<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Chancroid-epidemiologi</id>
	<title>Chancroid-epidemiologi - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Chancroid-epidemiologi"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T04:24:41Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=747&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT den 23 juli 2009 kl. 08.18</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=747&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-23T08:18:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 23 juli 2009 kl. 08.18&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l5&quot; &gt;Rad 5:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 5:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridning av HIV. Den senaste tiden har en minskning av chancroid och bakterieorsakade genitala sår observerats i u-länder. I Dar es Salaam, Tanzania rapporterades 2007 att endast cirka 5 % av genitala ulcers orsakades av &amp;#039;&amp;#039;[[Chancroid (alt. beteckningar ulcus molle eller mjuk schanker)|Haemophilus ducreyi]]&amp;#039;&amp;#039;. En ökning av genitala sår orsakade av Herpes simplex virus har rapporterats från vissa länder i Afrika. Inga fall av chancroid anmäldes under 2003. I Sverige noteras enstaka importfall, och inhemskt smittspridning av&amp;#039;&amp;#039; H. ducreyi&amp;#039;&amp;#039; har inte förekommit på flera decennier. Smittan är inte längre anmälningspliktig, vilket gör epidemiologiska data osäkra.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridning av HIV. Den senaste tiden har en minskning av chancroid och bakterieorsakade genitala sår observerats i u-länder. I Dar es Salaam, Tanzania rapporterades 2007 att endast cirka 5 % av genitala ulcers orsakades av &amp;#039;&amp;#039;[[Chancroid (alt. beteckningar ulcus molle eller mjuk schanker)|Haemophilus ducreyi]]&amp;#039;&amp;#039;. En ökning av genitala sår orsakade av Herpes simplex virus har rapporterats från vissa länder i Afrika. Inga fall av chancroid anmäldes under 2003. I Sverige noteras enstaka importfall, och inhemskt smittspridning av&amp;#039;&amp;#039; H. ducreyi&amp;#039;&amp;#039; har inte förekommit på flera decennier. Smittan är inte längre anmälningspliktig, vilket gör epidemiologiska data osäkra.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;-STI&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=578&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT den 20 juli 2009 kl. 13.44</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=578&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-20T13:44:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 20 juli 2009 kl. 13.44&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Huvudartikel:  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Huvudartikel: &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Chancroid &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;(alt&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;beteckningar ulcus molle eller mjuk schanker)]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Chancroid&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridning av HIV. Den senaste tiden har en minskning av chancroid och bakterieorsakade genitala sår observerats i u-länder. I Dar es Salaam, Tanzania rapporterades 2007 att endast cirka 5 % av genitala ulcers orsakades av Haemophilus ducreyi. En ökning av genitala sår orsakade av Herpes simplex virus har rapporterats från vissa länder i Afrika. Inga fall av chancroid anmäldes under 2003. I Sverige noteras enstaka importfall, och inhemskt smittspridning av H. ducreyi har inte förekommit på flera decennier. Smittan är inte längre anmälningspliktig, vilket gör epidemiologiska data osäkra&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Donovanos&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;----&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Donovanos förekommer endemiskt i relativt snävt avgränsade områden (”hotspots”) &lt;/del&gt;i &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Papua Nya Guinea, KwaZulu-Natal&lt;/del&gt;, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;östra Transvaal i Sydafrika&lt;/del&gt;, &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;delar av Indien &lt;/del&gt;och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Brasilien och i aboriginala områden i Australien&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Den hittills största epidemien inträffade i Papua Nya Guinea under perioden 1922-52 där två tredjedelar &lt;/del&gt;av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;befolkningen var infekterad&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;På senare år &lt;/del&gt;har &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;prevalensen sjunkit drastiskt &lt;/del&gt;i &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;det området efter omfattande åtgärder för att begränsa vidare smittspridning&lt;/del&gt;. I &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;södra Indien &lt;/del&gt;rapporterades &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;under 1990-talet &lt;/del&gt;att &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;14 &lt;/del&gt;% av genitala &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ulcerationer orsakas &lt;/del&gt;av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;donovanos&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;I Durban uppstod en epidemi &lt;/del&gt;under &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;sent 1980-tal med flera tusen smittade individer&lt;/del&gt;. I &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Australien har myndigheterna fått kontroll över situationen &lt;/del&gt;och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;prevalensen &lt;/del&gt;av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;donovanos &lt;/del&gt;har &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;drastiskt sjunkit under det första årtiondet av 2000-talet&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår &lt;/ins&gt;i &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Afrika&lt;/ins&gt;, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Sydostasien&lt;/ins&gt;, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Karibien &lt;/ins&gt;och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Latinamerika&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;I dessa länder underlättar chancroid också spridning &lt;/ins&gt;av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;HIV&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Den senaste tiden &lt;/ins&gt;har &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en minskning av chancroid och bakterieorsakade genitala sår observerats &lt;/ins&gt;i &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;u-länder&lt;/ins&gt;. I &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Dar es Salaam, Tanzania &lt;/ins&gt;rapporterades &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;2007 &lt;/ins&gt;att &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;endast cirka 5 &lt;/ins&gt;% av genitala &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ulcers orsakades &lt;/ins&gt;av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;[[Chancroid (alt. beteckningar ulcus molle eller mjuk schanker)|Haemophilus ducreyi]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;En ökning av genitala sår orsakade av Herpes simplex virus har rapporterats från vissa länder i Afrika. Inga fall av chancroid anmäldes &lt;/ins&gt;under &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;2003&lt;/ins&gt;. I &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Sverige noteras enstaka importfall, &lt;/ins&gt;och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inhemskt smittspridning &lt;/ins&gt;av&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; H. ducreyi&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;har &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;inte förekommit på flera decennier. Smittan är inte längre anmälningspliktig, vilket gör epidemiologiska data osäkra&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Kategori:Epidemiologi]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=577&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT: Skapade sidan med &#039;Huvudartikel:  Chancroid Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridnin...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Chancroid-epidemiologi&amp;diff=577&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-20T13:41:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;Huvudartikel:  Chancroid Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridnin...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Huvudartikel: &lt;br /&gt;
Chancroid&lt;br /&gt;
Chancroid var en vanlig orsak till genitala sår i Afrika, Sydostasien, Karibien och Latinamerika. I dessa länder underlättar chancroid också spridning av HIV. Den senaste tiden har en minskning av chancroid och bakterieorsakade genitala sår observerats i u-länder. I Dar es Salaam, Tanzania rapporterades 2007 att endast cirka 5 % av genitala ulcers orsakades av Haemophilus ducreyi. En ökning av genitala sår orsakade av Herpes simplex virus har rapporterats från vissa länder i Afrika. Inga fall av chancroid anmäldes under 2003. I Sverige noteras enstaka importfall, och inhemskt smittspridning av H. ducreyi har inte förekommit på flera decennier. Smittan är inte längre anmälningspliktig, vilket gör epidemiologiska data osäkra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Donovanos&lt;br /&gt;
Donovanos förekommer endemiskt i relativt snävt avgränsade områden (”hotspots”) i Papua Nya Guinea, KwaZulu-Natal, östra Transvaal i Sydafrika, delar av Indien och Brasilien och i aboriginala områden i Australien. Den hittills största epidemien inträffade i Papua Nya Guinea under perioden 1922-52 där två tredjedelar av befolkningen var infekterad. På senare år har prevalensen sjunkit drastiskt i det området efter omfattande åtgärder för att begränsa vidare smittspridning. I södra Indien rapporterades under 1990-talet att 14 % av genitala ulcerationer orsakas av donovanos. I Durban uppstod en epidemi under sent 1980-tal med flera tusen smittade individer. I Australien har myndigheterna fått kontroll över situationen och prevalensen av donovanos har drastiskt sjunkit under det första årtiondet av 2000-talet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
</feed>