<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi</id>
	<title>Gonorré-epidemiologi - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T05:40:05Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.8</generator>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=13223&amp;oldid=prev</id>
		<title>Öjar Melefors den 10 januari 2014 kl. 13.30</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=13223&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2014-01-10T13:30:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 10 januari 2014 kl. 13.30&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för [[HIV-infektion]]/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig [http://www.&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;smittskyddsinstitutet&lt;/del&gt;.se &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;SMI&lt;/del&gt;].  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för [[HIV-infektion]]/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig [http://www.&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;folkhalsomyndigheten&lt;/ins&gt;.se &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Folkhälsomyndigheten&lt;/ins&gt;].  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;SMI &lt;/del&gt;[http://www.&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;smittskyddsinstitutet&lt;/del&gt;.se] och Nationella referenslaboratoriet för patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Folkhälsomyndigheten &lt;/ins&gt;[http://www.&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;folkhalsomyndigheten&lt;/ins&gt;.se] och Nationella referenslaboratoriet för patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna beta-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna beta-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Öjar Melefors</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=12470&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 28 september 2012 kl. 21.32</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=12470&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2012-09-28T21:32:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 28 september 2012 kl. 21.32&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot; &gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för [[syfilis]]) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för [[syfilis]]) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:GCfig9.jpg|thumb|center|&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;700px&lt;/del&gt;]]  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:GCfig9.jpg|thumb|center|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;500px&lt;/ins&gt;]]  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=5398&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: /* REFERENSER */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=5398&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-11T18:14:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;REFERENSER&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 11 januari 2010 kl. 18.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l37&quot; &gt;Rad 37:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 37:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=5397&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 11 januari 2010 kl. 18.13</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=5397&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2010-01-11T18:13:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 11 januari 2010 kl. 18.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l9&quot; &gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för [[HIV-infektion]]/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;(Smittskyddsinstitutet (SMI); &lt;/del&gt;http://www.smittskyddsinstitutet.se&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;)&lt;/del&gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för [[HIV-infektion]]/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/ins&gt;http://www.smittskyddsinstitutet.se &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;SMI]&lt;/ins&gt;.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av SMI &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;(&lt;/del&gt;http://www.smittskyddsinstitutet.se&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;) &lt;/del&gt;och Nationella referenslaboratoriet för patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av SMI &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/ins&gt;http://www.smittskyddsinstitutet.se&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;] &lt;/ins&gt;och Nationella referenslaboratoriet för patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna beta-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna beta-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Resistensutvecklingen för &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolerade i Sverige 1998-2007 finns beskriven i referenslaboratoriets årsrapporter och av Referensgruppen för antibiotikafrågor (&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;RAF; &lt;/del&gt;http://www.srga.org).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Resistensutvecklingen för &amp;#039;&amp;#039;N. gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolerade i Sverige 1998-2007 finns beskriven i referenslaboratoriets årsrapporter och av Referensgruppen för antibiotikafrågor (&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/ins&gt;http://www.srga.org &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;RAF]&lt;/ins&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1.	Danielsson, D. Gonorrhoea and syphilis in Sweden-past and present. Scand. J. Infect. Dis. 1990; Suppl. 69:69-76.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;1.	Danielsson, D. Gonorrhoea and syphilis in Sweden-past and present. Scand. J. Infect. Dis. 1990; Suppl. 69:69-76.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;2.	Berglund, T., H. Fredlund, and J. Giesecke. Epidemiology of the reemergence of gonorrhea in Sweden. Sex. Transm. Dis. 2001; 28:111-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;2.	Berglund, T., H. Fredlund, and J. Giesecke. Epidemiology of the reemergence of gonorrhea in Sweden. Sex. Transm. Dis. 2001; 28:111-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;3.	Berglund, T., M. Unemo, P. Olcén, J. Giesecke, and H. Fredlund. One year of &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolates in Sweden: the prevalence study of antibiotic susceptibility shows relation to the geographic area of exposure. Int. J. STD. AIDS. 2002; 13:109-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;3.	Berglund, T., M. Unemo, P. Olcén, J. Giesecke, and H. Fredlund. One year of &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolates in Sweden: the prevalence study of antibiotic susceptibility shows relation to the geographic area of exposure. Int. J. STD. AIDS. 2002; 13:109-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;4.	Unemo, M., T. Berglund, P. Olcén, and H. Fredlund. Pulsed-field gel electrophoresis as an epidemiologic tool for Neisseria gonorrhoeae; Identification of clusters within serovars. Sex. Transm. Dis. 2002; 29:25-31.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;4.	Unemo, M., T. Berglund, P. Olcén, and H. Fredlund. Pulsed-field gel electrophoresis as an epidemiologic tool for &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;Identification of clusters within serovars. Sex. Transm. Dis. 2002; 29:25-31.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;5.	Unemo, M., P. Olcén, T. Berglund, J. Albert, and H. Fredlund. Molecular epidemiology of &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039;: sequence analysis of the porB gene confirms presence of two circulating strains. J. Clin. Microbiol. 2002; 40:3741-3749.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;5.	Unemo, M., P. Olcén, T. Berglund, J. Albert, and H. Fredlund. Molecular epidemiology of &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039;: sequence analysis of the porB gene confirms presence of two circulating strains. J. Clin. Microbiol. 2002; 40:3741-3749.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;6.	Olsen, B., R. Hadad, H. Fredlund, and M. Unemo. The Neisseria gonorrhoeae population in Sweden during 2005–phenotypes, genotypes and antibiotic resistance. APMIS. 2008; 116:181-189.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;6.	Olsen, B., R. Hadad, H. Fredlund, and M. Unemo. The &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;population in Sweden during 2005–phenotypes, genotypes and antibiotic resistance. APMIS. 2008; 116:181-189.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;7.	Unemo, M., H. M. Palmer, T. Blackmore, G. Herrera, H. Fredlund, A. Limnios, N. Nguyen, and J. Tapsall. Global transmission of prolyliminopeptidase (PIP)-negative &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; strains – implications for changes in diagnostic strategies? Sex. Transm. Infect. 2007; 83:47-51.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;7.	Unemo, M., H. M. Palmer, T. Blackmore, G. Herrera, H. Fredlund, A. Limnios, N. Nguyen, and J. Tapsall. Global transmission of prolyliminopeptidase (PIP)-negative &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; strains – implications for changes in diagnostic strategies? Sex. Transm. Infect. 2007; 83:47-51.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;8.	Lindberg, R., H. Fredlund, R. Nicholas, and M. Unemo. &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolates with reduced susceptibility to cefixime and ceftriaxone: association with genetic polymorphisms in penA, mtrR, porB1b, and ponA. Antimicrob. Agents Chemother. 2007; 51:2117-2122.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;8.	Lindberg, R., H. Fredlund, R. Nicholas, and M. Unemo. &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; isolates with reduced susceptibility to cefixime and ceftriaxone: association with genetic polymorphisms in penA, mtrR, porB1b, and ponA. Antimicrob. Agents Chemother. 2007; 51:2117-2122.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;*&lt;/ins&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. &amp;#039;&amp;#039;Neisseria gonorrhoeae&amp;#039;&amp;#039; 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena &amp;#039;&amp;#039;Neisseria&amp;#039;&amp;#039;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=564&amp;oldid=prev</id>
		<title>MagnusT den 20 juli 2009 kl. 12.50</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=564&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-07-20T12:50:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 20 juli 2009 kl. 12.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l4&quot; &gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för syfilis) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;syfilis&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:GCfig9.jpg|thumb|center|700px]]  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:GCfig9.jpg|thumb|center|700px]]  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för HIV infektion/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig (Smittskyddsinstitutet (SMI); http://www.smittskyddsinstitutet.se).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;HIV&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;-&lt;/ins&gt;infektion&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig (Smittskyddsinstitutet (SMI); http://www.smittskyddsinstitutet.se).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av SMI (http://www.smittskyddsinstitutet.se) och Nationella referenslaboratoriet för patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av SMI (http://www.smittskyddsinstitutet.se) och Nationella referenslaboratoriet för patogena &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs N. gonorrhoeae stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&lt;/del&gt;-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;N. gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;beta&lt;/ins&gt;-laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Resistensutvecklingen för N. gonorrhoeae isolerade i Sverige 1998-2007 finns beskriven i referenslaboratoriets årsrapporter och av Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF; http://www.srga.org).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Resistensutvecklingen för &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;N. gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;isolerade i Sverige 1998-2007 finns beskriven i referenslaboratoriets årsrapporter och av Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF; http://www.srga.org).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;    &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== REFERENSER ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l20&quot; &gt;Rad 20:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 21:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;2.	Berglund, T., H. Fredlund, and J. Giesecke. Epidemiology of the reemergence of gonorrhea in Sweden. Sex. Transm. Dis. 2001; 28:111-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;2.	Berglund, T., H. Fredlund, and J. Giesecke. Epidemiology of the reemergence of gonorrhea in Sweden. Sex. Transm. Dis. 2001; 28:111-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;3.	Berglund, T., M. Unemo, P. Olcén, J. Giesecke, and H. Fredlund. One year of Neisseria gonorrhoeae isolates in Sweden: the prevalence study of antibiotic susceptibility shows relation to the geographic area of exposure. Int. J. STD. AIDS. 2002; 13:109-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;3.	Berglund, T., M. Unemo, P. Olcén, J. Giesecke, and H. Fredlund. One year of &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;isolates in Sweden: the prevalence study of antibiotic susceptibility shows relation to the geographic area of exposure. Int. J. STD. AIDS. 2002; 13:109-114.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;4.	Unemo, M., T. Berglund, P. Olcén, and H. Fredlund. Pulsed-field gel electrophoresis as an epidemiologic tool for Neisseria gonorrhoeae; Identification of clusters within serovars. Sex. Transm. Dis. 2002; 29:25-31.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;4.	Unemo, M., T. Berglund, P. Olcén, and H. Fredlund. Pulsed-field gel electrophoresis as an epidemiologic tool for Neisseria gonorrhoeae; Identification of clusters within serovars. Sex. Transm. Dis. 2002; 29:25-31.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;5.	Unemo, M., P. Olcén, T. Berglund, J. Albert, and H. Fredlund. Molecular epidemiology of Neisseria gonorrhoeae: sequence analysis of the porB gene confirms presence of two circulating strains. J. Clin. Microbiol. 2002; 40:3741-3749.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;5.	Unemo, M., P. Olcén, T. Berglund, J. Albert, and H. Fredlund. Molecular epidemiology of &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;: sequence analysis of the porB gene confirms presence of two circulating strains. J. Clin. Microbiol. 2002; 40:3741-3749.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;6.	Olsen, B., R. Hadad, H. Fredlund, and M. Unemo. The Neisseria gonorrhoeae population in Sweden during 2005–phenotypes, genotypes and antibiotic resistance. APMIS. 2008; 116:181-189.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;6.	Olsen, B., R. Hadad, H. Fredlund, and M. Unemo. The Neisseria gonorrhoeae population in Sweden during 2005–phenotypes, genotypes and antibiotic resistance. APMIS. 2008; 116:181-189.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;7.	Unemo, M., H. M. Palmer, T. Blackmore, G. Herrera, H. Fredlund, A. Limnios, N. Nguyen, and J. Tapsall. Global transmission of prolyliminopeptidase (PIP)-negative Neisseria gonorrhoeae strains – implications for changes in diagnostic strategies? Sex. Transm. Infect. 2007; 83:47-51.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;7.	Unemo, M., H. M. Palmer, T. Blackmore, G. Herrera, H. Fredlund, A. Limnios, N. Nguyen, and J. Tapsall. Global transmission of prolyliminopeptidase (PIP)-negative &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;strains – implications for changes in diagnostic strategies? Sex. Transm. Infect. 2007; 83:47-51.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;8.	Lindberg, R., H. Fredlund, R. Nicholas, and M. Unemo. Neisseria gonorrhoeae isolates with reduced susceptibility to cefixime and ceftriaxone: association with genetic polymorphisms in penA, mtrR, porB1b, and ponA. Antimicrob. Agents Chemother. 2007; 51:2117-2122.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;8.	Lindberg, R., H. Fredlund, R. Nicholas, and M. Unemo. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;isolates with reduced susceptibility to cefixime and ceftriaxone: association with genetic polymorphisms in penA, mtrR, porB1b, and ponA. Antimicrob. Agents Chemother. 2007; 51:2117-2122.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. Neisseria gonorrhoeae 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria gonorrhoeae&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039; &lt;/ins&gt;2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;Neisseria&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;#039;&amp;#039;&lt;/ins&gt;, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>MagnusT</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=327&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 4 juni 2009 kl. 11.14</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=327&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-06-04T11:14:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 juni 2009 kl. 11.14&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot; &gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för syfilis) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för syfilis) från och med 1912 (Fig. 9).  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Bild:GCfig9.jpg|thumb|center|700px]] &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=275&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 19 maj 2009 kl. 07.13</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=275&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-05-19T07:13:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 19 maj 2009 kl. 07.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: [[Gonorré]]&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: [[Gonorré]]&amp;#039;&amp;#039;  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;----&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=83&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 17 april 2009 kl. 14.07</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=83&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-17T14:07:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 april 2009 kl. 14.07&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l32&quot; &gt;Rad 32:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 32:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. Neisseria gonorrhoeae 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. Neisseria gonorrhoeae 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]]&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi-STI]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Kategori:Epidemiologi-Smittskyddslagens sjukdomar]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=75&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore den 17 april 2009 kl. 13.50</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=75&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-17T13:50:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 17 april 2009 kl. 13.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l33&quot; &gt;Rad 33:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 33:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt; &lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&#039;diff-marker&#039;&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Epidemiologi&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;-STI&lt;/ins&gt;]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=72&amp;oldid=prev</id>
		<title>Magnus Thore: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;Huvudartikel: Gonorré&#039;&#039;    Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorr...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Gonorr%C3%A9-epidemiologi&amp;diff=72&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-17T13:27:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: &lt;a href=&quot;/w/Gonorr%C3%A9&quot; title=&quot;Gonorré&quot;&gt;Gonorré&lt;/a&gt;&amp;#039;&amp;#039;    Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorr...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&amp;#039;&amp;#039;Huvudartikel: [[Gonorré]]&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gonorré är globalt sett mycket prevalent, framförallt i utvecklingsländer. I Sverige finns förhållandevis pålitlig statistik för gonorré (liksom för syfilis) från och med 1912 (Fig. 9). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antalet fall av gonorré visade toppar ungefär vid första och andra världskriget samt ”sexuella revolutionen” under andra delen av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1970 rapporterades den högsta totalincidensen någonsin, 487 fall per 100 000 invånare (1). Incidensen sjönk sedan i det närmaste årligen troligtvis på grund av en minskad storlek på 18-24 års åldergruppen av populationen, utbredd utbildning resulterande i förändrade sexualbeteenden, förbättrad diagnostik, effektiv antibiotikabehandling och kontaktspårning samt vida spridd information och rädsla för HIV infektion/AIDS (1). År 1996 rapporterades den lägsta incidensen någonsin, dvs. 2,4 (2). Incidensen har sedan ökat under 1997-2007 (2007, incidens 6.99). Framförallt har noterats en ökning av inhemskt smittade fall, som numera är i majoritet, och speciellt bland män som har sex med män (MSM) och yngre heterosexuella. Liknande incidensökningar har identifierats i andra västeuropeiska länder från mitten eller slutet av 1990-talet. Ökningen kan spegla bl.a. ökat antal sexualpartners, minskad kondomanvändning framförallt vid första träffen, och överhuvudtaget förändrat sexualbeteende exempelvis pga. minskad rädsla för HIV/AIDS etc. Många framförallt heterosexuella män smittas även i Asien, majoriteten i Thailand och Filippinerna, där också höggradig antibiotikaresistens och stor risk för exponering av även andra STI är vanlig (Smittskyddsinstitutet (SMI); http://www.smittskyddsinstitutet.se). &lt;br /&gt;
Under 2007 anmäldes i Sverige 642 gonorréfall (126 kvinnor och 516 män; 6,99 i incidens). Detta är en minskning av antalet fall med 5 % jämfört med 2006 men en ökning med 204 % sedan 1996. Av gonorréfallen 2007 var 60 % heterosexuellt smittade, 31 % homosexuellt smittade och för 9 % fanns ej tillgänglig uppgift alternativt var annan smittväg angiven. Andelen med känd utlandssmitta var 31 % och Thailand var vanligaste smittland. Utförligare information avseende gonorréepidemiologi kan erhållas av SMI (http://www.smittskyddsinstitutet.se) och Nationella referenslaboratoriet för patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fr.o.m. 2005 redovisar Nationella referenslaboratoriet i Örebro även data från Karolinska sjukhuset, Huddinge, vilket ger en mer heltäckande nationell bild. Under 2007 beskrevs N. gonorrhoeae stammar från 63 % av de anmälda fallen. Majoriteten, 88 %, tillhörde serogrupp WII/III och 12 % tillhörde serogrupp WI. Serovar Bropyst (27 %), Arst (11 %) och Bpyust (9 %) var vanligast enligt Pharmaciapanelen med monoklonala antikroppar som numera saluförs under namnet Phadebact GC Serovar Test (Bactus AB). Mer detaljerad fenotypisk och genetisk karakterisering av gonokocker utföres på referenslaboratoriet regelbundet i olika nationella och internationella forskningsprojekt (3-8). Under 2007 var 30 % av gonokockerna -laktamasproducerande och nedsatt känslighet eller full resistens mot ampicillin och ciprofloxacin förekom hos 82 % respektive 71 %. Tjugotre (5,7 %) av stammarna uppvisade nedsatt känslighet eller resistens mot azitromycin. Enstaka (0,7 %) stammar hade nedsatt känslighet (ingen resistens) för cefixim. Samtliga stammar var känsliga för ceftriaxon och spektinomycin (9). &lt;br /&gt;
Resistensutvecklingen för N. gonorrhoeae isolerade i Sverige 1998-2007 finns beskriven i referenslaboratoriets årsrapporter och av Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF; http://www.srga.org).&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
== REFERENSER ==&lt;br /&gt;
1.	Danielsson, D. Gonorrhoea and syphilis in Sweden-past and present. Scand. J. Infect. Dis. 1990; Suppl. 69:69-76.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2.	Berglund, T., H. Fredlund, and J. Giesecke. Epidemiology of the reemergence of gonorrhea in Sweden. Sex. Transm. Dis. 2001; 28:111-114.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3.	Berglund, T., M. Unemo, P. Olcén, J. Giesecke, and H. Fredlund. One year of Neisseria gonorrhoeae isolates in Sweden: the prevalence study of antibiotic susceptibility shows relation to the geographic area of exposure. Int. J. STD. AIDS. 2002; 13:109-114.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4.	Unemo, M., T. Berglund, P. Olcén, and H. Fredlund. Pulsed-field gel electrophoresis as an epidemiologic tool for Neisseria gonorrhoeae; Identification of clusters within serovars. Sex. Transm. Dis. 2002; 29:25-31.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
5.	Unemo, M., P. Olcén, T. Berglund, J. Albert, and H. Fredlund. Molecular epidemiology of Neisseria gonorrhoeae: sequence analysis of the porB gene confirms presence of two circulating strains. J. Clin. Microbiol. 2002; 40:3741-3749.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
6.	Olsen, B., R. Hadad, H. Fredlund, and M. Unemo. The Neisseria gonorrhoeae population in Sweden during 2005–phenotypes, genotypes and antibiotic resistance. APMIS. 2008; 116:181-189.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
7.	Unemo, M., H. M. Palmer, T. Blackmore, G. Herrera, H. Fredlund, A. Limnios, N. Nguyen, and J. Tapsall. Global transmission of prolyliminopeptidase (PIP)-negative Neisseria gonorrhoeae strains – implications for changes in diagnostic strategies? Sex. Transm. Infect. 2007; 83:47-51.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8.	Lindberg, R., H. Fredlund, R. Nicholas, and M. Unemo. Neisseria gonorrhoeae isolates with reduced susceptibility to cefixime and ceftriaxone: association with genetic polymorphisms in penA, mtrR, porB1b, and ponA. Antimicrob. Agents Chemother. 2007; 51:2117-2122.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9.	Unemo, M., P. Olcén, H. Fredlund, P. Mölling, B. Wretlind, och B. Colucci. Neisseria gonorrhoeae 2007. Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae stammar. Distribuerad årligen från Nationella Referenslaboratoriet för Patogena Neisseria, Kliniskt mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Epidemiologi]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Magnus Thore</name></author>
	</entry>
</feed>