HIV-ÖLI - Versionshistorik

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-12-18T09:17:00Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* REFERENSER */

2009-12-18T09:16:45Z

REFERENSER

Magnus Thore: /* Human immunodeficiency virus, HIV, vid ÖLI */

2009-12-18T09:13:13Z

Human immunodeficiency virus, HIV, vid ÖLI

Magnus Thore den 16 december 2009 kl. 18.05

2009-12-16T18:05:29Z

Magnus Thore den 25 oktober 2009 kl. 16.03

2009-10-25T16:03:02Z

Magnus Thore: /* Laboratorierapportering */

2009-10-25T16:02:17Z

Laboratorierapportering

Magnus Thore: Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)'' ---- Virus är den dominerande orsaken till övre luftvägsinfektioner. Ofta är …'

2009-10-25T16:01:23Z

Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)'' ---- Virus är den dominerande orsaken till övre luftvägsinfektioner. Ofta är …'

Ny sida

''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)]]''

----

Virus är den dominerande orsaken till övre luftvägsinfektioner. Ofta är de virala övre luftvägsinfektionerna komplikationsfria, och diagnostik av etiologiskt agens är inte indicerat. Många av de virus som ger nedre luftvägsinfektioner orsakar även ÖLI ([[influensa]] A och B, [[parainfluensa]] 1-3, [[CMV]], [[adenovirus]]) och har beskrivits tidigare i denna serie. Här beskrivs kortfattat andra virus, som kan orsaka olika typer av ÖLI.

== Human immunodeficiency virus, HIV, vid ÖLI ==

[[HIV-infektion|HIV]] är ett retrovirus. I sin smittsamma form är HIV ett höljeförsett RNA-virus. Receptor för HIV är CD-4 receptorn, som framförallt finns på lymfocyter av hjälpartyp. Det är således främst denna celltyp som infekteras. Virus bär med sig ett enzym, omvänt transkriptas, och med hjälp av detta görs en DNA.kopia, som är mal för virusförökningen. Denna utgör också efter integrering i värdcellens genom den latenta formen av HIV-infektion.

=== Symtom ===
Primärinfektionen med HIV är ibland asymtomatisk, men i 50-70 % av fallen ses en mer eller mindre uttalad mononukleosliknande sjukdomsbild.

=== Diagnostik ===
HIV-bärarskap diagnostiseras bäst med antikroppstest. Vid akut primärinfektion kan antikroppar saknas och viruspåvisning i blodkroppar med virusisolering och/eller PCR är indicerat. (Se vidare 1 6. [[HIV-infektion]]).

=== Antiviral terapi och resistensutveckling ===
Antiviral behandling ges i allmänhet till HIV-infekterade patienter när CD4 lymfocytantalet sjunker under 200-300 x 10e6/liter. Behandling vid primär HIV-infektion har provats, men oftast ges ingen behandling i detta skede. För närvarande finns bara två läkemedel, Zidovudin (AZT) och Didanosin (ddI), registrerade för behandling av HIV-infektion. Ytterligare två, Foscarnet och Zacitabin (ddC), kan ges på licens. Dessa fyra läkemedel hämmar alla HIV:s omvända transkriptas. Det pågår kliniska prövningar av flera andra omvända transkriptashämmare, liksom av hämmare av andra HIV-proteaser.

Hittills har nästan uteslutande monoterapi använts vid behandling av HIV-infektion, men det är troligt att kombinationsbehandling kommer att bli allt vanligare. Monoterapi har oftast en måttlig och relativt kortvarig positiv klinisk effekt. Detta beror delvis på HIVs förmåga till resistensutveckling. Resistens ses ofta efter ett till ett par års behandling med Zidovudin, men har setts så tidigt som efter ett par veckors behandling och med andra läkemedel som ännu är i klinisk prövning. Kombinationsbehandling kan vara ett sätt att motverka resistensutveckling.

Det är möjligt att undersöka om den HIV-stam en infekterad person bär på är resistent mot antiretrovirala medel. Detta kan göras i cellkultur genom att ett HIV-isolat odlas i närvaro av varierande mängd drog, flera av de mutationer som orsakar resistens för Zidovudin och andra läkemedel har kartlagts, det går därför också att påvisa dessa mutationer direkt med PCR- eller DNA-sekvensering.

Resistensanalys utförs på Smittskyddsinstutet och ytterligare några virologiska laboratorier. Då den exakta kliniska betydelsen av resistensutveckling ännu är oklar görs detta för närvarande mest i forskningssyfte

== Laboratorierapportering ==
HIV-infektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen

== REFERENSER ==
'''ej korrekturläst'''
*1. Referensmetodik tnfekaonsd,aanostik 1 2 Nedre letiv5geitlj’eklioner SBL-tryck nr 123-1990,

*2. Referenemetodik, lnfekemnsdiagrloujk 1 6 Sexuellt övertarbara infektioner. SMItryck nr 101.1994,

*3. Linde A. Otagnoeje and pathogetleaja of infectioun mononuciroaja and oeher Epetean aarT vtrus.aasoctatej diaeates. Rev Med l54irrobiol 1992 3:4351.
[[Kategori:ÖLI]]

@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 *1. Referensmetodik, Infektionsdiagnostik 1 2 Nedre luftvägsinfektioner, SBL-tryck nr 123-1990.
-*2. Referensmetodik, Infektionsdiagnostik 1 6 Sexuellt övertarbara infektioner, SMI-tryck nr 101-1994.
+*2. Referensmetodik, Infektionsdiagnostik 1 6 Sexuellt överförbara infektioner, SMI-tryck nr 101-1994.
 *3. Linde A. Diagnosis and pathogenesis of infectious mononucleoasis and other Epstein Barr virus-associated diseases. Rev Med Microbiol 1992;3:43-51.
 [[Kategori:ÖLI]]

@@ Rad 34: / Rad 34: @@
 == REFERENSER ==
+*1. Referensmetodik, Infektionsdiagnostik 1 2 Nedre luftvägsinfektioner, SBL-tryck nr 123-1990.
-*2. Referenemetodik, lnfekemnsdiagrloujk 1 6 Sexuellt övertarbara infektioner. SMItryck nr 101.1994,
+*2. Referensmetodik, Infektionsdiagnostik 1 6 Sexuellt övertarbara infektioner, SMI-tryck nr 101-1994.
+*3. Linde A. Diagnosis and pathogenesis of infectious mononucleoasis and other Epstein Barr virus-associated diseases. Rev Med Microbiol 1992;3:43-51.
 [[Kategori:ÖLI]]

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2009 kl. 16.03
Rad 4:		Rad 4:

	Virus är den dominerande orsaken till övre luftvägsinfektioner. Ofta är de virala övre luftvägsinfektionerna komplikationsfria, och diagnostik av etiologiskt agens är inte indicerat. Många av de virus som ger nedre luftvägsinfektioner orsakar även ÖLI ([[influensa]] A och B, [[parainfluensa]] 1-3, [[CMV]], [[adenovirus]]) och har beskrivits tidigare i denna serie. Här beskrivs kortfattat andra virus, som kan orsaka olika typer av ÖLI.		Virus är den dominerande orsaken till övre luftvägsinfektioner. Ofta är de virala övre luftvägsinfektionerna komplikationsfria, och diagnostik av etiologiskt agens är inte indicerat. Många av de virus som ger nedre luftvägsinfektioner orsakar även ÖLI ([[influensa]] A och B, [[parainfluensa]] 1-3, [[CMV]], [[adenovirus]]) och har beskrivits tidigare i denna serie. Här beskrivs kortfattat andra virus, som kan orsaka olika typer av ÖLI.
		+
		+	----

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 == Human immunodeficiency virus, HIV, vid ÖLI ==
-[[HIV-infektion|HIV]] är ett retrovirus. I sin smittsamma form är HIV ett höljeförsett RNA-virus. Receptor för HIV är CD-4 receptorn, som framförallt finns på lymfocyter av hjälpartyp. Det är således främst denna celltyp som infekteras. Virus bär med sig ett enzym, omvänt transkriptas, och med hjälp av detta görs en DNA.kopia, som är mal för virusförökningen. Denna utgör också efter integrering i värdcellens genom den latenta formen av HIV-infektion.
+[[HIV-infektion|HIV]] är ett retrovirus. I sin smittsamma form är HIV ett höljeförsett RNA-virus. Receptor för HIV är CD-4 receptorn, som framförallt finns på lymfocyter av hjälpartyp. Det är således främst denna celltyp som infekteras. Virus bär med sig ett enzym, omvänt transkriptas, och med hjälp av detta görs en DNA-kopia, som är mall för virusförökningen. Denna utgör också efter integrering i värdcellens genom den latenta formen av HIV-infektion.
@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 === Diagnostik ===
-HIV-bärarskap diagnostiseras bäst med antikroppstest. Vid akut primärinfektion kan antikroppar saknas och viruspåvisning i blodkroppar med virusisolering och/eller PCR är indicerat. (Se vidare 1 6. [[HIV-infektion]]).
+HIV-bärarskap diagnostiseras bäst med antikroppstest. Vid akut primärinfektion kan antikroppar saknas och viruspåvisning i blodkroppar med virusisolering och/eller PCR är indicerat. (Se vidare I 6. [[HIV-infektion]]).
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 Hittills har nästan uteslutande monoterapi använts vid behandling av HIV-infektion, men det är troligt att kombinationsbehandling kommer att bli allt vanligare. Monoterapi har oftast en måttlig och relativt kortvarig positiv klinisk effekt. Detta beror delvis på HIVs förmåga till resistensutveckling. Resistens ses ofta efter ett till ett par års behandling med Zidovudin, men har setts så tidigt som efter ett par veckors behandling och med andra läkemedel som ännu är i klinisk prövning. Kombinationsbehandling kan vara ett sätt att motverka resistensutveckling.
-Det är möjligt att undersöka om den HIV-stam en infekterad person bär på är resistent mot antiretrovirala medel. Detta kan göras i cellkultur genom att ett HIV-isolat odlas i närvaro av varierande mängd drog, flera av de mutationer som orsakar resistens för Zidovudin och andra läkemedel har kartlagts, det går därför också att påvisa dessa mutationer direkt med PCR- eller DNA-sekvensering.
+Det är möjligt att undersöka om den HIV-stam en infekterad person bär på är resistent mot antiretrovirala medel. Detta kan göras i cellkultur genom att ett HIV-isolat odlas i närvaro av varierande mängd drog. Flera av de mutationer som orsakar resistens för Zidovudin och andra läkemedel har kartlagts, det går därför också att påvisa dessa mutationer direkt med PCR- eller DNA-sekvensering.
 Resistensanalys utförs på Smittskyddsinstutet och ytterligare några virologiska laboratorier. Då den exakta kliniska betydelsen av resistensutveckling ännu är oklar görs detta för närvarande mest i forskningssyfte

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 === Antiviral terapi och resistensutveckling ===
-Antiviral behandling ges i allmänhet till HIV-infekterade patienter när CD4 lymfocytantalet sjunker under 200-300 x 10e6/liter. Behandling vid primär HIV-infektion har provats, men oftast ges ingen behandling i detta skede. För närvarande finns bara två läkemedel, Zidovudin (AZT) och Didanosin (ddI), registrerade för behandling av HIV-infektion. Ytterligare två, Foscarnet och Zacitabin (ddC), kan ges på licens. Dessa fyra läkemedel hämmar alla HIV:s omvända transkriptas. Det pågår kliniska prövningar av flera andra omvända transkriptashämmare, liksom av hämmare av andra HIV-proteaser.
+Antiviral behandling ges i allmänhet till HIV-infekterade patienter när CD4 lymfocytantalet sjunker under 200-300 x <math>10^6</math>/liter. Behandling vid primär HIV-infektion har provats, men oftast ges ingen behandling i detta skede. För närvarande finns bara två läkemedel, Zidovudin (AZT) och Didanosin (ddI), registrerade för behandling av HIV-infektion. Ytterligare två, Foscarnet och Zacitabin (ddC), kan ges på licens. Dessa fyra läkemedel hämmar alla HIV:s omvända transkriptas. Det pågår kliniska prövningar av flera andra omvända transkriptashämmare, liksom av hämmare av andra HIV-proteaser.
 Hittills har nästan uteslutande monoterapi använts vid behandling av HIV-infektion, men det är troligt att kombinationsbehandling kommer att bli allt vanligare. Monoterapi har oftast en måttlig och relativt kortvarig positiv klinisk effekt. Detta beror delvis på HIVs förmåga till resistensutveckling. Resistens ses ofta efter ett till ett par års behandling med Zidovudin, men har setts så tidigt som efter ett par veckors behandling och med andra läkemedel som ännu är i klinisk prövning. Kombinationsbehandling kan vara ett sätt att motverka resistensutveckling.

@@ Rad 29: / Rad 29: @@
 == Laboratorierapportering ==
-HIV-infektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen
+[[HIV-infektion och aids|HIV]] är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen
 == REFERENSER ==