Diarreframkallande Escherichia coli - Versionshistorik

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2010-02-12T16:25:40Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: /* Diarréframkallande Escherichia coli */

2010-02-12T12:02:19Z

Diarréframkallande Escherichia coli

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-11-12T11:29:37Z

REFERENSER

Magnus Thore den 12 november 2009 kl. 11.29

2009-11-12T11:29:17Z

Magnus Thore: /* Diarréframkallande E. coli */

2009-09-16T13:05:06Z

Diarréframkallande E. coli

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2009-09-16T13:04:37Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore den 16 september 2009 kl. 13.04

2009-09-16T13:04:16Z

Magnus Thore: /* Tabell 16. Diarréframkallande E. coli */

2009-09-16T12:53:00Z

Tabell 16. Diarréframkallande E. coli

Magnus Thore: Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002'' ---- == Diarréframkallande Escherichia coli == === Sm...'

2009-08-21T10:47:47Z

Skapade sidan med ''''Huvudartikel''' ---- Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002'' ---- == Diarréframkallande Escherichia coli == === Sm...'

Ny sida

'''Huvudartikel'''
----

Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]''
----

== Diarréframkallande Escherichia coli ==

=== Smittämnen ===

''[[Escherichia coli]]'' är en gramnegativ stav som tillhör familjen ''Enterobacteriaceae''. ''E. coli'' betraktas som en icke sjukdomsframkallande mikroorganism vanlig i mag-tarmkanalen hos både människor och djur. Den används som indikatorbakterie vid rutinundersökningar av vatten och livsmedel för att påvisa färsk fekal förorening. Först år 1945 kunde man visa att ''E. coli'' också var tarmpatogen då en stam av speciell serotyp kunde knytas till ett utbrott av diarré hos småbarn. Vid mitten av 50-talet hade ett 15-tal olika serotyper av ''E. coli'' kunnat associeras epidemiologiskt med utbrott av spädbarnsdiarré och benämndes enteropatogena ''E. coli'' (EPEC). Under de gångna 50 åren har kunskapen om ''E. coli'' som patogen ökat åtskilligt, och man har identifierat ytterligare kategorier av diarréframkallande ''E. coli'' varav en del tidigare betraktats som EPEC, ett begrepp som numera fått en striktare definition. De mest kända kategorierna är sammanställda i tabell 16 och av dessa redovisas EHEC i separat kapitel.

=== Tabell 16. Diarréframkallande E. coli ===

Namn
Kategori Adh.
mönster
Pili Virulens-faktor Infektions-fokus
EHEC Enterohemorragiska E. coli Toxin: Stx1, Stx2 Tjocktarm
EIEC Enteroinvasiva
E. coli Invasivitet Tjocktarm
EPEC Enteropatogena
E. coli LA Bfp A/E (?) Tunntarm
ETEC Enterotoxigena
E. coli CFA/I+III, CSA3 Toxin: LT, ST Tunntarm
EAggEC Enteroaggregativa E. coli AA AAF/I, AAF/II Tjock/
Tunntarm

Idag är det allt mer uppenbart, att ''E. coli'' är en viktig orsak till diarrésjukdomar i både u- och i-länder. I Sverige finner vi diarréframkallande ''E. coli'' framförallt hos återvändande turister, men även i importerade livsmedel. En svensk studie visade att ETEC är den vanligaste typen bland tarmpatogena ''E. coli'', även vanligare än '' [[Salmonella]]'' och '' [[Shigella]] ''. Diarréframkallande ''E. coli'' återfinns bland ett stort antal serotyper (O:H). Olika kategorier av tarmpatogena ''E. coli'' kan vara av samma serotyp. Dessa serotyper kan dessutom återfinnas hos apatogena stammar. Serotypning - den förr så vanliga metoden för identifikation- är därför ej lämplig och har ersatts med påvisande av virulensfaktorer eller andra egenskaper specifika för respektive kategori. Kända virulensegenskaper är toxinproduktion eller invasivitet. För de kategorier av ''E. coli'' där kunskapen om virulensfaktorer saknas eller betydelsen av påvisade möjliga virulensfaktorer ännu ej är fullstän¬digt utredd utgår definitionen från adhesionsmönstret på epitelceller. Sådana mönster är (i) localized adherance (LA) där bakterier bildar mikrokolonier som binder till en eller ett par begränsade områden på cellerna (HeLa eller HEp-2); (ii) diffuse adherance (DA) där bakterier binder till cellerna över hela ytan; (iii) aggregative adherance (AA) där bakterierna bildar karakteristiska aggregat (lik¬nar staplade tegelstenar) på HEp-2 celler men också på andra ytor t.ex. glas och plast.

==== EIEC ====

EIEC-isolat bär liksom ''Shigella'' på en 140 MDa plasmid samt har ett kluster av gener som kodar för proteiner involverade i invasion av tarmepitelceller. Grän-sen mellan EIEC och Shigella är flytande (se vidare under kapitel [[Shigella]]).

==== EPEC ====

En 50-70 MDa plasmid kallad enteroadherence factor (EAF) är nödvändig för att EPEC skall utrycka LA-fenotypen. Man har visat att EAF innehåller ett operon som kodar för en speciell typ av pili, bundle forming pili (Bfp), som förenas i stora buntar. Detta pili svarar för bindning mellan bakterier varvid mikrokolonier bildas, vilket är karaktäristiskt för LA-fenotypen. På en kromosomal pato-genicitetsö, LEE, finns ett 30-tal gener samlade. Dessa kodar bl.a. för ett adhesin (intimin), ett sekretoriskt system (typ III) samt ett flertal andra protei-ner, t.ex. Tir. EAF innehåller också gener som reglerar uttryck både av gener för Bfp och gener på LEE.

==== ETEC ====

ETEC producerar två olika typer av plasmidkodade enterotoxiner, heat labile toxin (LT) och heat-stable toxin (ST). ST klassificeras i sin tur i två huvudgrupper STa och STb. STa från olika isolat uppvisar en relativt stor heterogenitet på DNA nivå. En stam kan producera antingen LT, ST eller båda. Ett flertal koloni-sationsfaktorer har beskrivits hos ETEC t.ex. CFA/I, CFA/III och CSA3, som är prototyper för tre olika typer av pili.

==== EAggEC ====

EAggEC uppvisar ett typiskt AA-mönster på vävnadsceller. Två olika pilin, AAF/I och AAF/II där många enskilda pili tillsammans bildar stora buntar, anses var för sig ge upphov till AA-mönstret. Båda kodas från plasmider runt 60 MDa som finns hos en stor del av AA-positiva isolat. Ett enterotoxin, EAST 1, som liknar ST hos ETEC identifierades först hos EAggEC, men många isolat saknar toxinet. EAST 1 förekommer minst lika ofta hos EHEC och dessutom ofta hos andra ''E. coli''.

=== Patogenes och patofysiologi ===

==== EIEC ====

Enteroinvasiva ''E. coli'' invaderar företrädelsevis celler i tjocktarmen. EIEC lik-som Shigella invaderar mikrovilli, förökar sig i cytoplasman och migrerar till närliggande epitelceller. Detta kan resultera i en lokal inflammation, ulceration och diarré.

==== EPEC ====

Localized adherence har en signifikant koppling till diarrésjukdom och är en karakteristisk egenskap hos de klassiska EPEC-serotyperna. Bakterien uttrycker Bfp rikligt initialt under infektionsfasen och är troligen också viktig för bindning till vävnadsceller. Efter den initiala adhesionen mellan EPEC och epitelceller uppstår lokalt förändringar av epitelcellerna, s.k. attaching and effacing lesions (A/E). Dessa orsakas av faktorer hos bakterien som kodas av LEE och utgörs av ett sekretoriskt system (typ III) förlängt till en organell som translokerar ett flertal proteiner till epitelcellen. Ett av dessa, Tir, fungerar som receptor i epitel-cellens cellmembran till vilken intimin i bakteriens yttermembran kan binda. I denna mycket täta bindning (attaching) ingår en lokal omformation av epitelcellens yta till en aktinrik piedestal på vilken bakterien vilar. Vid piedestalen bryts microvilli ner (effacing). Långtgående studier av processen för bildandet av A/E-fenotypen och därmed inducerade effekter på epitelcellerna har stärkt misstanken att A/E utgör en verklig virulensfaktor hos EPEC. Efter införandet av metoder för diagnostisk riktade mot A/E identifieras ofta A/E-positiva E. coli som saknar LA-fenotypen och likväl är associerade med diarrésjukdom. De definieras som atypisk EPEC. I Sverige är dessa betydligt vanligare än typisk EPEC.

==== ETEC ====

ETEC binder till mikrovilli i tunntarmen. Av de beskrivna enterotoxinerna är LT biokemiskt, immunologiskt och funktionsmässigt mycket likt koleratoxinet och är liksom detta ett 1A+5B toxin. A-enheten har biologisk aktivitet, medan B binder toxinet till receptorn, GM1-gangliosid på ytan av målcellerna, entero¬cyter. Translokation av A-enheten resulterar i ökning av intracellulärt cAMP, vilket resulterar i sekretion av kloridjoner och absorption av natriumjoner vilket i sin tur leder till nettoförlust av vätska hos tarmcellerna. STa är en liten icke antigen peptid på ca 2 kDa. Receptor för detta toxin är guanylat-cyklas. Vid bindning stimuleras enzymet vilket resulterar i ökade intracellulära cGMP-nivåer. De jonflöden som induceras i tarmen påminner om effekten av LT men mekanismen är annorlunda.

==== EAggEC ====

Graden av patogenicitet hos dessa bakterier är oklar. Virulensmekanismen är också i stort sett okänd. Betydelsen av EAST 1 för patogenes är osäker då det saknas hos en del EAggEC, och har dessutom identifierats hos ett flertal andra kategorier av E. coli inklusive icke diarréassocierade. EAggEC återfinns i slemmet utanpå enterocyterna och stimulerar slemproduktion och förefaller ingå i en tät, tjock slemmig biofilm som kan vara orsaken till den undernäring som är associerad med EAggEC

Symtom och klinisk bild
ETEC förorsakar akut vattnig diarré av övergående natur, som kan vara mycket lik den hos kolera, men varar inte lika länge. Inte heller är vätskeförlusten och uttorkningen lika allvarlig. Patienterna förblir afebrila och har ingen blodinblandning i feces. Patienter med EIEC utvecklar först vattnig diarré liknande den förorsakad av ETEC. Endast en mindre del av patienterna utvecklar ett klassiskt shigellaliknande syndrom med magkramp och slemmig diarré, ofta blod¬inblandad. EPEC-infektion resulterar i akut, övergående, vattnig diarré med låggradig feber. Den kan vara persisterande speciellt hos småbarn. EPEC kan vara letal för undernärda barn. EAggEC kan förorsaka vattnig, slemmig diarré med låggradig feber, ofta persisterande (medel 17 dagar) – speciellt hos undernärda barn.

== Laboratoriediagnostik ==

=== Allmänt ===

Då selektiva medier för patogena ''E. coli'' saknas och andelen av den totala floran i ett fecesprov ofta är mycket låg ställs speciella krav på diagnostiken, vilken bör innehålla tre steg: 1) screening med en känslighet av en bakterie mot en bak¬grund av minst 103 andra bakterier; 2) isolering och 3) verifiering. Ett alternativ till screening är att för varje prov testa minst 10 kolonier från primärodlingen vilket dock medför en högre detektionsgräns. Diagnostik av patogena ''E. coli'' baseras lämpligast på identifiering av virulensfaktorer eller andra egenskaper specifika för respektive kategori och ej med serologisk O-typning som tidigare var mycket vanlig. O-typning är att betrakta som en epidemiologisk metod men kan ibland komplettera övriga analysresultat som en klonal markör då kunskap om ytterligare virulensegenskaper saknas. Dock kan O-antikroppar bundna till magnetiska kulor användas vid anriknings- och/eller isoleringssteg.

Undersökning av EAggEC är idag att betrakta som specialdiagnostik för FoU. Därför anges ingen referensmetod i detta avsnitt.

=== Referensmetodik ===

==== Referenssubstrat ====

*MacConkey-agar (MAC, se kapitel 1.1.15), rekommenderas för primärodling av fecesprov. Om analysen omfattar samtliga diarréframkallande ''E. coli'', inklusive EHEC rekommenderas i stället användning av sorbitol-MacConkey (SMAC, se [[Bilaga 1.1]].11), dock ej CT-SMAC.
*Buffrat peptonvatten (BPV) används vid preanrikning. [[[Bilaga 1.1]].12]

==== Primär utodling ====

Provet stryks på MacConkey-agar (MAC) eller sorbitol-Mac¬Conkey (SMAC) agar. Sekundär- och tertiärstryk görs med ögla. Plattan inkube¬ras över natt vid 36 °C - 38 °C och sparas därefter i kyl. Vid mycket små provmängder eller dålig växt på primärplatta odlas provet i BPV vid 42 oC i 24 tim. Detta material an-vänds direkt för PCR-screening, respektive utodling på MAC/SMAC.

==== PCR-screening ====

Målgener enligt tabell 17 påvisas med PCR på primärkultur eller enskilda kolo-nier. Metodbeskrivning ”Diarréframkallande ''Escherichia coli'' och shigatoxigena ''Enterobacteriaceae'' - påvisning med PCR”, som tillämpas vid SMI bifogas som exempel ([[Bilaga 3]]).

==== Isolering från PCR-positiva prov ====

Cirka 10 kolonier, med morfologi som ''E. coli'', plockas och testas med PCR. Vid negativt resultat testas ett flertal pooler bestående av minst 10 kolonier vardera. Sammanlagt minst 100 kolonier bör ha testats innan isoleringsförsök avbryts. De ingående isolaten i positiva pooler testas sedan separat.

=== Identifiering och minimikriterier ===

PCR-positiva isolat karakteriseras med API 20E. Om biokemin är typisk för ''E. coli'' anses isolatet identifierat som ETEC (eltB/estA) eller EPEC (eae/bfpA). EPEC kan också utgöras av eae-positiva, bfpA-negativa ''E. coli'' om dessa begränsas till vissa serotyper (se '''tabell 18'''). Om ial-positivt isolat ej jäser som ''Shigella'', kan EIEC misstänkas.

=== Tabell 17. Målgener för PCR-screening ===

Kategori
Målgen
Fenotyp
Kontrollstam för PCR
EIEC ial Invasivitet ATCC 43893
EPEC
eae
bfpA Intimin
Bfp (LA) ATCC 43887
ATCC 43887
ETEC
eltB
estA LT
STa ATCC 35401
ATCC 35401

=== Minimikriterier ===

*EIEC/Shigella = närvaro av ial
*EPEC = närvaro av bfpA och eae. Alternativt närvaro av eae plus ”klassiska” EPEC-serotyper [Tab 18]
*ETEC = närvaro av eltB och/eller estA

=== Tabell 18. Klassiska EPEC-serotyper ===

O grupp H antigen Kommentar

O 26 H-, H11 O26:H- och O26:H11 kan också vara
STEC/VTEC
O55 H-, H6, H7 O55:H7, H10 och H- kan också vara
STEC/VTEC
O86 H-, H34
O111 H-, H2, H7 O111:H- kan också vara STEC/VTEC
O114 H-, H2
O119 H-, H2, H6
O125ac H-, H6
O126 H-, H2, H21
O127 H-, H6, H21
O128ab H-, H2, H7, H1 2O128:H2 kan också vara STEC/VTEC
O142 H-, H6
O158 H-, H23

==== Senare tillagda ====

O103:H2 (även STEC/VTEC), O145:H45, O157:H45

=== Alternativ diagnostik ===

Screening och/eller isolering kan utföras med ”kolonihybridisering” med eae-, ial-, eltB- eller estA-probe. Då används radioaktiv DNA-probe (Se Målgen tabell 17) eller antikropp mot t.ex. toxin eller pili. Material slammas från primär¬stry-ket i PBS, späds och sprids på MAC/SMAC med en täthet av 100-1000 CFU/platta.

Screening kan också ske i bakteriesuspension med ELISA. Ovanstående metoder har dock högre detektionsgräns än PCR men identifierar åtminstone en klon av ETEC som ST-PCR missar. Användning av ”kolonihybridisering” innebär också att man vid positivt prov nästan alltid erhåller ett isolat. Isoleringssteget vid PCR-positiva prov kan underlättas med IMS, som finns tillgängligt för ett begränsat antal EPEC/EHEC-serotyper från Dynal Biotech.

*Verifikationssteget kan utföras med en rad alternativa metoder
**ETEC kan verifieras med DNA-probe GM1-gangliosid ELISA (LT), ELISA (ST) och Y1-adrenalcelltest (LT).
**EPEC- och EAggEC-diagnostiken verifieras med DNA-probe alternativt av adhesionsmönstret på Hep2- eller Hela-celler.
**EIEC verifieras med Serény test.

=== Epidemiologisk typning ===

SMI utför vid utbrott epidemiologisk typning av tarmpatogena E. coli med PFGE och serotypning.

=== Kvalitetskontroll ===

Referensstammar se [[tabell 17]].

== Svarsrutiner ==

Positivt PCR-resultat kan preliminärt svaras ut som fynd av misstänkt ETEC, EIEC eller EPEC. Då bör anges vilken målgen som påvisats i primärkultur och att isolerings- och typningsförsök pågår.
Om försök att isolera PCR-positiv stam misslyckas anges detta i slutligt svar.

== Laboratorierapportering ==

EIEC, EPEC och ETEC är ej anmälningspliktiga enl. Smittskyddslagen.
Fynd av tarmpatogen ''E. coli'' kan anmälas enligt den frivilliga laboratorierapporten, d.v.s. med födelseår och kön som enda patientdata. Behandlande läkare bör i en akut epidemisk situation alltid kontakta smittskyddsläkaren.

== REFERENSER ==

Blomen I., Löfdahl S., Stenström T.A. and Norberg R. Identification of enterotoxigenic ''Escherichia coli'' isolates: a comparison of PCR, DNA hybridization, ELISA's and bioas-says. J Microbiol Meth 1993;17:181-191.

Elliott SJ, Wainwright LA, McDaniel TK, Jarvis KG, Deng YK, Lai LC, McNamara BP, Donnenberg MS, Kaper JB. The complete sequence of the locus of enterocyte effacement (LEE) from enteropathogenic ''Escherichia coli'' E2348/69. Mol Microbiol 1998;28:1-4.

Nataro J.P. and Kaper J.B. Diarrheagenic ''Escherichia coli''. Clin Microbiol Rev 1998;11:142-201.

Svenungsson B et. al. Enteropathogens in Adult Patients with Diarrhea and Healthy Control Subjects: A 1-Year Prospective Study in a Swedish Clinic for Infectious Diseases. Clin Infect Dis 2000;30:770–78

[[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
[[kATEGORI:Bakterier]]

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
-== Diarréframkallande Escherichia coli ==
+== Diarréframkallande ''Escherichia coli'' ==
 === Smittämnen ===
@@ Rad 64: / Rad 64: @@
 === Symtom och klinisk bild ===
 ETEC förorsakar akut vattnig diarré av övergående natur, som kan vara mycket lik den hos kolera, men varar inte lika länge. Inte heller är vätskeförlusten och uttorkningen lika allvarlig. Patienterna förblir afebrila och har ingen blodinblandning i feces. Patienter med EIEC utvecklar först vattnig diarré liknande den förorsakad av ETEC. Endast en mindre del av patienterna utvecklar ett klassiskt shigellaliknande syndrom med magkramp och slemmig diarré, ofta blodinblandad. EPEC-infektion resulterar i akut, övergående, vattnig diarré med låggradig feber. Den kan vara persisterande speciellt hos småbarn. EPEC kan vara letal för undernärda barn. EAggEC kan förorsaka vattnig, slemmig diarré med låggradig feber, ofta persisterande (medel 17 dagar) – speciellt hos undernärda barn.
 == Laboratoriediagnostik ==

@@ Rad 84: / Rad 84: @@
 == REFERENSER ==
-*Blomen I., Löfdahl S., Stenström T.A. and Norberg R. Identification of enterotoxigenic ''Escherichia coli'' isolates: a comparison of PCR, DNA hybridization, ELISA's and bioas-says. J Microbiol Meth 1993;17:181-191.
+*Blomen I., Löfdahl S., Stenström T.A. and Norberg R. Identification of enterotoxigenic ''Escherichia coli'' isolates: a comparison of PCR, DNA hybridization, ELISA's and bioassays. J Microbiol Meth 1993;17:181-191.
 *Elliott SJ, Wainwright LA, McDaniel TK, Jarvis KG, Deng YK, Lai LC, McNamara BP, Donnenberg MS, Kaper JB. The complete sequence of the locus of enterocyte effacement (LEE) from enteropathogenic ''Escherichia coli'' E2348/69. Mol Microbiol 1998;28:1-4.

← Äldre version		Versionen från 16 september 2009 kl. 13.05
Rad 13:		Rad 13:


−	~~=== Diarréframkallande E. coli ===~~	+
	[[Fil:Fecestabell16.jpg\|center\|]]		[[Fil:Fecestabell16.jpg\|center\|]]

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
-=== Tabell 16. Diarréframkallande E. coli ===
+=== Diarréframkallande E. coli ===
+[[Fil:Fecestabell16.jpg|center|]]
@@ Rad 53: / Rad 38: @@
 EAggEC uppvisar ett typiskt AA-mönster på vävnadsceller. Två olika pilin, AAF/I och AAF/II där många enskilda pili tillsammans bildar stora buntar, anses var för sig ge upphov till AA-mönstret. Båda kodas från plasmider runt 60 MDa som finns hos en stor del av AA-positiva isolat. Ett enterotoxin, EAST 1, som liknar ST hos ETEC identifierades först hos EAggEC, men många isolat saknar toxinet. EAST 1 förekommer minst lika ofta hos EHEC och dessutom ofta hos andra ''E. coli''.
 === Patogenes och patofysiologi ===

@@ Rad 78: / Rad 78: @@
 EIEC, EPEC och ETEC är ej anmälningspliktiga enl. Smittskyddslagen.
-Fynd av tarmpatogen ''E. coli'' kan anmälas enligt den frivilliga laboratorierapporten, d.v.s. med födelseår och kön som enda patientdata. Behandlande läkare bör i en akut epidemisk situation alltid kontakta smittskyddsläkaren.
 == Referensfunktioner ==

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
-Idag är det allt mer uppenbart, att ''E. coli'' är en viktig orsak till diarrésjukdomar i både u- och i-länder. I Sverige finner vi diarréframkallande ''E. coli'' framförallt hos återvändande turister, men även i importerade livsmedel. En svensk studie visade att ETEC är den vanligaste typen bland tarmpatogena ''E. coli'', även vanligare än '' [[Salmonella]]'' och '' [[Shigella]] ''. Diarréframkallande ''E. coli'' återfinns bland ett stort antal serotyper (O:H). Olika kategorier av tarmpatogena ''E. coli'' kan vara av samma serotyp. Dessa serotyper kan dessutom återfinnas hos apatogena stammar. Serotypning - den förr så vanliga metoden för identifikation- är därför ej lämplig och har ersatts med påvisande av virulensfaktorer eller andra egenskaper specifika för respektive kategori. Kända virulensegenskaper är toxinproduktion eller invasivitet. För de kategorier av ''E. coli'' där kunskapen om virulensfaktorer saknas eller betydelsen av påvisade möjliga virulensfaktorer ännu ej är fullstän¬digt utredd utgår definitionen från adhesionsmönstret på epitelceller. Sådana mönster är (i) localized adherance (LA) där bakterier bildar mikrokolonier som binder till en eller ett par begränsade områden på cellerna (HeLa eller HEp-2); (ii) diffuse adherance (DA) där bakterier binder till cellerna över hela ytan; (iii) aggregative adherance (AA) där bakterierna bildar karakteristiska aggregat (lik¬nar staplade tegelstenar) på HEp-2 celler men också på andra ytor t.ex. glas och plast.
+Idag är det allt mer uppenbart, att ''E. coli'' är en viktig orsak till diarrésjukdomar i både u- och i-länder. I Sverige finner vi diarréframkallande ''E. coli'' framförallt hos återvändande turister, men även i importerade livsmedel. En svensk studie visade att ETEC är den vanligaste typen bland tarmpatogena ''E. coli'', även vanligare än '' [[Salmonella]]'' och '' [[Shigella]] ''. Diarréframkallande ''E. coli'' återfinns bland ett stort antal serotyper (O:H). Olika kategorier av tarmpatogena ''E. coli'' kan vara av samma serotyp. Dessa serotyper kan dessutom återfinnas hos apatogena stammar. Serotypning - den förr så vanliga metoden för identifikation- är därför ej lämplig och har ersatts med påvisande av virulensfaktorer eller andra egenskaper specifika för respektive kategori. Kända virulensegenskaper är toxinproduktion eller invasivitet. För de kategorier av ''E. coli'' där kunskapen om virulensfaktorer saknas eller betydelsen av påvisade möjliga virulensfaktorer ännu ej är fullständigt utredd utgår definitionen från adhesionsmönstret på epitelceller. Sådana mönster är (i) localized adherance (LA) där bakterier bildar mikrokolonier som binder till en eller ett par begränsade områden på cellerna (HeLa eller HEp-2); (ii) diffuse adherance (DA) där bakterier binder till cellerna över hela ytan; (iii) aggregative adherance (AA) där bakterierna bildar karakteristiska aggregat (liknar staplade tegelstenar) på HEp-2 celler men också på andra ytor t.ex. glas och plast.
 ==== EIEC ====
-EIEC-isolat bär liksom ''Shigella'' på en 140 MDa plasmid samt har ett kluster av gener som kodar för proteiner involverade i invasion av tarmepitelceller. Grän-sen mellan EIEC och Shigella är flytande (se vidare under kapitel [[Shigella]]).
+EIEC-isolat bär liksom ''Shigella'' på en 140 MDa plasmid samt har ett kluster av gener som kodar för proteiner involverade i invasion av tarmepitelceller. Gränsen mellan EIEC och ''Shigella'' är flytande (se vidare under kapitel ''[[Shigella]]).''
 ==== EPEC ====
-En 50-70 MDa plasmid kallad enteroadherence factor (EAF) är nödvändig för att EPEC skall utrycka LA-fenotypen. Man har visat att EAF innehåller ett operon som kodar för en speciell typ av pili, bundle forming pili (Bfp), som förenas i stora buntar. Detta pili svarar för bindning mellan bakterier varvid mikrokolonier bildas, vilket är karaktäristiskt för LA-fenotypen. På en kromosomal pato-genicitetsö, LEE, finns ett 30-tal gener samlade. Dessa kodar bl.a. för ett adhesin (intimin), ett sekretoriskt system (typ III) samt ett flertal andra protei-ner, t.ex. Tir. EAF innehåller också gener som reglerar uttryck både av gener för Bfp och gener på LEE.
+En 50-70 MDa plasmid kallad enteroadherence factor (EAF) är nödvändig för att EPEC skall utrycka LA-fenotypen. Man har visat att EAF innehåller ett operon som kodar för en speciell typ av pili, bundle forming pili (Bfp), som förenas i stora buntar. Detta pili svarar för bindning mellan bakterier varvid mikrokolonier bildas, vilket är karaktäristiskt för LA-fenotypen. På en kromosomal patogenicitetsö, LEE, finns ett 30-tal gener samlade. Dessa kodar bl.a. för ett adhesin (intimin), ett sekretoriskt system (typ III) samt ett flertal andra proteiner, t.ex. Tir. EAF innehåller också gener som reglerar uttryck både av gener för Bfp och gener på LEE.
 ==== ETEC ====
-ETEC producerar två olika typer av plasmidkodade enterotoxiner, heat labile toxin (LT) och heat-stable toxin (ST). ST klassificeras i sin tur i två huvudgrupper STa och STb. STa från olika isolat uppvisar en relativt stor heterogenitet på DNA nivå. En stam kan producera antingen LT, ST eller båda. Ett flertal koloni-sationsfaktorer har beskrivits hos ETEC t.ex. CFA/I, CFA/III och CSA3, som är prototyper för tre olika typer av pili.
+ETEC producerar två olika typer av plasmidkodade enterotoxiner, heat labile toxin (LT) och heat-stable toxin (ST). ST klassificeras i sin tur i två huvudgrupper STa och STb. STa från olika isolat uppvisar en relativt stor heterogenitet på DNA nivå. En stam kan producera antingen LT, ST eller båda. Ett flertal kolonisationsfaktorer har beskrivits hos ETEC t.ex. CFA/I, CFA/III och CSA3, som är prototyper för tre olika typer av pili.
@@ Rad 44: / Rad 44: @@
 ==== EIEC ====
-Enteroinvasiva ''E. coli'' invaderar företrädelsevis celler i tjocktarmen. EIEC lik-som Shigella invaderar mikrovilli, förökar sig i cytoplasman och migrerar till närliggande epitelceller. Detta kan resultera i en lokal inflammation, ulceration och diarré.
+Enteroinvasiva ''E. coli'' invaderar företrädelsevis celler i tjocktarmen. EIEC liksom ''Shigella'' invaderar mikrovilli, förökar sig i cytoplasman och migrerar till närliggande epitelceller. Detta kan resultera i en lokal inflammation, ulceration och diarré.
 ==== EPEC ====
-Localized adherence har en signifikant koppling till diarrésjukdom och är en karakteristisk egenskap hos de klassiska EPEC-serotyperna. Bakterien uttrycker Bfp rikligt initialt under infektionsfasen och är troligen också viktig för bindning till vävnadsceller. Efter den initiala adhesionen mellan EPEC och epitelceller uppstår lokalt förändringar av epitelcellerna, s.k. attaching and effacing lesions (A/E). Dessa orsakas av faktorer hos bakterien som kodas av LEE och utgörs av ett sekretoriskt system (typ III) förlängt till en organell som translokerar ett flertal proteiner till epitelcellen. Ett av dessa, Tir, fungerar som receptor i epitel-cellens cellmembran till vilken intimin i bakteriens yttermembran kan binda. I denna mycket täta bindning (attaching) ingår en lokal omformation av epitelcellens yta till en aktinrik piedestal på vilken bakterien vilar. Vid piedestalen bryts microvilli ner (effacing). Långtgående studier av processen för bildandet av A/E-fenotypen och därmed inducerade effekter på epitelcellerna har stärkt misstanken att A/E utgör en verklig virulensfaktor hos EPEC. Efter införandet av metoder för diagnostisk riktade mot A/E identifieras ofta A/E-positiva E. coli som saknar LA-fenotypen och likväl är associerade med diarrésjukdom. De definieras som atypisk EPEC. I Sverige är dessa betydligt vanligare än typisk EPEC.
+Localized adherence har en signifikant koppling till diarrésjukdom och är en karakteristisk egenskap hos de klassiska EPEC-serotyperna. Bakterien uttrycker Bfp rikligt initialt under infektionsfasen och är troligen också viktig för bindning till vävnadsceller. Efter den initiala adhesionen mellan EPEC och epitelceller uppstår lokalt förändringar av epitelcellerna, s.k. attaching and effacing lesions (A/E). Dessa orsakas av faktorer hos bakterien som kodas av LEE och utgörs av ett sekretoriskt system (typ III) förlängt till en organell som translokerar ett flertal proteiner till epitelcellen. Ett av dessa, Tir, fungerar som receptor i epitelcellens cellmembran till vilken intimin i bakteriens yttermembran kan binda. I denna mycket täta bindning (attaching) ingår en lokal omformation av epitelcellens yta till en aktinrik piedestal på vilken bakterien vilar. Vid piedestalen bryts microvilli ner (effacing). Långtgående studier av processen för bildandet av A/E-fenotypen och därmed inducerade effekter på epitelcellerna har stärkt misstanken att A/E utgör en verklig virulensfaktor hos EPEC. Efter införandet av metoder för diagnostisk riktade mot A/E identifieras ofta A/E-positiva ''E. coli'' som saknar LA-fenotypen och likväl är associerade med diarrésjukdom. De definieras som atypisk EPEC. I Sverige är dessa betydligt vanligare än typisk EPEC.
 ==== ETEC ====
-ETEC binder till mikrovilli i tunntarmen. Av de beskrivna enterotoxinerna är LT biokemiskt, immunologiskt och funktionsmässigt mycket likt koleratoxinet och är liksom detta ett 1A+5B toxin. A-enheten har biologisk aktivitet, medan B binder toxinet till receptorn, GM1-gangliosid på ytan av målcellerna, entero¬cyter. Translokation av A-enheten resulterar i ökning av intracellulärt cAMP, vilket resulterar i sekretion av kloridjoner och absorption av natriumjoner vilket i sin tur leder till nettoförlust av vätska hos tarmcellerna. STa är en liten icke antigen peptid på ca 2 kDa. Receptor för detta toxin är guanylat-cyklas. Vid bindning stimuleras enzymet vilket resulterar i ökade intracellulära cGMP-nivåer. De jonflöden som induceras i tarmen påminner om effekten av LT men mekanismen är annorlunda.
+ETEC binder till mikrovilli i tunntarmen. Av de beskrivna enterotoxinerna är LT biokemiskt, immunologiskt och funktionsmässigt mycket likt koleratoxinet och är liksom detta ett 1A+5B toxin. A-enheten har biologisk aktivitet, medan B binder toxinet till receptorn, GM1-gangliosid på ytan av målcellerna, enterocyter. Translokation av A-enheten resulterar i ökning av intracellulärt cAMP, vilket resulterar i sekretion av kloridjoner och absorption av natriumjoner vilket i sin tur leder till nettoförlust av vätska hos tarmcellerna. STa är en liten icke antigen peptid på ca 2 kDa. Receptor för detta toxin är guanylatcyklas. Vid bindning stimuleras enzymet vilket resulterar i ökade intracellulära cGMP-nivåer. De jonflöden som induceras i tarmen påminner om effekten av LT men mekanismen är annorlunda.
 ==== EAggEC ====
-Graden av patogenicitet hos dessa bakterier är oklar. Virulensmekanismen är också i stort sett okänd. Betydelsen av EAST 1 för patogenes är osäker då det saknas hos en del EAggEC, och har dessutom identifierats hos ett flertal andra kategorier av E. coli inklusive icke diarréassocierade. EAggEC återfinns i slemmet utanpå enterocyterna och stimulerar slemproduktion och förefaller ingå i en tät, tjock slemmig biofilm som kan vara orsaken till den undernäring som är associerad med EAggEC
+Graden av patogenicitet hos dessa bakterier är oklar. Virulensmekanismen är också i stort sett okänd. Betydelsen av EAST 1 för patogenes är osäker då det saknas hos en del EAggEC, och har dessutom identifierats hos ett flertal andra kategorier av ''E. coli'' inklusive icke diarréassocierade. EAggEC återfinns i slemmet utanpå enterocyterna och stimulerar slemproduktion och förefaller ingå i en tät, tjock slemmig biofilm som kan vara orsaken till den undernäring som är associerad med EAggEC
 Symtom och klinisk bild
-ETEC förorsakar akut vattnig diarré av övergående natur, som kan vara mycket lik den hos kolera, men varar inte lika länge. Inte heller är vätskeförlusten och uttorkningen lika allvarlig. Patienterna förblir afebrila och har ingen blodinblandning i feces. Patienter med EIEC utvecklar först vattnig diarré liknande den förorsakad av ETEC. Endast en mindre del av patienterna utvecklar ett klassiskt shigellaliknande syndrom med magkramp och slemmig diarré, ofta blod¬inblandad. EPEC-infektion resulterar i akut, övergående, vattnig diarré med låggradig feber. Den kan vara persisterande speciellt hos småbarn. EPEC kan vara letal för undernärda barn. EAggEC kan förorsaka vattnig, slemmig diarré med låggradig feber, ofta persisterande (medel 17 dagar) – speciellt hos undernärda barn.
+=== Symtom och klinisk bild ===
@@ Rad 82: / Rad 84: @@
 == REFERENSER ==
-Blomen I., Löfdahl S., Stenström T.A. and Norberg R. Identification of enterotoxigenic ''Escherichia coli'' isolates: a comparison of PCR, DNA hybridization, ELISA's and bioas-says. J Microbiol Meth 1993;17:181-191.
+*Blomen I., Löfdahl S., Stenström T.A. and Norberg R. Identification of enterotoxigenic ''Escherichia coli'' isolates: a comparison of PCR, DNA hybridization, ELISA's and bioas-says. J Microbiol Meth 1993;17:181-191.
-Elliott SJ, Wainwright LA, McDaniel TK, Jarvis KG, Deng YK, Lai LC, McNamara BP, Donnenberg MS, Kaper JB. The complete sequence of the locus of enterocyte effacement (LEE) from enteropathogenic ''Escherichia coli'' E2348/69. Mol Microbiol 1998;28:1-4.
+*Elliott SJ, Wainwright LA, McDaniel TK, Jarvis KG, Deng YK, Lai LC, McNamara BP, Donnenberg MS, Kaper JB. The complete sequence of the locus of enterocyte effacement (LEE) from enteropathogenic ''Escherichia coli'' E2348/69. Mol Microbiol 1998;28:1-4.
-Nataro J.P. and Kaper J.B. Diarrheagenic ''Escherichia coli''. Clin Microbiol Rev 1998;11:142-201.
+*Nataro J.P. and Kaper J.B. Diarrheagenic ''Escherichia coli''. Clin Microbiol Rev 1998;11:142-201.
-Svenungsson B et. al. Enteropathogens in Adult Patients with Diarrhea and Healthy Control Subjects: A 1-Year Prospective Study in a Swedish Clinic for Infectious Diseases. Clin Infect Dis 2000;30:770–78
+*Svenungsson B et al. Enteropathogens in Adult Patients with Diarrhea and Healthy Control Subjects: A 1-Year Prospective Study in a Swedish Clinic for Infectious Diseases. Clin Infect Dis 2000;30:770–78
 [[Kategori:Infektioner i mage och tarm]]
 [[kATEGORI:Bakterier]]

@@ Rad 66: / Rad 66: @@
 == Laboratoriediagnostik ==
+[[Diarréframkallande Escherichia coli-laboratoriediagnostik|Följ länken för detaljerad information]]
 == Svarsrutiner ==
@@ Rad 189: / Rad 78: @@
 EIEC, EPEC och ETEC är ej anmälningspliktiga enl. Smittskyddslagen.
 Fynd av tarmpatogen ''E. coli'' kan anmälas enligt den frivilliga laboratorierapporten, d.v.s. med födelseår och kön som enda patientdata. Behandlande läkare bör i en akut epidemisk situation alltid kontakta smittskyddsläkaren.