C. krusei&amp;#039;&amp;#039;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall resistensbestämning för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Referensmetodik:Svampinfektioner|&lt;/ins&gt;I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Infektionsdiagnostik, I 10. &lt;/del&gt;Svampinfektioner&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet&lt;/del&gt;) samt till NRMM:s hemsida se länk [http://www.srga.org].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &amp;#039;&amp;#039;C. albicans&amp;#039;&amp;#039;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Referensmetodik:&lt;/ins&gt;Svampinfektioner&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;) samt till NRMM:s hemsida se länk [http://www.srga.org].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=5926&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Genital candidiasis, allmänt om mikrobiologisk diagnostik */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=5926&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-24T11:49:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Genital candidiasis, allmänt om mikrobiologisk diagnostik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 24 januari 2010 kl. 11.49&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot; &gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av Candida-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. C. glabrata och C. krusei, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent Candida-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;resistens¬bestämning &lt;/del&gt;för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Majoriteten av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Candida&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;C. glabrata&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;C. krusei&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Candida&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;resistensbestämning &lt;/ins&gt;för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa C. albicans. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;på &lt;/del&gt;http://www.srga.org.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;C. albicans&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/ins&gt;http://www.srga.org&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=743&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT: flyttade Candisiasis, genital-laboratoriediagnostik till Candidiasis, genital-laboratoriediagnostik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=743&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-23T08:14:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;flyttade &lt;a href=&quot;/w/Candisiasis,_genital-laboratoriediagnostik&quot; class=&quot;mw-redirect&quot; title=&quot;Candisiasis, genital-laboratoriediagnostik&quot;&gt;Candisiasis, genital-laboratoriediagnostik&lt;/a&gt; till &lt;a href=&quot;/w/Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&quot; title=&quot;Candidiasis, genital-laboratoriediagnostik&quot;&gt;Candidiasis, genital-laboratoriediagnostik&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;1&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 juli 2009 kl. 08.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-notice&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(Ingen skillnad)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=742&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT: Skapade sidan med &#039;Huvudartikel: Candidiasis, genital  ----  == Genital candidiasis, allmänt om mikrobiologisk diagnostik ==  Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagin...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Candidiasis,_genital-laboratoriediagnostik&amp;diff=742&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-23T08:13:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;Huvudartikel: &lt;a href=&quot;/w/Candidiasis,_genital&quot; title=&quot;Candidiasis, genital&quot;&gt;Candidiasis, genital&lt;/a&gt;  ----  == Genital candidiasis, allmänt om mikrobiologisk diagnostik ==  Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagin...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Huvudartikel: [[Candidiasis, genital]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Genital candidiasis, allmänt om mikrobiologisk diagnostik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid mer kroniska besvär är ofta förändringar i [[anatomi|vagina]] så små att det kan vara svårt att finna hyfer vid direktmikroskopi på utstryk. Om det föreligger en klar inflammation i vulva kan man i stället odla från vaginalsekret eller ta px som antingen skickas till ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller för cytodiagnostik (väsentligt att på remissen fråga efter jästsvamp eftersom särskilda färgningstekniker används) ref läkemedelsverket (Läkemedelsverket;Vulvovaginit, 2000:(11)5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Majoriteten av Candida-kolpiter orsakas av stammar känsliga för de vanligen använda azolpreparaten. C. glabrata och C. krusei, har dock naturligt nedsatt känslighet för flukonazol, som används i ökande omfattning. Vid terapiresistent Candida-kolpit är det därför befogat med svampodling inkl. artbestämning, och i vissa fall resistens¬bestämning för de azoler som kommer i fråga för generell behandling (I. Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För primär odling kan med fördel Chromagar användas. Chromagar ger möjlighet att dels lättare kunna påvisa blandinfektion med olika candidaarter samt att direkt kunna påvisa C. albicans. I övrigt när det gäller odlingsdiagnostik hänvisas till: (Infektionsdiagnostik, I 10. Svampinfektioner, 2:a reviderade upplagan anpassad för elektronisk tillgänglighet) samt till NRMM:s hemsida se länk på http://www.srga.org.&lt;br /&gt;
[[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
</feed>