Genital herpes simplex-laboratoriediagnostik - Versionshistorik

Öjar Melefors: /* REFERENSER */

2014-01-14T14:53:42Z

REFERENSER

Öjar Melefors: /* Laboratorierapportering */

2014-01-14T14:42:50Z

Laboratorierapportering

Öjar Melefors: /* Laboratorierapportering */

2014-01-14T14:42:39Z

Laboratorierapportering

Öjar Melefors: /* Karakterisering av herpesstammar */

2014-01-14T14:42:12Z

Karakterisering av herpesstammar

Öjar Melefors: /* Prestanda */

2014-01-14T14:41:53Z

Prestanda

Magnus Thore: /* HSV-DNA –påvisning med realtids-PCR */

2010-02-08T15:20:12Z

HSV-DNA –påvisning med realtids-PCR

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2010-01-24T11:45:09Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Serologisk undersökning */

2010-01-24T11:44:41Z

Serologisk undersökning

Magnus Thore: /* Karakterisering av herpesstammar */

2010-01-24T11:42:45Z

Karakterisering av herpesstammar

Magnus Thore: /* Virusisolering (odling) */

2010-01-24T11:42:06Z

Virusisolering (odling)

@@ Rad 88: / Rad 88: @@
 *1.	Namvar L, Olofsson S, Bergström T, Lind M. Detection and typing of herpes simplex virus (HSV) in mucocutaneous samples by TaqMan PCR targeting a gB segment homologous for types 1 and 2. J Clin Microbiol 2005; 43:1-7.
-*2.	Herpes Simplex Viruses. In Diagnostic Procedures for Viral, Rikettsiai and Chlamydial Infections. Eds. N J Schmidt and R W Emmonds. 6th edition, 265¬317, 1989.
+*2.	Herpes Simplex Viruses. In Diagnostic Procedures for Viral, Rickettsial and Chlamydial Infections. Eds. N J Schmidt and R W Emmonds. 6th edition, 265¬317, 1989.
 *3.	Sexually transmitted infections. Eds. Dan Danielsson and Erik Lycke: Nahmias A J, Lee F K and Beckman-Nahmias S. Sero-epidemiological and sociological pattems of herpes simplex virus infection in the world. Scand J Infect Dis. Suppl 69:19-36, 1990.

@@ Rad 82: / Rad 82: @@
 Hänvisningslaboratorium enligt gällande virologisk R-lista
-Folkhälsomyndigheten(Maria Brytting) Virologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg (Tomas Bergström).
+Folkhälsomyndigheten (Maria Brytting) Virologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg (Tomas Bergström).
 == REFERENSER ==

@@ Rad 82: / Rad 82: @@
 Hänvisningslaboratorium enligt gällande virologisk R-lista
-Smittskyddsinstitutet; 105 21 Stockholm (Maria Brytting) Virologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg (Tomas Bergström).
+Folkhälsomyndigheten(Maria Brytting) Virologiska laboratoriet, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg (Tomas Bergström).
 == REFERENSER ==

@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 Epidemiologiska samband, d.v.s. definierad smittoöverföring, kan inte fastställas genom genotypning eller sekvensering av HSV-amplifikat eller isolat. Ett hinder är förekomst av betydande sekvensvariabilitet inom varje patient.
-Resistensbestämning är aktuell främst vid behandling av immunsupprimerade patienter. Utförs i vävnadskultur eller med molekylärvirologisk teknik genom sekvensbestämning av identifierade regioner i genomet med PCR-teknik. Utförs rutinmässigt på Smittskyddsinstitutet samt klin. virologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
+Resistensbestämning är aktuell främst vid behandling av immunsupprimerade patienter. Utförs i vävnadskultur eller med molekylärvirologisk teknik genom sekvensbestämning av identifierade regioner i genomet med PCR-teknik. Utförs rutinmässigt på Folkhälsomyndigheten samt klin. virologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
 === Antigenpåvisning med immunofluorescens ===

@@ Rad 29: / Rad 29: @@
 Specificiteten hos analysen är 100 %. Korsreaktion mellan HSV-1 och HSV-2 har inte noterats ens vid mycket höga viruskoncentrationer. Inte heller har korsreaktion med andra herpesvirus observerats. Sensitiviteten är högre än virusisolering: cirka 15-20 % av prover som är negativa vid virusisolering är positiva med realtids-PCR. Prestanda för varje körning kontrolleras och dokumenteras genom att Ct-värde för positivkontroller samt andel positiva prover i procent anges på kontrollista.
-I [[Nukleinsyrabaserad metod för påvisning av Herpes simplexvirus-bilaga8|bilaga 8]] ges ytterligare ett exempel på PCR-metod för diagnostik av HSV. Metoden används på avdelningen för virologi vid Smittskyddsinstitutet.
+I [[Nukleinsyrabaserad metod för påvisning av Herpes simplexvirus-bilaga8|bilaga 8]] ges ytterligare ett exempel på PCR-metod för diagnostik av HSV. Metoden används vid Folkhälsomyndigheten.
 === Alternativa diagnostiska metoder ===

@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 ==== HSV-DNA –påvisning med realtids-PCR ====
-DNA-analys med PCR-teknik är en väl utvärderad metod såväl för mukokutan HSV som för HSV-infek¬tioner i centrala nervsystemet, och analysen bestämmer HSV-typ direkt under körningen (1). Realtids-PCR bör numera betraktas som standard- och ''referensmetod'' för HSV-diagnostik avseende genital herpes på grund av sin robusta metodik, sin oöverträffade sensitivitet och höggradiga specificitet. Metoden ställer lägre krav på snabb och kyld transport jämfört med virusisolering, eftersom virus här ej behöver vara viabelt för analys. PCR-detektion av HSV utförs vid samtliga av landets virologiska laboratorier.
+DNA-analys med PCR-teknik är en väl utvärderad metod såväl för mukokutan HSV som för HSV-infektioner i centrala nervsystemet, och analysen bestämmer HSV-typ direkt under körningen (1). Realtids-PCR bör numera betraktas som standard-och referensmetod för HSV-diagnostik avseende genital herpes på grund av sin robusta metodik, sin oöverträffade sensitivitet och höggradiga specificitet. Metoden ställer lägre krav på snabb och kyld transport jämfört med virusisolering, eftersom virus här ej behöver vara viabelt för analys. PCR-detektion av HSV utförs vid samtliga av landets virologiska laboratorier.
 ==== Provtagningsmaterial och utförande ====

@@ Rad 89: / Rad 89: @@
 == REFERENSER ==
-.	Namvar L, Olofsson S, Bergström T, Lind M. Detection and typing of herpes simplex virus (HSV) in mucocutaneous samples by TaqMan PCR targeting a gB segment homologous for types 1 and 2. J Clin Microbiol 2005; 43:1-7.
+*1.	Namvar L, Olofsson S, Bergström T, Lind M. Detection and typing of herpes simplex virus (HSV) in mucocutaneous samples by TaqMan PCR targeting a gB segment homologous for types 1 and 2. J Clin Microbiol 2005; 43:1-7.
-.	Herpes Simplex Viruses. In Diagnostic Procedures for Viral, Rikettsiai and Chlamydial Infections. Eds. N J Schmidt and R W Emmonds. 6th edition, 265¬317, 1989.
+*2.	Herpes Simplex Viruses. In Diagnostic Procedures for Viral, Rikettsiai and Chlamydial Infections. Eds. N J Schmidt and R W Emmonds. 6th edition, 265¬317, 1989.
-.	Sexually transmitted infections. Eds. Dan Danielsson and Erik Lycke: Nahmias A J, Lee F K and Beckman-Nahmias S. Sero-epidemiological and sociological pattems of herpes simplex virus infection in the world. Scand J Infect Dis. Suppl 69:19-36, 1990.
+*3.	Sexually transmitted infections. Eds. Dan Danielsson and Erik Lycke: Nahmias A J, Lee F K and Beckman-Nahmias S. Sero-epidemiological and sociological pattems of herpes simplex virus infection in the world. Scand J Infect Dis. Suppl 69:19-36, 1990.
-.	Forsgren M. Genital herpes simplex virus infection and incidence of neonataldisease in Sweden.Scand J Infect Dis. Suppl 69: 37-41, 1990.
+*4.	Forsgren M. Genital herpes simplex virus infection and incidence of neonataldisease in Sweden.Scand J Infect Dis. Suppl 69: 37-41, 1990.
-.	Bergström T, Trybala E. Antigenic differences between HSV-1 and HSV-2 glycoproteins and their importance for type-specific serology. Intervirology 1996;39:176-184.
+*5.	Bergström T, Trybala E. Antigenic differences between HSV-1 and HSV-2 glycoproteins and their importance for type-specific serology. Intervirology 1996;39:176-184.
-.	Tunbäck P, Bergström T, Löwhagen G-B, Hoebeke J, Liljeqvist J-Å. Type-specific reactivity of anti-glycoprotein G antibodies from herpes simplex virus infected patients is maintained by single or dual type-specific residues. J Gen Virol 2005; 86:247-251.
+*6.	Tunbäck P, Bergström T, Löwhagen G-B, Hoebeke J, Liljeqvist J-Å. Type-specific reactivity of anti-glycoprotein G antibodies from herpes simplex virus infected patients is maintained by single or dual type-specific residues. J Gen Virol 2005; 86:247-251.
 [[Kategori:laboratoriediagnostik-STI]]

@@ Rad 71: / Rad 71: @@
 === Serologisk undersökning ===
-Diagnosen primär infektion kan ställas med serologisk undersökning (analys av HSV specifik aktivitet av olika antikroppsklasser mot typ 1 - 2 gemensamma antigen eller typspecifika antigen). Anti¬kroppssvar av klass IgG och IgM kan påvisas efter 7 - 10 dagar; IgM klingar av inom loppet av någon till några månader. IgG¬-aktivitet mot HSV kvarstår däremot sannolikt livslångt. Antikroppsstegring kan påvisas mellan akut (snarast möjligt efter insjuknandet) och konvale¬scensfas (2-3 veckor efter insjuknandet). Vid recidivinfektion däremot har patienten som regel en hög stationär HSV-IgG-aktivitet och antikroppsstegring kan ej påvisas. HSV-diagnosen vid en recidiv¬infektion måste därför baseras på viruspåvisning. Serologisk under¬sökning av prov taget samtidigt med blåsdebut är alltså ett utmärkt komplement till HSV-PCR och isolering om man vill fastställa om HSV-infek¬tionen är av primär eller recidiverande natur.
+Diagnosen primär infektion kan ställas med serologisk undersökning (analys av HSV specifik aktivitet av olika antikroppsklasser mot typ 1 - 2 gemensamma antigen eller typspecifika antigen). Antikroppssvar av klass IgG och IgM kan påvisas efter 7 - 10 dagar; IgM klingar av inom loppet av någon till några månader. IgG-aktivitet mot HSV kvarstår däremot sannolikt livslångt. Antikroppsstegring kan påvisas mellan akut (snarast möjligt efter insjuknandet) och konvalescensfas (2-3 veckor efter insjuknandet). Vid recidivinfektion däremot har patienten som regel en hög stationär HSV-IgG-aktivitet och antikroppsstegring kan ej påvisas. HSV-diagnosen vid en recidiv¬infektion måste därför baseras på viruspåvisning. Serologisk undersökning av prov taget samtidigt med blåsdebut är alltså ett utmärkt komplement till HSV-PCR och isolering om man vill fastställa om HSV-infektionen är av primär eller recidiverande natur.
 Analys av HSV-typspecifik IgG-aktivitet kan särskilja mellan infektion med HSV-1 eller HSV-2, och kan även ange samtidig HSV-1/HSV-2-infektion. Särskilt värdefull är serologi när man i lugnt skede saknar viruslesioner men behöver information om infekterande virustyp. Metoden användes exempelvis för att fastställa tidigare genomgången HSV-2-infektion hos individen, eller för att diagnostisera en primär HSV-2-infektion hos en patient som tidigare infekterats med HSV-1. Den typspecifika serologin är vidare användbar för prevalensstudier av såväl HSV-2 som HSV-1 (3). För patienten är serologisk diagnos av genital herpes viktig då det föreligger större recidivrisk vid genital HSV-2-infektion jämfört med vid infektion med HSV-1, samt större risk för överföring till fostret vid förlossning (neonatal herpes, se ref. 4).
@@ Rad 77: / Rad 77: @@
 För båda virustyperna gäller att glykoprotein G (gG) som enda höljeprotein (av totalt elva stycken) från respektive virus inducerar typspecifika antikroppssvar och därför kan användas som antigen för serologiska analyser (5). Antigenen framställs vanligen med rekombinantteknik men kan också renas fram med lektinrening (gäller gG-2). Epitoperna hos gG-1 och gG-2 är kartlagda och har visats vara väl konserverade (6).
-Antikroppsanalyserna, som finns kommersiellt tillgängliga, eller som in-house test, utförs som regel med ELISA-teknik. Typspeci¬fika test kräver mycket noggrann standardisering mot kända paneler. Svaren anges antigen som positivt eller negativt, men kan också anges som högsta positiva spädningstiter. Western blot-teknik utgör referensteknik för typspecifik antikropps¬analys. Typspecifika antikroppsanalyser avseende HSV finns tillgängliga på de flesta virologiska laboratorier.
+Antikroppsanalyserna, som finns kommersiellt tillgängliga, eller som in-house test, utförs som regel med ELISA-teknik. Typspecifika test kräver mycket noggrann standardisering mot kända paneler. Svaren anges antigen som positivt eller negativt, men kan också anges som högsta positiva spädningstiter. Western blot-teknik utgör referensteknik för typspecifik antikroppsanalys. Typspecifika antikroppsanalyser avseende HSV finns tillgängliga på de flesta virologiska laboratorier.
 === Laboratorierapportering ===

@@ Rad 46: / Rad 46: @@
 === Karakterisering av herpesstammar ===
-Typning är ofta av intresse t.ex. för att bedöma risk för kommande recidivfrekvens efter en primärinfektion: herpes typ l genitalt reci¬diverar mer sällan än typ 2. Vid vissa frågeställningar är typningen av största värde för bedömningen tex vid neonatal herpes; typ l har avsevärt bättre prognos än typ 2. Typning av herpesstammar har vidare epidemiologiskt intresse.
+Typning är ofta av intresse t.ex. för att bedöma risk för kommande recidivfrekvens efter en primärinfektion: herpes typ l genitalt recidiverar mer sällan än typ 2. Vid vissa frågeställningar är typningen av största värde för bedömningen tex vid neonatal herpes; typ l har avsevärt bättre prognos än typ 2. Typning av herpesstammar har vidare epidemiologiskt intresse.
-Typning utförs på laboratorier som arbetar med isolering av herpes¬virus i vävnadskulturer.
+Typning utförs på laboratorier som arbetar med isolering av herpesvirus i vävnadskulturer.
 Epidemiologiska samband, d.v.s. definierad smittoöverföring, kan inte fastställas genom genotypning eller sekvensering av HSV-amplifikat eller isolat. Ett hinder är förekomst av betydande sekvensvariabilitet inom varje patient.
-Resistensbestämning är aktuell främst vid behandling av immun¬supprimerade patienter. Utförs i vävnadskultur eller med molekylär¬virologisk teknik genom sekvensbestämning av identifierade regioner i genomet med PCR-teknik. Utförs rutinmässigt på Smittskyddsinsti¬tutet samt klin. virologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
+Resistensbestämning är aktuell främst vid behandling av immunsupprimerade patienter. Utförs i vävnadskultur eller med molekylärvirologisk teknik genom sekvensbestämning av identifierade regioner i genomet med PCR-teknik. Utförs rutinmässigt på Smittskyddsinstitutet samt klin. virologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
 === Antigenpåvisning med immunofluorescens ===

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 Virusisolering, som tidigare var standardmetod, har fortfarande ett berättigande när man senare behöver ha tillgång till en virusstam, t.ex. vid resistensprövning eller vid patogenicitetsstudier. Det är vidare av vikt av epidemiologiska skäl att ha en virusbank för att följa evolutionära förändringar hos HSV.
-*Isoleringsteknik: Det insända provmaterialet slammas upp och inokuleras i vävnads¬kulturer med dokumenterat hög känslighet för ett spektrum av herpes¬-stammar tillhörande typ l och 2. Ett flertal känsliga cellinjer finns (2); vanligast i Sverige är GMK-AHl celler. Avläsningen av kulturerna sker dagligen med avseende på cytopatogen effekt. Fyndet skall säkerställas med hjälp av identifiering av herpes simplex-antigen i celler (immunofluorescens) eller överskiktsvätska (vanligen ELISA) innan definitivt svar lämnas. Identifieringen kombineras lämpligen med typning med hjälp av specifika antikroppar eller PCR. En ständig övervakning av använda cellers känslighet är en god kvalitetskontrollerande åtgärd.
+*Isoleringsteknik: Det insända provmaterialet slammas upp och inokuleras i vävnadskulturer med dokumenterat hög känslighet för ett spektrum av herpes-stammar tillhörande typ l och 2. Ett flertal känsliga cellinjer finns (2); vanligast i Sverige är GMK-AHl celler. Avläsningen av kulturerna sker dagligen med avseende på cytopatogen effekt. Fyndet skall säkerställas med hjälp av identifiering av herpes simplex-antigen i celler (immunofluorescens) eller överskiktsvätska (vanligen ELISA) innan definitivt svar lämnas. Identifieringen kombineras lämpligen med typning med hjälp av specifika antikroppar eller PCR. En ständig övervakning av använda cellers känslighet är en god kvalitetskontrollerande åtgärd.
 *Svarstid: 50-70 % av virusstammarna kan identifieras inom 1-2 dygn. Negativt svar ges som regel efter en vecka.
 === Karakterisering av herpesstammar ===