<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Clostridium_perfringens</id>
	<title>Clostridium perfringens - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Clostridium_perfringens"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T03:56:09Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=4554&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 18.18</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=4554&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-16T18:18:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 16 december 2009 kl. 18.18&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l19&quot; &gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Patogenes och patofysiologi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Patogenes och patofysiologi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e8 &lt;/del&gt;viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;lt;math&amp;gt;10^8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;/ins&gt;viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 °C. Att notera är att &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 °C. Att notera är att &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=4194&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* Referenssubstrat */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=4194&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-13T11:02:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Referenssubstrat&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 13 december 2009 kl. 11.02&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l42&quot; &gt;Rad 42:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 42:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Referenssubstrat ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==== Referenssubstrat ====&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;*Anaerob selektiv blodagar [Se I:11]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;*Anaerob egg-yolk-agar [Se I:11]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;*Anaerob egg-yolk-agar [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Isolering ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Isolering ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3889&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 6 december 2009 kl. 20.34</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3889&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-12-06T20:34:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 6 december 2009 kl. 20.34&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l14&quot; &gt;Rad 14:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är en anaerob sporbildande grampositiv stav. &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är en anaerob sporbildande grampositiv stav. &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Optimumtemperatur för förökning av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; ligger vid 43 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC &lt;/del&gt;-47 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/del&gt;, men tillväxt kan ske mellan 20 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/del&gt;-50 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/del&gt;. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Optimumtemperatur för förökning av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; ligger vid 43 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;°C &lt;/ins&gt;-47 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;°C&lt;/ins&gt;, men tillväxt kan ske mellan 20 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;°C &lt;/ins&gt;-50 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;°C&lt;/ins&gt;. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l21&quot; &gt;Rad 21:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande 10e8 viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande 10e8 viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/del&gt;. Att notera är att &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;°C&lt;/ins&gt;. Att notera är att &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3327&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 21 november 2009 kl. 14.11</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3327&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-21T14:11:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 november 2009 kl. 14.11&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l2&quot; &gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3031&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 12 november 2009 kl. 12.37</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=3031&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-11-12T12:37:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 12 november 2009 kl. 12.37&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l14&quot; &gt;Rad 14:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är en anaerob sporbildande grampositiv stav. &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är en anaerob sporbildande grampositiv stav. &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Optimumtemperatur för förökning av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; ligger vid 43 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;C &lt;/del&gt;-47 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;C&lt;/del&gt;, men tillväxt kan ske mellan 20 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;C&lt;/del&gt;-50 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;C&lt;/del&gt;. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Optimumtemperatur för förökning av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; ligger vid 43 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC &lt;/ins&gt;-47 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/ins&gt;, men tillväxt kan ske mellan 20 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/ins&gt;-50 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/ins&gt;. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Patogenes och patofysiologi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Patogenes och patofysiologi ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;108 &lt;/del&gt;viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;10e8 &lt;/ins&gt;viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;C&lt;/del&gt;. Att notera är att Clostridium perfringens normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oC&lt;/ins&gt;. Att notera är att &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Clostridium perfringens&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l54&quot; &gt;Rad 54:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 54:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Clostridium perfringens bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Clostridium perfringens&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=1699&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 25 augusti 2009 kl. 12.17</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=1699&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-08-25T12:17:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 25 augusti 2009 kl. 12.17&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l2&quot; &gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckningen för [[]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Till innehållsförteckningen för [[&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=1698&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;&#039;Huvudartikel&#039;&#039;&#039;  ---- Till innehållsförteckningen för [[]]  ----   == &#039;&#039;Clostridium perfringens&#039;&#039; vid matförgiftningar ==   === Smittämnet ===  &#039;&#039;Clostridium perfringens&#039;...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Clostridium_perfringens&amp;diff=1698&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-08-25T12:16:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  ---- Till innehållsförteckningen för [[]]  ----   == &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; vid matförgiftningar ==   === Smittämnet ===  &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Till innehållsförteckningen för [[]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; vid matförgiftningar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Smittämnet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är en anaerob sporbildande grampositiv stav. &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Optimumtemperatur för förökning av &amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; ligger vid 43 C -47 C, men tillväxt kan ske mellan 20 C-50 C. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Patogenes och patofysiologi ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande 108 viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 C. Att notera är att Clostridium perfringens normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Symtom och klinisk bild ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matförgiftning med en &amp;#039;&amp;#039;C. perfringens&amp;#039;&amp;#039; stam som producerar enterotoxin har en inkubationstid på 8-16 timmar. Symtomen, som är buksmärtor, kramper och vattnig diarré, brukar avklinga inom ett till två dygn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Laboratoriediagnostik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
(Se &amp;#039;&amp;#039;[[Bacillus cereus]])&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Referensmetodik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Referenssubstrat ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Anaerob selektiv blodagar [Se I:11]&lt;br /&gt;
*Anaerob egg-yolk-agar [Se I:11]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Isolering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; växer på anaerob blodagar inom 1 dygn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Identifiering och minimikriterier ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Clostridium perfringens bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Epidemiologisk typning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Se &amp;#039;&amp;#039;[[Bacillus cereus]])&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kvalitetskontroll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Referensstam&lt;br /&gt;
**&amp;#039;&amp;#039;Clostridium perfringens&amp;#039;&amp;#039; 	CCUG 1795&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarsrutiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svarsrutiner när det gäller &amp;#039;&amp;#039;Bacillus, Clostridium&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;[[Staphylococcus aureus]]&amp;#039;&amp;#039; måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all tillgänglig information&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Laboratorierapportering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Se &amp;#039;&amp;#039;[[Bacillus cereus]])&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Bakterier]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>