<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp</id>
	<title>Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial-svamp - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;action=history"/>
	<updated>2026-06-09T21:19:40Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6512&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6512&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T13:09:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 13.09&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l2&quot; &gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;----&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Artikeln reviderad april 2010&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;----&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6475&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Urin och andra kroppsvätskor */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6475&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:40:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Urin och andra kroppsvätskor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.40&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l98&quot; &gt;Rad 98:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 98:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Urin och andra kroppsvätskor ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Urin och andra kroppsvätskor ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;   &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter centrifugering görs ett utstryk från sedimentet för &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Blankophorfärgning &lt;/del&gt;([[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-svamp|bilaga 2]]).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter centrifugering görs ett utstryk från sedimentet för &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Blankophor- eller Calcofluorfärgning &lt;/ins&gt;([[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-svamp|bilaga 2]]).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6474&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Tolkning */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6474&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:39:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Tolkning&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.39&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l57&quot; &gt;Rad 57:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 57:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Zygomycetes&amp;#039;&amp;#039; har karakteristiska, breda, bandliknande hyfer utan septa, som kan invadera lungan, i synnerhet vid immunsuppression, diabetes och njurinsufficiens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Zygomycetes&amp;#039;&amp;#039; har karakteristiska, breda, bandliknande hyfer utan septa, som kan invadera lungan, i synnerhet vid immunsuppression, diabetes och njurinsufficiens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den i Sverige vanligaste luftvägsinfektionen med jästsvamp, som har sin ingångsport via lungan, är kryptokockinfektionen. I detta stadium av infektionen påvisas tämligen sällan knoppande kapselförsedda jästceller av karakteristiskt utseende i sputum. För de i Sverige sällan förekommande geografiskt endemiska svampinfektionerna med ingångsport via lungorna eller med lungengagemang som &amp;#039;&amp;#039;B. dermatitidis, C. posadii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;H. capsulatum, P. brasiliensis&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;P. marneffei&amp;#039;&amp;#039; hänvisas till [[Provhantering på laboratoriet-svamp|Tabell 7]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den i Sverige vanligaste luftvägsinfektionen med jästsvamp, som har sin ingångsport via lungan, är kryptokockinfektionen. I detta stadium av infektionen påvisas tämligen sällan knoppande kapselförsedda jästceller av karakteristiskt utseende i sputum. För de i Sverige sällan förekommande geografiskt endemiska svampinfektionerna med ingångsport via lungorna eller med lungengagemang som &amp;#039;&amp;#039;B. dermatitidis, C. posadii&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; tidigare &amp;#039;&amp;#039;C. immitis&lt;/ins&gt;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;H. capsulatum, P. brasiliensis&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;P. marneffei&amp;#039;&amp;#039; hänvisas till [[Provhantering på laboratoriet-svamp|Tabell 7]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Cerebrospinalvätska ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;=== Cerebrospinalvätska ===&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6473&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Tolkning */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6473&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:37:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Tolkning&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.37&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l31&quot; &gt;Rad 31:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 31:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fynd av hyalina hyfer som fragmenteras i oftast runda artrokonidier brukar vanligen vara tecken på förekomst av dermatofyter. När det gäller infektion i hår, vilken lättast iakttas nära roten, ger infektionens lokalisation ledning. Invasion i hårkärnan (endotrix med artrokonidier 4-8 mm i diameter) brukar oftast orsakas av &amp;#039;&amp;#039;Trichophyton tonsurans&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;T. schoenleinii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;T. violaceum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;T. soudanense&amp;#039;&amp;#039;. Infektion av hårets utsida (ectotrix) kan skiljas upp i sådan som orsakas av dermatofyter med små artrokonidier, 2-5 m m i diameter, vilka huvudsakligen är &amp;#039;&amp;#039;T. mentagrophytes&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Microsporum canis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;M. audouinii&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;M. gypseum&amp;#039;&amp;#039;, och sådan med stora artrokonidier 5-8 mm i diameter som bildas av &amp;#039;&amp;#039;T. verrucosum&amp;#039;&amp;#039;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fynd av hyalina hyfer som fragmenteras i oftast runda artrokonidier brukar vanligen vara tecken på förekomst av dermatofyter. När det gäller infektion i hår, vilken lättast iakttas nära roten, ger infektionens lokalisation ledning. Invasion i hårkärnan (endotrix med artrokonidier 4-8 mm i diameter) brukar oftast orsakas av &amp;#039;&amp;#039;Trichophyton tonsurans&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;T. schoenleinii&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;T. violaceum&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;T. soudanense&amp;#039;&amp;#039;. Infektion av hårets utsida (ectotrix) kan skiljas upp i sådan som orsakas av dermatofyter med små artrokonidier, 2-5 m m i diameter, vilka huvudsakligen är &amp;#039;&amp;#039;T. mentagrophytes&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;Microsporum canis&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;M. audouinii&amp;#039;&amp;#039; och &amp;#039;&amp;#039;M. gypseum&amp;#039;&amp;#039;, och sådan med stora artrokonidier 5-8 mm i diameter som bildas av &amp;#039;&amp;#039;T. verrucosum&amp;#039;&amp;#039;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fynd av knoppande celler och pseudohyfer talar för jästinfektion. Andra mycelbildande svampar, t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Scytalidium&amp;#039;&amp;#039; kan ta olika former i vävnad och vara svåra att skilja från t ex &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-hyfer och från dermatofyter i naglar, i synnerhet om svamparna har utsatts för antimykotikabehandling. Vid tinea nigra kan svampen &amp;#039;&amp;#039;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Phaeoannelomyces &lt;/del&gt;werneckii&amp;#039;&amp;#039; uppträda som rikligt  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fynd av knoppande celler och pseudohyfer talar för jästinfektion. Andra mycelbildande svampar, t.ex. &amp;#039;&amp;#039;Scytalidium&amp;#039;&amp;#039; kan ta olika former i vävnad och vara svåra att skilja från t ex &amp;#039;&amp;#039;Candida&amp;#039;&amp;#039;-hyfer och från dermatofyter i naglar, i synnerhet om svamparna har utsatts för antimykotikabehandling. Vid tinea nigra kan svampen &amp;#039;&amp;#039;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Hortaea &lt;/ins&gt;werneckii&amp;#039;&amp;#039; uppträda som rikligt förekommande, tätt packade mörkbruna hyfer, som visar upprepade förgreningar.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;förekommande, tätt packade mörkbruna hyfer, som visar upprepade förgreningar&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Hår- och hårbotteninfektioner orsakas nästan alltid av dermatofyter. Undantag är vanligtvis tropiskt förekommande svart och vit piedra. Vid svart piedra bildas små noduli längs håret och när dessa krossas och studeras i ljusmikroskopi ses bruna, septerade hyfer av &amp;#039;&amp;#039;Piedraia hortae&amp;#039;&amp;#039;. Hittar man de karakteristiska klubbformade sporsäckarna, som innehåller åtta spolformade askosporer med en enda spiralvriden tråd vid vardera polen, är detta diagnostiskt. Odling är då onödig. Vid vit piedra förekommer &amp;#039;&amp;#039;Trichosporon&amp;#039;&amp;#039;-arter, vilka kan finnas på normal hud. Mikroskopisk undersökning av den svullna noduli längs håret visar tätt packade hyalina hyfer och artrokonidier särskilt på utsidan av håret. Denna svamp är lättodlad till skillnad från &amp;#039;&amp;#039;P. hortae&amp;#039;&amp;#039;&lt;/del&gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Hår- och hårbotteninfektioner orsakas nästan alltid av dermatofyter. Undantag är vanligtvis tropiskt förekommande svart och vit piedra. Vid svart piedra bildas små noduli längs håret och när dessa krossas och studeras i ljusmikroskopi ses bruna, septerade hyfer av &amp;#039;&amp;#039;Piedraia hortae&amp;#039;&amp;#039;. Hittar man de karakteristiska klubbformade sporsäckarna, som innehåller 2-8 spolformade askosporer med en enda spiralvriden tråd vid vardera polen, är detta diagnostiskt. Odling är då onödig. Vid vit piedra förekommer &amp;#039;&amp;#039;Trichosporon&amp;#039;&amp;#039;-arter, vilka kan finnas på normal hud. Mikroskopisk undersökning av den svullna noduli längs håret visar tätt packade hyalina hyfer och artrokonidier särskilt på utsidan av håret. Denna svamp är lättodlad till skillnad från &amp;#039;&amp;#039;P. hortae&amp;#039;&amp;#039;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Direktmikroskopi ger vid ytliga infektioner en hög frekvens positiva fynd. Vid jämförelse med odling var endast 5 % av de odlingspositiva proven negativa i mikroskopi. Sannolikt kan de falskt negativa proven hänföras till att svampen är tämligen sparsamt förekommande i vävnaden och att man får relativt begränsad mängd provmaterial. Man fann också att 31 % av proven inte hade blivit diagnostiserade om endast odling hade utförts. Majoriteten av dessa prov (24 %) var naglar. Från 40-50 % av infekterade naglar växte inte svampen ut vid odling i synnerhet från distalt provmaterial. Kvarvarande 7 % av odlingsmisslyckandena var odling från epidermis, där antimykotisk medicinering kan ha varit en bidragande faktor. Det är en allmän erfarenhet, att prov tagna från händer, ansikte och fotsulor tenderar att ge falskt negativa odlingar oftare än de, som kommer från andra lokaler.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Direktmikroskopi ger vid ytliga infektioner en hög frekvens positiva fynd. Vid jämförelse med odling var endast 5 % av de odlingspositiva proven negativa i mikroskopi. Sannolikt kan de falskt negativa proven hänföras till att svampen är tämligen sparsamt förekommande i vävnaden och att man får relativt begränsad mängd provmaterial. Man fann också att 31 % av proven inte hade blivit diagnostiserade om endast odling hade utförts. Majoriteten av dessa prov (24 %) var naglar. Från 40-50 % av infekterade naglar växte inte svampen ut vid odling i synnerhet från distalt provmaterial. Kvarvarande 7 % av odlingsmisslyckandena var odling från epidermis, där antimykotisk medicinering kan ha varit en bidragande faktor. Det är en allmän erfarenhet, att prov tagna från händer, ansikte och fotsulor tenderar att ge falskt negativa odlingar oftare än de, som kommer från andra lokaler.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6472&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6472&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:31:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.31&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-|&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;svamp &lt;/del&gt;bilaga 2)]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-|bilaga 2)]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6471&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6471&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:29:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-|svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-|svamp bilaga 2&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;)&lt;/ins&gt;]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6470&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6470&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:29:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;{&lt;/del&gt;svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/ins&gt;svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6469&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6469&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:28:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.28&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/del&gt;svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;{&lt;/ins&gt;svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6468&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6468&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:27:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.27&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/ins&gt;svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6467&amp;oldid=prev</id>
		<title>Erja Chryssanthou: /* Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Direktmikroskopi_och_behandling_av_olika_v%C3%A4vnadsmaterial-svamp&amp;diff=6467&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-04-07T08:26:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Direktmikroskopi och behandling av olika vävnadsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 7 april 2010 kl. 08.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Direktmikroskopi med Blankophor- eller Calcofluor-fluorescens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; rekommenderas för att påvisa svamp i alla provmaterial (referensmetod). Blankophor och Calcofluor har affinitet till hexopyranosider i b-konfiguration, vilka förekommer i stor utsträckning i svampars cellvägg som glukaner, kitin och kitosan. Även textiltrådar och bindvävsfibriller blir fluorescerande.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-svamp&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/del&gt;bilaga 2&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]&lt;/del&gt;]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Urin och tunna bronkvätskor centrifugeras 1500x g i 10 min. Blankophor tillsätts (se [[2. Direktmikroskopi, svamp (Blankophor- och Tuschfärgning)-svamp bilaga 2]]. Svampelementen fluorescerar då mot en huvudsakligen blek bakgrund. Jästceller har vanligen blåaktig fluorescens medan mögel och dermatofyter ofta är ljusgröna och &amp;#039;&amp;#039;Malassezia&amp;#039;&amp;#039; har gulaktig fluorescens.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Erja Chryssanthou</name></author>
	</entry>
</feed>